Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 5 mars

Macron väntas lova ammunition till Ukraina

Frankrikes president Emmanuel Macron förväntas denna vecka tillkännage ett löfte om att stödja ett tjeckiskt förslag om att köpa hundratusentals artillerigranater från länder utanför EU för att stödja Ukrainas krigsansträngning, uppger nyhetsbyrån Bloomberg. Tyskland, Nederländerna och Danmark har också lovat att stödja planen.

EU-länder kritiserar koldioxidinfångning

Flera EU-länder är skeptiska till huruvida storskalig koldioxidfångst ska kunna användas till att nå EU:s långsiktiga klimatmål — åtminstone i den omfattning som EU-kommissionens skisserar. Det framgår av minnesanteckningar från ett möte mellan EU-ländernas nationella miljöexperter, enligt Aktuell Hållbarhet.

Fler utländska arbetare i Sverige – men färre på byggen

Antalet utländska arbetare ökade i Sverige förra året. Det visar nya siffror från Arbetsmiljöverket. Men samtidigt sätter byggkrisen sina spår i hur många som kommer hit för att arbeta.

”– För första gången ser vi en minskning inom byggbranschen. Det är ett trendbrott, säger Robert Scarlini på Arbetsmiljöverket, till Ekot.

74 000 personer var utstationerade i Sverige förra året. Det är 4 000 fler än år 2022.

Svensk vapenexport fortsätter öka

Svensk vapenexport ökade förra året. Försvarsindustrin kan räkna med fortsatt hög efterfrågan i flera år framöver, enligt Inspektion för strategiska produkter (ISP).

– Vi ser ett otroligt intresse för svenskt krigsmateriel, säger ISP:s generaldirektör Carl Johan Wieslander, enligt TT/SvD.

Saab tecknar miljardavtal med Polen

Försvars- och industriföretaget Saab har tecknat ett kontrakt med Polens försvarsdepartement, uppger TT/SvD. Det rör sig om ett kontrakt på motsvarande 12,9 miljarder svenska kronor och innefattar granatgeväret Carl-Gustaf, ammunition och träningsutrustning.

Nordiska flygvapen testar att kunna strida som ett

De nordiska flygvapnen testar att låta stridsflygplan styras av en gemensam ledningscentral i norra Norge. Testet sker vid den stora Natoövningen Nordic response. Norska flygvapenchefen Rolf Folland säger att fördelarna är flera.

– Med ett gemensamt kommando kan vi samla alla stridsflyg som finns tillgängliga i Norge, Sverige, Finland och Danmark, säger han till Ekot.

Uppgifter: Ryssland använder serbisk agent för att infiltrera EU:s organ

Rysk underrättelsetjänst använder en serbisk agent för att infiltrera EU-institutioner och sprida Kremlvänliga argument om invasionen av Ukraina, enligt en västlig underrättelsebriefing som Politico har tagit del av.

Fyra gripna för terrorplaner i Bryssel

Belgisk polis har gripit fyra personer misstänkta för att ha planerat ett terrordåd mot ett kulturcenter i centrala Bryssel, Le Botanique, skriver TT/GP. Belgien har sedan länge en hög terrorberedskap efter flera islamistiska terrordåd under det senaste decenniet.

Notiser 4 mars

Apple får EU-bot på 20 miljarder kronor

EU-kommissionen utdömde på måndagen böter till techjätten Apple på 1,8 miljarder euro, motsvarande över 20 miljarder kronor, för att ha missbrukat sin dominerande ställning på marknaden. Kommissionen anser att Apple under ett årtionde brutit mot regelverket genom att ha begränsa andra företag från att informera konsumenter om andra alternativa och billigare musiktjänster än Apples egna. Bötesbeloppet är det tredje högsta som EU dömt ut inom så kallad antitrust. Apple har meddelat att de kommer att överklaga beslutet. Kommissionen inledde sin granskning 2019 efter klagomål från musikströmningtjänsten Spotify.

S vill använda ryska pengar till ukrainsk ammunition

Socialdemokraterna i Europa vill att avkastningen från frysta ryska tillgångar ska användas till att förse Ukraina med ammunition.

– Det är bråttom. Regeringen måste driva på, säger S-ledaren Magdalena Andersson, enligt TT/DN.

Inflytande: Svenska EU-parlamentariker underpresterar

EU Matrix har utifrån fyra aspekter rankat de mest inflytelserika EU-parlamentarikerna 2024. Ingen av de svenska EU-parlamentarikerna hamnar på topp 100 och genomsnittet för de 21 ledamöterna från Sverige ligger under snittet för hela parlamentet

"De svenska ledamöternas prestationer i Europaparlamentet ligger under genomsnittet", heter det.

De fyra aspekterna är ledarskap, lagstiftningsaktivitet, röstande och nätverkande.

Ramverk för ukrainska medlemskapsförhandlingar på väg

EU-ländernas högsta politiska ledare beslutade i december i fjol att Ukraina ska få inled formella förhandlingar om att gå med i unionen. EU-kommissionen bekräftade i dag måndag att den så kallade förhandlingsramen – en förutsättning för att samtalen ska kunna inledas – kommer att läggas fram innan månadens slut. Förhandlingsramen måste därefter godkännas med enhällighet av medlemsländerna.

Uppgift: Ryska förluster rekordstora

Den ryska militären gjorde rekordstora förluster i februari. Det skriver det brittiska försvarsdepartementet i sin dygnsuppdatering på X, uppger SVT. Enligt britterna dödades eller skadades i snitt 983 ryska soldater varje dag under månaden, vilket är 16 procent fler än i januari.

