Ett regelundantag för Europaparlamentets talman Roberta Metsola gör att hon, till skillnad för andra ledande Europaparlamentariker, slipper lämna en formell förklaring om möjliga intressekonflikter, som att hennes man Ukko Metsola är en framstående lobbyist för världens näst största kryssningsföretag, rapporterar Politico.

– Det finns ingen anledning till varför talman Metsola [...] ska vara befriad från att lämna in en sådan förklaring, säger Nicholas Aiossa, chef för antikorruptionsorganisationen Transparency International EU. 

Enligt Politico är det få av dem som de talat med i parlamentet som känt till undantaget. Tidningen betonar samtidigt att inget tyder på några regelbrott från paret Metsolas sida och Ukko Metsola uppger att han slutade lobbya mot parlamentet när frun blev talman.

Efter att EU-kommissionens ordförande haft enskilda samtal med Greklands premiärminister i dennes hus på Kreta i augusti förra året bad EU-parlamentariker liberalen Sophie in ’t Veld att få ut de EU-dokument som kan ha varit relaterade till besöket. 

EU-parlamentarikern noterade att den privata resan kom efter att kommissionen varit "påfallande tyst" i många känsliga politiska frågor som rör Grekland som frågan om pressfrihet och förhållandena runt migrantbåtstragedin som kostade många människor livet, uppgav Politico. 

Sedan kommissionen inte lämnat ut några dokument med hänvisning till att inga finns, har Europeiska ombudsmannen tagit sig an fallet. I ett brev till kommissionens ordförande, som blev offentligt på tisdagen, ber ombudsmannen att kommissionen “utan ytterligare dröjsmål” gör en ny undersökning efter handlingar.  Om kommissionen inte identifierar något dokument uppmanar ombudsmannen kommissionen att förklara hur det är fallet.

Sedan 2001, när EU-ordförandelandet Sverige drev igenom en offentlighetsprincip i EU, har man kunnat få del av olika EU-dokument. Enligt en rådsrapport på tisdagen finns närmare 500 000 handlingar i ministerrådets register och drygt 70 procent är offentliga och nedladdningsbara. 2023 ökade antalet ansökningar att få se handlingar som inte är offentliga med 35 procent till 3 700. Av dem godkändes cirka 80 procent helt och drygt 10 procent delvis. Avslag på begäran ledde 2023 till överklagan i 40 fall. Tre områden toppade begäran om offentlighet: rättsliga och inrikesfrågor, konkurrenskraft och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.