Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Polen motsätter sig handelsavtalet Mercosur
Polens premiärminister Donald Tusk sade på tisdagen att landet motsatte sig jordbruksvillkoren i Mercosur-avtalet, rapporterar Politico. Avtalet som förhandlats fram under årtionden är klart för slutligt godkännande och skulle om det antogs, på sikt med vissa undantag, skapa en gemensam och tullfri marknad för tjänster, industrivaror och vissa livsmedel- och jordbruksprodukter för närmare 800 miljoner människor i EU och fyra latinamerikanska länder.
Med Polen som uttalade motståndare till avtalet tillsammans med Österrike, Frankrike och Irland har möjligheten för en blockerande minoritet vuxit men ännu saknas tillräckligt med röster för att stoppa avtalet. Sverige och Tyskland med flera stödjer avtalet.
Så ska Frankrike bekämpa våld mot kvinnor
– Jag är övertygad om att Mazan-rättegången kommer att markera ett före och ett efter, säger Frankrikes premiärminister Michel Barnier, rapporterar TT/GP.
Landet lägger nu fram nya åtgärder för att bekämpa våldet mot kvinnor – medan den man som står åtalad för många års våldtäkter mot sin fru fortfarande inte fått sitt straff.
Väst synar hybridhot – "Förtrollningen bryts"
Flera kabelbrott på kort tid, attentatsplaner mot flygplan och anlagda bränder.
Efter åratal av ryska skuggattentat väljer drabbade västländer att utgå ifrån att det är regelrätta angrepp.
– Då bryts lite av förtrollningen, säger krigsvetaren Håkan Gunneriusson till TT/GP.
3,3 miljoner ton fisk drogs upp av EU-fiskare – nedgång över tid
Under 2023 drog fiskare från EU-länderna upp fångst till en vikt av 3,3 miljoner ton, visar en sammanställning från statistikbyrån Eurostat på torsdagen. Det är en tydlig nedgång jämfört med början av 2000-talet då 5,7 miljoner ton fisk nätades. EU:s tre ledande storfiskare var Spanien, Danmark och Frankrike. Icke-EU-länderna Norge och Island drog tillsammans upp 3,6 miljoner ton fisk under 2023.
Brå: Gränskontroller bidrog till färre bostadsinbrott
Mellan 2017 och 2023 har antalet bostadsinbrott i Sverige halverats och är nu cirka 10 000 per år, enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå. Myndigheten menar att det bland annat beror på att utländska stöldligor från nya EU-länder fick svårare att ta sig in i Sverige efter att gränskontrollerna infördes och senare skärptes. Ett annat skäl är också att fler efter pandemin jobbar i hemmet än tidigare och att lönsamheten med inbrott minskat över tid.
Litauen utreder kabelbrott i Östersjön som terrorism
Riksåklagaren i Litauen meddelade på tisdagskvällen att man inleder en utredning om misstänkt terrorism efter att en undervattenskabel mellan Litauen och Sverige har skadats, rapporterar Ekot. Två datakablar i Östersjön, en mellan Finland och Tyskland och en mellan Sverige och Litauen, har på kort tid gått av eller skadats.
Antalet asylansökningar minskade
Drygt 75 000 asylansökningar lämnades in totalt i EU under augusti. Det är en minskning från augusti förra året med 25 procent, meddelar Eurostat.
Undervattenskablar skadade – försvaret följer utvecklingen
Två havskablar för datatrafik i Östersjön har skadats. Kabeln mellan Finland och Tyskland har gått av utanför Öland i svensk ekonomisk zon. Skadorna har inte orsakat några större störningar i internettrafiken, enligt uppgifter till TT, uppger Ekot.
Premiärminister: Rumänien och Bulgarien blir fullvärdiga Schengenmedlemmar 2025
Från och med januari 2025 kommer Rumänien och Bulgarien att bli fullvärdiga medlemmar i Schengenområdet. Det meddelade Rumäniens premiärminister Marcel Ciolacu på måndagen., rapporterar Reuters. De två länderna blev redan i mars medlemmar för luft- och sjötrafik, men nu öppnas även landgränserna.
Nya bondeprotester mot EU-handel
Franska bönder blockerar vägarna igen – den här gången i protest mot EU:s tilltänkta handelsavtal med Latinamerika, skriver TT/Aftonbladet. Protestaktioner väntas pågå hela veckan i Frankrike, även om bönderna där har stöd av både president och regering i sitt motstånd mot det så kallade Mercosur-avtalet. Andra EU-länder - inklusive Sverige – är desto mer positiva.
Första gången i modern tid som franska bönder använt utomparlamentariska metoder för att få sin vilja igenom var 1907, rapporterar Frankrikes radion.