Sverige skriver avtal med Frankrike om organiserad brottslighet

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) skriver i dag måndag ett avtal med sin franske motsvarighet i Bryssel om närmare samarbete i kampen mot organiserad brottslighet.

– I dagens avtal tar vi ytterligare steg både när det gäller att dela information mellan våra myndigheter men också genom att exempelvis svensk och fransk polis ska kunna utbilda sig gemensamt, sade Strömmer i Bryssel på väg in på ett EU-möte.

Länderna ska även utstationera sambandspersonal i respektive länder och där svensk polis i ett första steg ska besöka brottsdrabbade Marseille för att diskutera hur den organiserade brottsligheten i den franska Medelhavsstaden kan bekämpas.

Slovakiens utrikesminister träffade Rysslands utrikesminister

Juraj Blanár, slovakisk utrikesminister från socialdemokratiska populistpartiet Smer, träffade i helgen Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i Turkiet, skriver Euractiv. De två ska ha pratat om ett fredstoppmöte i Schweiz i sommar. Sedan Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina har EU-länderna avstått från att samtala med sina ryska motparter. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har tidigare brutit mot den implicita överenskommelsen när han i höstas träffade den ryske diktatorn Vladimir Putin.

Efter rysk avlyssning – krav på ökad tysk it-säkerhet

Efter avslöjandet att ryska säkerhetstjänsten avlyssnat det tyska försvarsministeriet och publicerat innehållet i ett hemligt samtal på sociala medier kräver flera tyska politiker förbättring av försvarets it-säkerhet, rapporterar Ekot.

Schweiz röstade för högre pension

Schweizarna röstade på söndagen för att höja pensionerna. De röstade också nej till höjd pensionsålder, från 65 år till 66 år, uppger SVT. Lösningen blir troligen högre skatter.

Aborträtten grundlagsskyddas i Frankrike

I dag måndag röstar Frankrike som första land i världen in aborträtten i grundlagen, rapporterar Ekot. Upprinnelsen är bakslaget för abortfrågan på flera håll i världen, inte minst i USA. Stödet för abortfrågan är starkt i Frankrike, så det finns de som menar att det inte finns något egentligt skäl att grundlagsskydda den rättigheten.

Drönare nedskjuten i Finska viken

En drönare sköts ner i Finska viken, cirka 40 kilometer utanför S:t Petersburg, på lördagskvällen, rapporterar Ilta-Sanomat med hänvisning till ryska medier, rapporterar TT/GP. Enligt den ryska guvernören Aleksander Drozdenko orsakade nedskjutningen inte några skador. En teori är att drönaren var på väg till lasthamnen Bronka, som ligger några kilometer bort.

Notiser 1 mars

EU ger humanitärt stöd till palestinier

På fredagen beslutade EU-kommissionen att anslå ytterligare 68 miljoner euro till organisationer som Röda Korset och Röda halvmånen för att stödja den palestinska befolkningen. Detta kommer utöver det planerade stödet på 82 miljoner euro genom UNRWA, av dessa ska 50 miljoner utbetalas i nästa vecka.

– Vi står vid det palestinska folket i Gaza och på andra håll i regionen. Oskyldiga palestinier ska inte behöva betala priset för terroristgruppen Hamas brott. De står inför fruktansvärda förhållanden som sätter deras liv på spel på grund av bristande tillgång till tillräcklig mat och andra grundläggande behov, sade Ursula von der Leyen i ett uttalande. Pengarna till FN:s hjälporganisation UNRWA utbetalas efter att organisationen lovat att vidta olika åtgärder efter att det framkommit att UNRWA-anställda har deltagit i terrorattacken mot Israel den 7 oktober.

Flera uppges gripna vid Navalnyjs begravning

Den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, som under oklara omständigheter dog i ett ökänt fångläger, har förts till sista vilan. I Moskva samlades tusentals för att ta farväl av regimkritikern – trots myndigheternas uppmaningar. Begravningen har föregåtts av ett omfattande säkerhetsarbete och flera personer ska ha gripits på platsen.

– Det finns uppenbarligen många människor som vet att han begravs och som kommit dit för att hedra honom. Förmodligen är det miljontals i Ryssland som följer den här begravningen, säger Bert Sundström, SVT:s tidigare Rysslandskorrespondent.

Stubb ny president: Lever i oroliga tider

Finland fick på fredagen en ny president, då Alexander Stubb installerades på posten. Efter en högtidlig ceremoni varnade Stubb för "oroliga tider", skriver TT/GP.

Fortsatt nedåt för inflationen i euroområdet

Inflationen i februari i de 20 euroländerna låg på 2,6 procent, enligt preliminära siffror från statistikbyrån Eurostat publicerade på fredagen. Det är minskning jämfört med månaden innan men något högre än vad ekonomer hade räknat med, skriver FT. Lägst var inflationen i Lettland på 0,7 procent och högst i Kroatien med 4,8 procent.

Kommissionen släpper EU-stöd til Polen

EU-kommissionen meddelade på torsdagen att man ger klartecken till att frigöra upp till 137 miljarder euro i EU-stöd till Polen. Pengarna hade tidigare hållits inne med motiveringen att den förra regeringen inte följde rättsstatens principer. I ett första skede rör det sig om utbetalningar av 6,3 miljarder euro från unionens stora coronaåterhämtningsfond. Den polska regeringen meddelar samtidigt att man går med i Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo som även Sverige meddelat att man ska göra.

