Tysklands regering har reviderat ned sin tillväxtprognos för 2025 till noll procent, enligt Financial Times. Den tidigare prognosen låg på 0,3 procent. Beskedet kom i dag torsdag.

– Den tyska ekonomin står återigen inför stora utmaningar på grund av USA:s oförutsägbara handelspolitik, sade Robert Habeck, Tysklands avgående ekonomiminister.

Nedrevideringen kommer efter att USA:s president Donald Trump infört tullar mot EU. Tysklands exportberoende tillverkningsindustri väntas drabbas hårt. Landets ekonomi, Europas största, har redan krympt två år i rad. För 2026 spår regeringen dock en återhämtning med en tillväxt på en procent.

Mer än en tredjedel av tyska företag planerar att skära ner på personal under 2025, enligt Reuters. Undersökningen från Tyska ekonomiska institutet (IW) kommer när arbetslösheten i Europas största ekonomi närmar sig tre miljoner för första gången på tio år.

Tyskland var det enda G7-landet utan tillväxt de senaste två åren och riskerar nu ett historiskt tredje år i recession, delvis på grund av USA:s planerade tullar.

Tysklands blivande förbundskansler Friedrich Merz planerar att besöka Frankrike och Polen som sina första utlandsresor efter tillträdet, rapporterar Bild. CDU-ledaren, som blir kansler inom fyra veckor, berättar detta i en intervju publicerad i helgen.

– Jag kommer, om det är tidsmässigt möjligt, omedelbart resa till Paris till Emmanuel Macron och också mycket snart till Warszawa till Donald Tusk, sade Merz.

Han framhåller särskilt sin nära relation med Polens premiärminister Tusk som han utvecklat under de senaste åren.

Tysklands blivande förbundskansler kristdemokraten Friedrich Merz är villig att skicka långdistansrobotar av typen Taurus till Ukraina, enligt Financial Times. I en intervju med public service-kanalen ARD i söndags sade Merz att Tyskland bör delta i vapenleveranser "om det sker i samordning med europeiska allierade".

– Vid någon punkt måste Putin inse att detta krig är hopplöst, vilket betyder att vi måste hjälpa Ukraina, sade Merz.

Avgående kanslern socialdemokraten Olaf Scholz har konsekvent vägrat skicka Taurus-robotar med hänvisning till risk för upptrappning. Robotarna har en räckvidd på över 500 kilometer. Merz, som tillträder som kansler nästa månad, kallade även söndagens ryska attack mot staden Sumy för "ett allvarligt krigsbrott".

Europeiska länder tar nu ledningen i det militära stödet till Ukraina. Vid ett möte i Bryssel på fredagen inom den så kallade kontaktgruppen för Ukrainas försvar, UDCG, där 51 länder deltog antogs nya stödpaket värda totalt 21 miljarder euro.

– Detta är ett av de största stödpaketen vi får. Detta kommer att ha inverkan på slagfältet, sade Ukrainas försvarsminister Rustem Umerov vid en presskonferens efter mötet.

Tyskland och Storbritannien leder nu UDCG-samarbetet. Tyskland bidrar med 11 miljarder euro fram till 2029 och Storbritannien med 4,5 miljarder pund under 2025. Pengarna ska bland annat gå till att stärka det ukrainska luftvärnet.

USA deltog virtuellt i mötet men fokuserar nu mer på fredsinitiativ.

Tyska ekonomiska institut har sänkt sin tillväxtprognos för 2025 till endast 0,1 procent, rapporterar Reuters. Prognosen tar hänsyn till USA:s tullar på stål, aluminium och bilar, men inte de ytterligare tullar som president Trump nyligen pausade i 90 dagar.

Exportnationen Tyskland är den enda G7-ekonomin som krympt två år i rad. Om de pausade tullarna återinförs kan det "fördubbla de negativa effekterna" och leda till ett tredje år av recession.

Arbetslösheten väntas stiga till 6,3 procent i år. Den nya tyska regeringskoalitionen planerar en fond på 500 miljarder euro för infrastruktur, vilket kan ge en tillväxtökning på 0,5 procentenheter 2026.

Tysklands näringsminister Robert Habeck har reagerat kraftigt på president Trumps beslut om nya tullar. Han jämför tullarna med Rysslands invasion av Ukraina eftersom följderna kan bli lika allvarliga som när energiförsörjningen begränsades för tre år sedan, rapporterar Sveriges Radio.

Tyskland diskuterar sedan en tid tillbaka att återinföra någon form av militär värnplikt, rapporterar Sveriges Radio. Frågan har nu även blivit en del av de pågående regeringsförhandlingarna mellan kristdemokraterna och socialdemokraterna.

– Vi måste bli krigsdugliga, säger den socialdemokratiske försvarsministern Boris Pistorius.