Kristersson står fast: Inga EU-lån för europeiskt försvar

När EU:s stats- och regeringschefer samlas för ett informellt möte i Bryssel på måndag kommer finansieringen av unionens försvarsutgifter att stå i centrum. Många medlemsländer vill se gemensam upplåning för att klara de omfattande investeringar som krävs.

– Vi måste inse vidden av de försvarsinvesteringar som måste göras i väldigt många europeiska länder nu. De är enorma. Det är de största vi har sett sedan andra världskriget. Det här vållar problem, sade statsminister Ulf Kristersson under fredagens samråd i riksdagens EU-nämnd.

Kristersson pekade på att många EU-länder redan har stora budgetunderskott och hög statsskuld, vilket gör att de söker alternativa finansieringsvägar. Men Sverige står fast vid sin linje. På sin sida i debatten har Sverige enligt statsministern Tyskland och "kanske några länder till"

– Det finns inga genvägar. Det finns starka skäl att öka försvarsinvesteringarna, men det måste ske genom nationella prioriteringar, sade Kristersson.

Svenska statsfinanser ger handlingsutrymme
Statsministern framhöll att Sverige, tack vare ordning i statsfinanserna, kan visa att det går att öka försvarsutgifterna utan att tumma på andra viktiga samhällsfunktioner.

– Man kan lägga en budget som i ordnade former snabbt växlar upp militärförsvaret utan att göra avkall på andra saker. Det här kan vi i Sverige, och vi kan också göra det därför att vi har ordning på våra statsfinanser. Det är en styrka som vi har just nu, som alla länder inte har, sade Kristersson.

Tidigare allierade byter fot
Särskilt noterbart är att tidigare budgetrestriktiva länder som Danmark och Finland nu öppnar för gemensam upplåning. Kristersson varnade för att kravet kommer att återkomma.

– Jag tänker inte acceptera någon förändring i den här frågan nu, men vi ska vara medvetna om att andra länder kommer att komma tillbaka med krav som inte vi kommer att uppskatta.

När EU-länderna förhandlade fram den stora coronaåterhämtningsfonden 2020 var Sverige tillsammans med bland annat Nederländerna, Danmark och Finland inledningsvis mot en gemensam upplåning. Men de gav i slutänden med sig.

Vill underlätta för försvarsindustrin
Statsministern lyfte också fram behovet av att underlätta för den europeiska försvarsindustrin att växa och samarbeta internationellt. Han kritiserade de så kallade ESG-kriterierna (miljö, social hållbarhet och bolagsstyrning) som ibland stämplar försvarsindustrin som icke-hållbar och därmed riskerar att skrämma bort vissa investerare.

– Det är en ohållbar situation. Reglerna kan begränsa försvarsindustrins tillgång till privat finansiering och kan leda till att viktiga, långsiktiga investeringar uteblir, sade Kristersson.

Sverige har tillsammans med 18 andra länder skrivit ett brev till Europeiska investeringsbanken, EIB, för att de ska ändra sin, vad man anser, restriktiva policy kring investeringar i försvarsindustrin.

USA-relation i fokus
På mötet väntas också en diskussion om EU:s relation till den nya amerikanska administrationen. Kristersson betonade vikten av att vårda den transatlantiska länken, samtidigt som Europa måste ta ett större ansvar:

– Det är samtidigt viktigt att vi i Europa inte tar USA för givet. Att USA vill att deras europeiska allierade ska ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och ett större ansvar för att finansiera europeiska Nato-länders militärförsvar är inget konstigt. Det har uttryckts av tidigare administrationer med viss kraft. Det uttrycks av denna. Jag tror att det är dags för Europa att ta den signalen på allvar, sade statsministern.

EU-nämnden var i de frågor som diskuterades enig och inga formella invändningar mot statsministerns linje inför EU-toppmötet gjordes.

Måndagens EU-toppmöte är formellt och inga beslut väntas. Inte minst vill man invänta resultatet från det tyska parlamentsvalet och delvis det polska presidentvalet senare i vår. Från tyskt håll vill man enligt uppgift i dagsläget inte diskutera finansieringen av försvarssatsningar. På toppmötet deltar även Natos generalsekreterare Mark Rutte och Storbritanniens premiärminister Keir Starmer.