Slovakiens författningsdomstol stoppar delar av kritiserad lag

Det slovakiska parlamentet godkände för en knapp månad sedan en kritiserad lag om att lägga ner Slovakiens särskilda åklagarkammare och sänka straffen för bland annat korruptionsbrott. Men i en dom på torsdagen upphäver landets författningsdomstol delar av lagen, bland annat de kraftigt sänkta straffen för korruptionsbrott och skärper preskriptionstiden för allvarliga brott såsom våldtäkt, rapporterar Politico. Den särskilda åklagarkammare – som bland annat utreder personer nära premiärminister Robert Ficos Smer-parti – kommer dock som premiärministern vill att läggas ned.

Ungersk centralbankschef varnar för regeringsattack på oberoendet

Ungerns premiärminister Viktor Orbáns regering planerar en "betydande attack" mot centralbankens oberoende med en föreslagen ändring av lagen som reglerar institutionen, varnar centralbankschefen György Matolcsy, en tidigare allierad till Orbán, enligt nyhetsbyrån Bloomberg. Uttalandet från centralbankschefen markerar intensifieringen av en årslång offentlig konflikt mellan regeringen och centralbanken.

En miljon nya medborgarskap i EU – Sverige i topp

989 000 personer fick medborgarskap i något av EU:s 27 medlemsländer under 2022 vilket är en ökning med 20 procent jämfört med året innan, visar statistik från Eurostat. Sverige utfärdade över 92 000 medborgarskap vilket är det högsta antalet sett till befolkningsstorleken, nära fyra gånger EU-snittet. I absoluta tal var 2022 det år, sedan EU-mätningarna började 1998, som flest personer fick ett svenskt medborgarskap. Flest medborgarskap i EU som helhet utfärdades till marockaner, syrier och albaner.

Rapport: Ökning av hat mot hbtq-personer

Det har skett en kraftig ökning av anti-hbti-retorik från politiker i Europa, i synnerhet mot transpersoner. Det framgår den senaste rapporten från paraplyorganisationen ILGA Europe som mäter situationen i 54 europeiska länder.

"Rapporten visar tydligt att politikernas demonisering i kombination med försök att införa lagstiftning påverkar självmordstalen och den mentala ohälsan, särskilt för unga hbtq-personer, och att våldsamma protester utanför skolor och bibliotek har eskalerat, vilket gör unga människor osäkra", heter det i ett uttalande.

För stora uppoffringar för Natomedlemskap anser majoritet

Mer än hälften av svenskarna, 55 procent, anser att Sverige gjort för stora uppoffringar för att bli medlem i Nato. Det visar en mätning som opinionsinstitutet Indikator gjort för Ekot under februari månad. Samtidigt anser en kraftig majoritet, 77 procent, att Sveriges säkerhet stärks med ett Natomedlemskap och hälften av de tillfrågade tycker att regeringen skött Natofrågan bra.

Sveriges BNP sjunker igen

Svensk BNP föll för tredje kvartalet i rad. Men hushållens konsumtion vände upp, visar nya siffror. Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) sjönk med 0,1 procent i fjärde kvartalet 2023 jämfört med kvartalet före, enligt färska siffror från Statistiska centralbyrån (SCB), skriver SvD. Även i Finland krympte ekonomin under fjolårets årets tre sista månader, där med 0,7 procent.

Biden vädjar om Ukraina efter budgetuppgörelse

USA undviker en nedstängning av statsapparaten till helgen efter en kompromiss i kongressen. Det får president Joe Biden att åter vädja till sina politiska motståndare Republikanerna om att visa samma kompromissförmåga för stöd till Ukraina, skriver TT/GP.

OSSE utreder Rysslands självsvåldiga gripanden av ukrainska civila

På torsdagen inledde 45 OSSE-länder en fjärde utredning av hur Rysslands anfallskrig har påverkat de mänskliga rättigheterna i Ukraina, uppger Yle. Utredningen ska i maj resultera i en expertrapport.

Novaja Gazetas chefredaktör gripen i Moskva

Den ryska tidningen Novaja Gazetas chefredaktör Sergej Sokolov har gripits i Moskva, rapporterar tidningen, enligt TT/SVT. Han ska ha gripits för att ha ”underminerat den ryska armén”.

Efter Säpovarning – ryska kyrkan utan svenskt statsstöd

Ryska ortodoxa kyrkan (Moskvapatriarkatet) kommer inte att tilldelas organisationsbidrag i Sverige för 2024. Det skriver Myndigheten för stöd till trossamfund i ett pressmeddelande. Beslutet fattas efter att Säpo konstaterat att personer inom rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige har haft kontakt med ryska säkerhets- och underrättelsetjänster. Kyrkan anses därmed inte uppfylla det så kallade demokratikriteriet i lagen, skriver TT/SvD.

Åkesson går emot Busch – vill slopa EU-förbud mot fossildrivna bilar

Den svenska regeringen har beskrivit förbudet mot nya fossila förbränningsmotorer i EU till 2035 som en framgång. Men trots att Sverigedemokraterna stödjer regeringen i Sverige vill Jimmie Åkesson skrota förslaget på EU-nivå.

– Det var ett förbaskat dåligt beslut, det var överilat, säger Jimmie Åkesson till SVT:s 30 minuter.

