Europeiska centralbanken (ECB) väntas sänka sin viktigaste styrränta med 0,25 procentenheter på torsdag, skriver TT/SvD. Sänkningen skulle bli den andra i år, efter alla höjningar i inflationschocken. Den antas också bli startskott för en våg av sänkningar av andra centralbanker – även Riksbanken.

Preliminära siffror från i slutet av juli pekade på en BNP-tillväxt i euroländerna under årets andra kvartal på 0,3 procent jämfört med föregående kvartal. Detta var en något högre tillväxt än ekonomer hade förutspått. Men reviderade BNP-siffror som kommer i dag fredag visar på att tillväxten i euroländerna måste justeras ned till 0,2 procent – den nivå som ekonomerna initialt hade räknat med. Bäst under andra kvartalet gick den polska ekonomin som växte 1,5 procent följt av Grekland och Nederländerna. Sverige hade den fjärde svagaste BNP-förändringen med en minskning på 0,3 procent jämfört med årets första kvartal. Det är dock en uppjustering med 0,5 procentenheter jämfört med den preliminära uppskattningen.

En expansiv finanspolitik och ett stort inflöde av bidragspengar från EU har gjort Polen till en av de snabbast växande ekonomierna i Europa, rapporterar Dagens Industri. Med tusentals miljarder öronmärkta för försvaret och klimatomställningen finns nu stora affärsmöjligheter för svenska bolag, säger flera experter till tidningen. 

Diskussioner om EU:s nästa stora flerårsbudget 2028-2034 har, som Europaportalen tidigare rapporterat, inletts i EU-kommissionens korridorer. Ordförande Ursula von der Leyen vill enligt uppgift koppla regionalstödet till krav på ekonomiska reformer i medlemsländerna. Det skulle, enligt Financial Times, kunna skapa mer tillväxt samtidigt som det kan spara EU-pengar eftersom att alla regioner inte kommer att kunna leva upp till de nya kraven. 

Nu oroas motståndarna till förslaget för att regeringar kan komma att använda ett sådant upplägg för att strypa EU-stödet till fattiga och oppositionsstyrda regioner. Den andra invändningen att det nuvarande regionalstödet ingick i en uppgörelse mot att länderna öppnade sina ekonomier när de blev EU-medlemmar.   

Österrikisk ost, spansk skinka och finsk yoghurt kan stå på tur att dras in i handelskonflikten mellan Kina och EU. Det kinesiska handelsdepartementet undersöker nu hur mycket statligt stöd producenter av mejeriprodukter och fläskkött får i ett flertal EU-länder, uppger Ekot. De kan i så fall beläggas med strafftullar i Kina.

Italiens regering har bekräftat sitt åtagande att minska sitt budgetunderskott till under EU:s gräns på 3 procent av BNP senast 2026, uppger Reuters. Italien blev i år föremål för EU:s förfarande vid alltför stora underskott.