Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Mest lästa artiklar i ämnet
Debatt i andra medier










Artiklar i ämnet
Frankrike och Tyskland kritiska mot ny plan för att slippa Ungerns veto
Frankrike och Tyskland är kritiska till ett nytt förslag från EU:s utrikestjänst som skulle göra det möjligt att kringgå Ungerns veto mot militärt stöd till Ukraina, skriver nyhetsbyrån Bloomberg. Förslaget innebär att medlemsländerna skulle kunna ge frivilliga bidrag till Europeiska fredsfaciliteten, EPF, som används för att finansiera militär utrustning. De två länderna är oroliga för att detta skulle kunna skada EPF:s framtid som utrikespolitiskt verktyg. I dag bygger EPF på obligatoriska bidrag baserade på medlemsländernas ekonomiska styrka och kräver enhälligt stöd för utbetalningar. Ungern har i över ett år blockerat utbetalningar till Ukraina värda mer än sex miljarder euro. Landets premiärminister Viktor Orban, som har nära band till Kreml, har stoppat flera EU-insatser för att stödja Ukraina i kriget mot Ryssland.
Isabella Lövin (MP): ”EU:s egenintressen får inte styra biståndet”
Som näst högsta hönset i parlamentets utvecklingsutskott vill tidigare bistånds- och klimatministern ta fighten mot det växande egenintresset i biståndet.
– Vi ser nu ett paradigmskifte i EU:s bistånd, säger EU-parlamentariker Isabella Lövin (MP) till Altinget.
Slutresutat från Moldaviens EU-omröstning – ja-sidan vann knappt
När 100 procent av de närmare 1,5 miljoner rösterna räknats i Moldaviens folkomröstning om att införa EU-skrivningar i landets författning vann ja-sidan med 50,4 procent mot nej-sidans 49,6. Starkast stöd för ja-sidan fanns bland 236 000 moldavier i utlandet där motsvarande 77 procent av dem stödde förslaget. Valdeltagandet blev 51,7 procent och betydligt fler kvinnor än män röstade, 54,6 procent mot 45,5 procent.
EU-omröstningen i Modavien: Knapp seger för ja-sidan
I en dramatisk folkomröstning har Moldaviens invånare med knapp marginal röstat för att skriva in EU-medlemskap i landets författning. Samtidigt anklagar president Maia Sandu Ryssland för att ha försökt manipulera valresultatet. – Deras mål var att underminera en demokratisk process, säger presidenten.
EU: Tvåstatslösning krävs för Israel-Palestina-konflikten
Enligt statsminister Ulf Kristersson är tvåstatslösningen det som förenar EU när det gäller konflikten mellan Israel och Palestina.
– Tvåstatslösningen är en central del av det som EU är eniga om tillsammans med USA, sade Kristersson efter EU-toppmötet i Bryssel på torsdagen.
På toppmötet enades EU-ländernas ledare om ett flertal punkter kring det aktuella politiska läget i Mellanöstern. Först betonades ett omedelbart stopp för “alla fientligheter” i Mellanöstern. Man pekar på vikten att stärka Libanons statliga institutioner, däribland landets försvarsmakt. EU fördömer attackerna på FN-styrkan i Libanon, där flera EU-länder ingår, och poängterade att FN:s generalsekreterare inte får förklaras persona non grata någonstans. För Gaza krävs också frisläppande av gisslan och tillgång till humanitärt bistånd i stor skala, något som EU också lovar bidra till.
Politiska utvecklingen i Georgien oroar EU – äventyrar framtida medlemskap
EU är bekymrat efter att Georgiens regering tidigare i år infört en så kallad agentlag efter rysk förebild för att försvåra för oppositionen, begränsat hbtqi-personers rättigheter och senaste lovat att förbjuda landets största oppositionsparti om det vinner parlamentsvalet den 26 oktober. Så sent som i december förra året fick Georgien villkorad status som kandidatland till EU.
I ett uttalande från torsdagens EU-toppmöte i Bryssel uttrycker EU-ledarna sin djupa oro över den georgiska regeringens handlande, att de strider mot de värden och principer som EU bygger på. Man varnar för att “detta agerande äventyrar Georgiens väg mot Europa och gör att anslutningsprocessen i praktiken avstannar.”
EU och Gulfländerna i nytt samarbete
EU och Gulfstaternas samarbetsråd höll sitt första toppmöte i Bryssel i går onsdag. Ledarna kom överens om att stärka sitt samarbete inom många områden såsom handel, energi, klimat och hjälpinsatser.
"Vi enades om om att bygga upp vårt strategiska partnerskap, som bygger på ömsesidig respekt och förtroende, till gagn för människorna i våra regioner och bortom dessa", sade ledarna i ett gemensamt uttalande.
De upprepade sitt fördömande av Rysslands aggressionskrig mot Ukraina och lovade också att kämpa för fred i Mellanöstern och stödja en lösning där Israel och Palestina kan leva sida vid sida som självständiga länder. De bestämde att träffas vartannat år framöver. Nästa möte ska hållas i Saudiarabien 2026. Gulfstaternas samarbetsråd består av diktaturerna Kuwait, Oman, Qatar, Saudiarabien och Förenade arabemiraten.
EU-toppmötet närmar sig: Ukraina, migration och Mellanöstern
Statsminister Ulf Kristersson redogör för Sveriges linje inför veckans EU-toppmöte. Fokus ligger på att stärka stödet till Ukraina, hantera spänningarna i Mellanöstern och förbättra den gemensamma migrationspolitiken.
Nästa steg i medlemskapsförhandlingar med Albanien – "väldigt positivt"
EU-länderna och Albanien öppnade på tisdagen flera så kallade kapitel i de omfattande förhandlingarna som föregår ett eventuellt EU-medlemskap. Kapitlen handlar om bland annat reformer av rättsväsendet, finansiell kontroll och offentlig upphandling. Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz (M) ser "väldigt positivt" på att det nu åter tas konkreta steg för att utvidga unionen.
– Vi har ju inte haft den här typen av öppning av kapitel på flera år nu, så jag tycker att det är positivt att vi tar ett steg framåt. Albanien kan också vara ett positivt exempel för andra länder, sade Rosencrantz på tisdagen i Luxemburg inför ett möte med de andra medlemsländernas EU-ministrar.
Albaniens premiärminister Edi Rama hoppas att landet ska kunna gå med i EU senast år 2030. Totalt måste 35 förhandlingskapitel öppnas och avslutas innan ett kandidatland kan bli medlem i EU. Sedan tidigare förhandlar Montenegro och Serbien om EU-medlemskap. Förhandlingarna med Turkiet ligger sedan 2018 på is.
EU inför ny sanktionslista mot Hamas
EU införde på fredagen sanktioner mot sex personer som kopplas till Hamas, rapporterar Reuters/SVT. Det sker efter att EU infört ett nytt ramverk för sanktioner mot terrororganisationen, som kommer vara fram tills 19 januari 2025. Personerna har försetts med inreseförbud till EU och de har fått sina tillgångar frysta.
Mest lästa artiklar i ämnet
Debatt i andra medier