Ny EU-förordning ska stävja Airbnb-uthyrningar

EU-parlamentet beslutade under torsdagen att öka kontrollen av korttidsuthyrningar, skriver Fastighetstidningen. Skälet är att tillgången till permanenta bostäder minskat i många av Europas turiststäder.

Meta anmäls till flera dataskyddsmyndigheter av konsumentorganisationer i EU

Åtta olika konsumentgrupper i EU har anmält Meta Platforms till respektive länders dataskyddsmyndigheter då de anser att bolaget inte efterlever GDPR-reglerna i unionen. Det rapporterar Reuters/Realtid.

Notiser 29 februari

EU-parlamentet: Ge Ukraina allt de behöver för att besegra Ryssland

EU-parlamentet antog på torsdagen en resolution om vikten att förse Ukraina med allt som behövs för att landet ska kunna återfå full kontroll över sitt internationellt erkända territorium. Parlamentet föreslår även att alla EU- och Natoländer ger minst 0,25 procent av sitt BNP i årligt stöd till Ukraina och att Ryssland måste betala krigsskadestånd till Ukraina. De uppmanar också USA att anta och skicka det utlovade militära stödet till Ukraina som idag blockeras av republikanerna. 

Länder struntar i EU-rekommendationer för rättsstatsprincipen

EU-kommissionens årliga rapport om läget med rättsstatsprincipen i EU har ingen riktig verkan på medlemsländerna, slår EU:s revisorer fast. Eftersom kommissionens förslag inte är rättsligt bindande beror utfallet på medlemsländernas välvilja.

– Vi konstaterar att mellan 2022 och 2023 genomfördes endast en tiondel av rekommendationerna i rapporten om rättsstatsprincipen fullt ut, drygt hälften genomfördes delvis och mer än en tredjedel inte alls, säger Laima Liucija Andrikienė, ansvarig revisor för översikten.

Brittiska regeringen varnar för "pöbelvälde"

Storbritannien håller på att sjunka in i "pöbelvälde" och polisen kommer att göra mer för att skydda landets demokrati och parlamentsledamöter, sade premiärminister Rishi Sunak på onsdagen, rapporterar Reuters. Bakgrunden är att flera parlamentsledamöter vittnar om att övergreppen riktade mot dem har blivit mer intensiva sedan Hamas-attacken den 7 oktober och att de fruktar för sin säkerhet om de vädrar sina åsikter om konflikten.

Polen överväger stoppa import från Ukraina

Polen överväger, i strid mot EU-beslut, att stänga gränsen mot Ukraina för godstrafik efter omfattande protester från bönder, rapporterar Ekot. De demonstrerar bland annat mot billig spannmålsimport från det krigshärjade Ukraina, uppger Polens premiärminister Donald Tusk.

EU-lag om större företagsansvar stoppades i sista stund – Sverige emot

Nya EU-regler, som skulle gynna företag som tar ansvar för miljö- eller mänskliga rättigheter i sina leveranskedjor utanför EU och straffa dem som inte gör det, stoppades i sista stund av Tyskland på onsdagen, rapporterar Bloomberg. Detta trots att den var färdigförhandlad mellan ministerrådet och parlamentet. Tyska liberaler som drivit på blockeringen välkomnade stoppet som “goda nyheter”. Även Italien och Frankrike drog tillbaka sitt stöd genom att inte rösta. Föredragande i EU-parlamentet socialdemokraten Lara Wolters kallade det inträffade för en "flagrant ignorering av Europaparlamentet" och menade att medlemsländerna som nu blockerar en uppgörelse "lyssnar på en minoritet av extrema affärsröster." 

Även andra EU-länder lade ned sin röst: Österrike, Bulgarien, Tjeckien, Estland, Finland, Ungern, Litauen, Luxemburg, Malta och Slovakien. Sverige röstade emot förslaget, rapporterar Politico. Svenska företag som Ica och Ikea välkomnar dock lagförslaget.

Notiser 28 februari

Moldavisk utbrytarregion ber Ryssland om "skydd"

Proryska tjänstemän i den moldaviska utbrytarregionen Transnistrien har bett Ryssland om "skydd", enligt en resolution som antogs av en särskild kongress i regionen på onsdagen, rapporterar TT/GP. Transnistrien kommer att be Rysslands federationsråd och statsduma "att genomföra åtgärder för att skydda Transnistrien inför ökat tryck från Moldavien", heter det i resolutionen.

Läckta ryska dokument: Då ska kärnvapen användas

Läckta militära dokument beskriver Rysslands doktrin, inklusive kriterier, för att använda kärnvapen, rapporterar FT/Kyiv Independent. Dokumenten från 2008-2014 visar att kriterierna för att använda kärnvapnen sträcker sig från att en fiende intränger på ryskt territorium till mer specifika triggers, som att 20 procent av Rysslands strategiska ballistiska missilubåtar förstörts, att tre eller fler stora krigsfartyg förstörts, tre flygfält, 30 procent av deras kärnkraftsdrivna attackubåtar, eller en "samtidig träff på huvud- och reservkustledningscentraler”.

Julija Navalnaja: Se Putin som en maffiaboss

På onsdagen talade Julija Navalnaja, den döde ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs änka, till Europaparlamentet. Hon sade att ”Putin är kapabel till vad som helst, man inte kan förhandla med honom”. 

