Turkiets inflation har för första gången på över ett år sjunkit under 50 procent. Detta visar att president Recep Tayyip Erdoğans nya ekonomiska program börjar ge resultat, skriver FT. I september steg konsumentpriserna med 49 procent jämfört med samma månad förra året, vilket är den lägsta ökningen sedan juli 2023.

Turkiet har infört stränga åtgärder som höjda räntor och skatter för att få bukt med de skenande priserna. Centralbanken har höjt sin styrränta med över 40 procentenheter sedan juni förra året.

Trots framstegen anser experter att turkiska beslutsfattare har en lång väg kvar innan ekonomin är stabil. Det finns också oro för hur länge Erdoğan kommer att hålla fast vid det nya programmet, som har minskat hans popularitet.

Den franske premiärministern konservative Michel Barnier meddelade på tisdagen att landet inte får ner sitt budgetunderskott till EU-gränsen på max 3 procent. I stället för tidigare utlovat målåret 2027 vill han flytta det till 2029. I år väntas underskottet bli över 6 procent och nästa år 5 procent enligt den franska regeringen, rapporterar Bloomberg. 

De senaste 14 åren har Frankrike oftast inte följt EU:s regel om max 3 procents budgetunderskott. Bara 2017 och 2018 var det franska underskottet högst tre procent, övriga år låg man tydligt över gränsen. Under samma tid låg det svenska budgetunderskottet som sämst ett år, pandeminårtet 2020, på - 2,8 procent.  

Inflationen i euroområdet minskade i september till 1,8 procent, enligt preliminära siffror från Eurostat på tisdagen. Det är första gången sedan juni 2021 som inflationen understeg Europeiska centralbankens mål på 2 procent. Inflationen i euroländerna nådde sin högsta nivå i oktober 2022 med 10,6 procent.

På fredag väntas medlemsländerna hålla en omröstning huruvida de ska stödja eller fälla de nya tullarna på kinesiska elbilar som EU-kommissionen beslutat om, rapporterar Euractiv. Sverige har ännu inte officiellt bestämt sig men vid en icke-bindande omröstning i somras lade man ner sin röst. 

Femton av EU:s 27 medlemsländer, som representerar minst 65 procent av unionens befolkning, måste rösta emot tullarna för att förhindra att de införs under en femårsperiod.

I en informell skrivelse till EU-kommissionen har 20 EU-länder, däribland Sverige, inför torsdagens konkurrenskraftsmöte i Bryssel, som bland annat ska diskutera de omtalade  reformrapporterna från Enrico Letta och Mario Draghi, betonat vikten av en mer tillgänglig inre marknad. I synnerhet för varor och tjänster där man menar att det fortfarande finns betydande skillnader mellan olika nationella regler som hindrar fri rörlighet. De tjugo länderna efterlyser bland annat en särskild färdplan för tjänster med tidslinjer och konkreta åtgärder. 

Följande EU-länder har inte undertecknat dokumentet: Belgien, Bulgarien, Frankrike, Grekland, Italien, Spanien och Ungern.