Navalnaja uttryckte oro över att inga av EU:s nuvarande sanktioner verkligen har stoppat Rysslands aggression i Ukraina. I sitt tal efterlyste hon därför innovativa idéer för att besegra Putins regim.

– Ni har inte att göra med en politiker utan med en maffiaboss. Det viktigaste är människorna runt omkring Putin, hans vänner, medarbetare och förvaltare av maffians pengar. Ni, och vi alla, måste bekämpa detta kriminella gäng, sade Julija Navalnaja.

Miljöbrott kriminaliseras inom EU – fängelse och böter

På tisdagen antog Europaparlamentet, med röstsiffrorna 499 - 100, skärpta regler mot miljöbrott. Alla svenska partier utom SD stödde lagen. Bland annat blir det straffbart att olagligt handla med timmer, utarma vattenresurser, bryta mot EU:s kemikalielagstiftning och att släppa ut föroreningar från fartyg. Den nya listan av brott kommer kunna ge individer upp till 10 års fängelse och företag böter på så mycket som 40 miljoner euro beroende på brottets allvarsgrad. Miljöbrott är den fjärde vanligaste kriminella verksamheten i världen, vid sidan av narkotika, vapen och människohandel. 

– Det är dags att vi börjar bekämpa gränsöverskridande brott på EU-nivå, med harmoniserade och avskräckande sanktioner för att förhindra miljöbrott, sade föredragande kristdemokraten  Antonius Manders.

Sverigedemokraterna stödde inte ökat skydd för granskande journalister

Med stor majoritet och stöd från alla svenska partier, utom SD, antog Europaparlamentet med röstsiffrorna 546 ja, 47 nej och 31 avstod, en ny lag som ska skydda journalister, aktivister och akademiker från rättegångsmissbruk i syfte att tysta dem. Denna typ av rättegångsmissbruk, som kallas SLAPP, används av vissa politiker, företag eller lobbygrupper för att hota, trakassera och stoppa bland andra journalister från att granska dem. Den nya lagen skyddar mot gränsöverskridande rättegångsmissbruk, det vill säga när parterna finns i olika EU-länder och den underkänner även SLAPP-domar från tredje land, exempelvis Storbritannien, som är riktade mot personer boende i EU.

Sverigedemokraterna, Weimers och Nissinen, lade ner rösterna och avvek därmed från sin partigrupp ECR där den stora majoriteten, 42 mot 22 ledamöter, stödde lagen. Av parlamentets partigrupper var det bara ID-gruppen på den yttersta högerkanten där en majoritet av ledamöter antingen röstade nej till lagen eller lade ner sin röst. Ministerrådet, och därmed Sverige, tar sitt beslut om lagen den 19 mars. 

Amnesty: Ungersk lag kränker hbtqi-personer

Amnesty slår fast att den ungerska ”propagandalagen” bidrar till negativa stereotyper och ökar diskrimineringen av hbtq-personer. Lagen som implementerades 2021 förbjuder hbtqi-relaterat innehåll i skolors utbildningsmaterial  och i tv-program för barn under 18 år och att produkter som ”propagerar för eller skildrar” hbtq-identiteter säljs i närheten av skolor och kyrkor.  

Lagen strider, enligt Amnesty, mot mänskliga rättigheter; särskilt rätten till yttrandefrihet, jämlikhet, icke-diskriminering och utbildning. Därför föreslår organisationen att Ungen upphäver lagen och att Viktor Orbán fördömer stigmatiserande uttalanden mot hbtq-personer. 

EU-parlamentet till slutförhandling: höj åldersgränsen för EPA-traktorer

Under onsdagen röstade Europaparlamentet för att kräva en uppdatering av EU:s trafikregler som bland annat innebär att åldersgränsen för att köra A-traktor, i dagligt tal EPA-traktor, höjd från 15 till 16 år. Även att den högst tillåtna hastigheten höjs från dagens 30 km till 45 km. Bland annat EU-parlamentarikerna Tomas Tobé (M), Helene Fritzon (S), Emma Wiesner (C) och Charlie Weimers (SD) har uttryckt sig kritiska höjd åldersgräns. I omröstningen röstade 339 för och 240 emot. Dagens beslut innebär att slutförhandlingar nu inleds med EU:s ministerråd. Det lär dock dröja till i höst innan en uppgörelse är klar – och därefter ännu längre innan reglerna träder i kraft.

Busch: Motorförbudet ska inte rivas upp

En av KD:s toppkandidater inför EU-valet, Ella Kardemark, har öppnat för att riva upp det omdebatterade motorförbudet, men till det säger partiledare Ebba Busch stopp, rapporterar SvD. Motorförbundet går ut på att man i EU från och med 2035 förbjuder nya förbränningsmotorer, vilket i praktiken stoppar all försäljning av nytillverkade bensin- och dieselbilar.

Uppgift: Tysk fregatt sköt skarpt under EU-instats

Tyskland har för första gången skjutit skarpt i EU:s insats för att skydda sjöfarten i Röda havet, enligt tyska medier, rapporterar TT/GP. Fregatten Hessen ska ha avvärjt en attack från Iranstödda Huthimilitanter i Jemen och bekämpat två fientliga mål i luften.

Ukraina drar sig tillbaka från två byar nära Avdijivka

Ukrainas militär uppger att man dragit sig tillbaka från ytterligare två byar, Sjeverne och Stepove, nära den östra staden Avdijivka som övertogs av ryska styrkor tidigare i månaden, rapporterar SVT.

Sveriges Natomottagning i USA skjuts fram

För att Sverige officiellt ska bli Natomedlemmar  krävs att Ungerns president undertecknar parlamentets beslut från måndags. Men det är oklart när det kan ske, rapporterar SVT. Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) skulle ha rest till Washington den här veckan för att delta i en mottagning på den svenska ambassaden i samband med Natoanslutningen.

Men ambassaden har nu senarelagt mottagningen "eftersom deponeringen av Sveriges anslutning inte kommer att ske denna vecka". Billströms presstalesperson vill inte kommentera en eventuell senareläggning av Ungerns ratificering.

Ryska ambassadens reaktion på Sveriges Natointräde: Kommer vidta motåtgärder

Rysslands ambassad i Sverige har uttryckt sitt missnöje över Sveriges Natomedlemskap, rapporterar SVT.  Ambassaden understryker att Sverige har "suverän angelägenhet" att välja sin egen säkerhetspolitik, men att det kommer få negativa konsekvenser "för stabilitet i Nordeuropa och runt Östersjön".

"Ryssland kommer att vidta motåtgärder av politisk och militärteknisk natur i syfte att minimera hot för sin nationalsäkerhet."

Helsingborg inkörsport för sexhandeln i hela norden

Prostitutionen i Sverige domineras av kvinnor som kommer från andra länder. Enligt socialtjänsten i Helsingborg har staden blivit en transitstad för sexhandeln i hela Norden, rapporterar Ekot. Även polisen ser mönstret.

Notiser 27 februari

Scholz säger nej till att skicka kryssningsrobot till Ukraina

Den tyske förbundskanslerns Olaf Scholz säger ännu en gång nej till att leverera kryssningsroboten Taurus till Ukraina, rapporterar Ekot. Den svensktysktillverkade roboten är något som Ukraina länge önskat sig och flera tyska politiker krävt att Tyskland ska skicka.

Bakslag för Meloni i spurt på Sardinien

Ett maktskifte på Sardinien utgör ett första bakslag för Giorgia Melonis regeringsunderlag i Italien. I valet av regional president på Sardinien segrar den vänsterlutande koalitionen med liten marginal – vilket innebär ett maktskifte, skriver TT/GP.

Österrikes förre regeringschef Kurz döms för mened

En domstol i Wien dömde på fredagen i förra veckan den kristdemokratiske tidigare förbundskanslern i Österrike Sebastian Kurz för mened och åtta månaders villkorligt fängelse, rapporterar Reuters. Domstolen anser att Kurz ljugit när han 2020 vittnade i en parlamentarisk undersökningskommitté om sin kännedom om utnämningar av chefer för det nybildade statliga holdingbolaget OBAG. Sebastian Kurz har överklagat domen.

Allt mer förnybart i uppvärmning och nedkylning – Sverige i topp

En fjärdedel av all uppvärmning och nedkylning av byggnader kom från förnybara energikällor under 2022, enligt Eurostat. Det är mer än en fördubbling jämfört med 2004, det första året det finns uppgifter för. I topp med 69 procent förnybart i byggnaders uppvärmning och nedkylning fanns Sverige, främst tack vare användning av biomassa och värmepumpar. Det är en 50-procentig ökning jämfört med 2005.

Bondeprotester i Europa får gehör

Med hundratals protesterande bönder utanför fönstret beslutade under måndagen EU-ländernas jordbruksministrar om att ge lantbrukarna vissa lättnader. Bland annat har ett förslag om hållbar användning av bekämpningsmedel dragits tillbaka och lantbrukarna har garanterats ytterligare skyddsåtgärder när handelsavtalet med Ukraina ska omförhandlas.

Under mötet diskuterade även ministrarna om vissa av de obligatoriska reglerna som bönderna måste följa för att få EU-stöd istället skulle bli frivilliga och vilka mer långsiktiga åtgärder som kan vidtas, som hur man kan minska den administrativa bördan och göra regelverket mer flexibelt. Allt detta, utan att tumma på klimatarbetet, poängterade den belgiska jordbruksministern David Clarinval.

Uppgifter: Fångutväxling var på gång strax innan Navalnyjs död

Medarbetare till den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj säger att en fångutväxling var på gång – strax före hans död, enligt Ekot. Enligt Maria Pevtjich, en av Navalnyjs närmaste medarbetare, skulle Ryssland få hem den i Tyskland livstidsdömde FSB-agenten Vadim Krasikov i utbyte mot Navalnyj och två fängslade amerikanska medborgare. Uppgifterna har inte bekräftats av andra källor men det har sedan i höstas förekommit medieuppgifter om att så skulle kunna ske.

Rysk medborgare fotade militärobjekt – utvisas

Polisen i norska Finnmark har bötfällt och utvisat en rysk medborgare för att ha fotograferat ett militärt objekt, skriver TT/GP. Mannen, som är i 40-årsåldern, har själv erkänt att han fotograferat det militära objektet och accepterat bötfällningen, uppger den norska polisen.

Danmark lägger ner Nord Stream-utredningen

Danmark läggs nu utredningen av sprängningarna vid gasledningarna Nord Stream 1 och 2 ned, precis som Sverige har gjort tidigare. De danska myndigheternas slutsats av utredningen är att det handlar om avsiktligt sabotage, men det bedöms samtidigt inte finnas det underlag som krävs för att lagföra saken, uppger Ekot.

Armenien och Azerbajdzjan i samtal

Armenien och Azerbajdzjan ska hålla fredssamtal i Tyskland i veckan, meddelar armeniska utrikesdepartementet, enligt SVT. I september gick Azerbajdzjan in i det omstridda området Nagorno-Karabach som ligger inom landets gränser men styrts som utbrytarrepublik. Självstyret upplöstes och över 100 000 personer fördrevs till Armenien.

Notiser 26 februari

Två svenskar bland mest inflytelserika EU-parlamentariker

Alice Bah Kuhnke (MP) är Sveriges mest inflytelserika EU-parlamentariker. Det visar EUmatix ranking över parlamentets 100 mest inflytelserika politiker 2023. Bah Kuhnke hamnar på plats 38 och den enda andra svensken med på listan är Tomas Tobé (M), på plats 89.

Undersökningen väger samman politikernas ledarpositioner, lagstiftningsarbete, politiska nätverk, kommittémedlemskap och röstbeteende och ger dem en poäng mellan 0-100, där 100 är det högsta. Genomsnittet för Sveriges 21 ledamöter är 20,9 poäng, vilket ger svenska politiker ungefär lika mycket inflytande som de ungerska, och är flera poäng längre än både Danmark, 26,9, och Finland, 34,3.

Snålt Frankrike håller europeiskt stormöte om Ukrainahjälp

Utrikesminister Tobias Billström (M) representerar Sverige på måndagens franska toppmöte om hur man ska gå vidare med stödet till Ukraina. Stödviljan i Europa har enligt Kielinstitutet hittills varierat stort där länder som Estland och Danmark toppar med totalstöd på över 3 procent av BNP medan Frankrikes och Italiens stödnivå ligger långt under 1 procent av ländernas BNP. 

Expert: Europa måste dubblera Ukrainastöd för att ersätta USA

USA:s stöd till Ukraina är pausat för tillfället, eftersom  republikaner i kongressen har stoppat stödet. Det sätter fokus på Europas möjligheter att stödja Ukraina med ytterligare vapen och ammunition. Men för att kompensera för det amerikanska bortfallet skulle Europa behöva fördubbla sitt stöd, säger Anna Wieslander är Nordeuropachef vid Atlantic Council, rapporterar Ekot.

Sist ut – i dag väntas Ungern ge Sverige grönt ljus

Det har tagit sin tid, men sent på måndagseftermiddag röstar det ungerska parlamentet om den svenska Natoansökan. Motståndet mot Sverige har varit högljutt, men nu väntas ett klart ja, rapporterar TT/SvD.

Här är kostnaderna för Sveriges Natomedlemskap

Att vara medlem i Nato skulle kosta Sverige ungefär en halv miljard kronor per år i Natoavgift. Men den stora kostnaden ligger i att leva upp till regeln att lägga minst 2 procent av sin bruttonationalprodukt på försvarsutgifter. I år får försvaret 119 miljarder kronor, vilket motsvarar 2 procent av BNP, enligt Natos sätt att räkna, rapporterar SVT.

Säpo: Ryskt spionage kan ändras när Sverige går med i Nato

När Sverige blir medlem i Nato kan det leda till att Rysslands spionage förändras och går in i en ny fas, enligt Säkerhetspolisen, rapporterar  Ekot. ”

– Vi ser möjligen att det kommer finnas ett förändrat ryskt intresse för Sverige med ett Natomedlemskap beroende på vilken roll Sverige får, säger Daniel Stenling, chef för kontraspionaget på Säpo. Enligt Säpo bedriver Ryssland redan nu en omfattande underrättelseverksamhet i Sverige.

 

Trycket ökar på regeringen att skicka Jas till Ukraina

På måndagen väntas Ungerns parlament rösta igenom Sveriges Natoansökan. Efter det måste beslut om att skicka Jas Gripen till Ukraina fattas omedelbart, anser Centerledaren Muharrem Demirok. Liknande krav framförs av Socialdemokraterna.

– Jag förväntar mig att vi redan på tisdag får en inbjudan från statsministern kring en bred samling för Gripen till Ukraina, säger Demirok till TT/SvD.

Paasikivi skeptisk till Zelenskyjs dödssiffra: Lägre än beräknat

Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, uppgav på söndagen att 31 000 ukrainska soldater hittills har stupat sedan Rysslands fullskaliga invasion av landet påbörjades, rapporterar Ekot. Enligt Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, är Zelenskyjs siffra lägre än de som framkommit i flera bedömningar.

– Jag har svårt att sätta oerhört stor tilltro till officiella siffror, säger han.

Därför startar EU utredning mot Tiktok

EU ska utreda om Tiktoks ägare, kinesiska Bytedance, bryter mot förordningen om digitala tjänster, som bland annat ska skydda minderåriga på nätet. Straffet kan bli en bötessumma på upp till sex procent av bolagets globala omsättning, rapporterar Reuters, uppger SVT.

Traktorerna tillbaka i Bryssel för att tvinga fram nya EU-regler

Stora demonstrationer är utlovade när EU-ländernas jordbruksministrar samlas under måndagen för att diskutera vad man kan göra för att förenkla jordbrukarnas situation, rapporterar GP/TT. EU försöker kontra med enklare regler och minskad kontroll.

Oppositionen inlåst när diktatorn höll riggat val

På söndagen hölls ett riggat parlamentsval i diktaturens Belarus. Inga regimkritiska krafter var tillåtna och utländska observatörer inte välkomna. Valet syftade enbart till att befästa Lukasjenkos järngrepp om makten, skrev den mellanstatliga demokratiorganisationen Idea i ett uttalande, rapporterar SVT.

Notiser 23 februari

Polska reformambitioner frigör 137 miljarder i EU-stöd

Efter att den nya breda mittenregeringen tillträtt i Polen har de lovat att återställa demokrati och rättsstat i landet, en politik som fått omvärldens gillande. På fredagen meddelade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på besök i Polen att kommissionen i nästa vecka, som ett svar på den nya polska inriktningen, ska besluta att frigöra 137 miljarder euro i frysta EU-bidrag till Polen.

– Detta är goda nyheter för det polska folket och för Europa, sade Ursula von der Leyen.

EU-länder får bakläxa i klimatarbetet

EU-kommissionen uppmanade på fredagen Belgien, Irland och Lettland att öka sina planerade klimatåtgärder för att klara unionens gemensamma klimatmål till 2030. Bakläxan är en del i kommissionens pågående arbete med att utvärdera alla medlemsländers nationella åtgärder för att få ned klimatutsläppen. Österrike och Polen tas samtidigt i örat för att de ännu inte skickat in sin utkast till klimatplaner vilket skulle skett senast den 30 juni 2023. Enligt kommissionens analys från i julas är de samlade åtgärderna som medlemsländerna föreslagit inte tillräckliga för att klara 2030-målet om att minska utsläppen med minst 55 procent.

Tjeckien samlar in pengar för snabbleverans av granater till Ukraina

Enligt Tjeckiens president Petr Pavel har landet hittat en icke namngiven tillverkare utanför EU som inom några veckor kan leverera “en halv miljon skott på 155 mm och ytterligare 300 000 skott av 122 mm kaliber” till Ukraina, rapporterar Financial Times. Problemet är finansieringen och Tjeckien vill att flera länder är med och delar kostnaden på cirka 1,5 miljard dollar. EU har pengarna men betalning blockeras av Frankrike och Grekland som av olika skäl inte vill köpa ammunition utanför EU. Enligt analytiker skulle Ukraina behöva 75 000-90 000 artillerigranater i månaden för att hålla ryssarna stången medan en offensiv skulle kräva mer än det dubbla antalet granater.

500 nya namn på USA:s sanktionslista mot Ryssland

USA utfärdar sanktioner mot ytterligare 500 aktörer som är kopplade till Rysslands anfallskrig mot Ukraina, uppger Yle. Enligt en källa som nyhetsbyrån AFP talat med är de nya sanktionerna ett försök att komma åt det ryska krigsmaskineriet. Det ska handla om det största sanktionspaketet sedan Ryssland attackerade Ukraina för två år sedan.

Macron bjuder in europeiska ledare till samtal om Ukraina

Frankrikes president Emmanuel Macron har bjudit in europeiska ledare till Paris nästa vecka för att diskutera förslag för att hjälpa det krigshärjade Ukraina, sade Polens president Andrzej Duda på torsdagen, enligt Bloomberg. Europa står under allt hårdare press att ställa upp när den ryska invasionen går in på sitt tredje år och bristen på ammunition har gjort att Kiev-styrkorna har blivit alltmer underlägsna.

Linus Glanzelius ny svensk EU-parlamentariker

Socialdemokraten Linus Glanzelius ersätter den nyligen bortgångne EU-parlamentarikern Erik Bergkvist. 33-åringen från Göteborg väntas godkännas som ledamot under nästa veckas plenarsession i Strasbourg, uppger Socialdemokraterna. Linus Glanzelius väntas ta över Erik Bergkvists samtliga tidigare uppdrag och tillträder därmed bland annat som ordinarie ledamot i transportutskottet och regionala utvecklingsutskottet och ersättare i industri- och energiutskottet.

– Jag kommer göra mitt yttersta för att stå upp för svenska folkets intressen i EU, skydda hushållens ekonomi och värna om vår gemensamma säkerhet, säger Linus Glanzelius i ett uttalande på fredagen.

Sverige skickar militär personal till EU-insats i Röda havet

Sverige kommer att skicka militär personal till en EU-insats i Röda havet, säger försvarsminister Pål Jonson till TT. Försvarsmakten säger till Ekot att upp till tio stabsofficerare kommer att skickas skyndsamt. Inga fartyg är aktuella i det här läget.

Grönt ljus för unikt migrantavtal mellan Italien och Albanien

Albaniens parlament har godkänt ett avtal som gör det möjligt för Italien att transportera dit asylsökare som räddats ur Medelhavet på väg till Italien, rapporterar Ekot. De som får bifall på sin asylansökan får sen komma till Italien, medan de som får avslag deporteras.

EU:s antipenningtvättmyndighet till Frankfurt

EU-länderna och EU-parlamentet enades på torsdagen att EU:s myndighet för bekämpning av penningtvätt och av terrorismfinansiering, AMLA, ska få sitt säte i tyska Frankfurt. I staden ligger sedan tidigare Europeiska centralbanken, ECB, liksom den europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten.

Ryssar som hedrade Navalnyj kallas in till militärtjänst

Från Sankt Petersburg rapporteras att flera av dem som lade ner blommor till minne av den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, tilldelades en inkallelseorder i samband med att de greps, skriver Yle.

EU-sanktioner ryska påverkanskampanjer i Moldavien

En paramilitär grupp, en rysk FSB-chef och två mediechefer straffas när EU-länderna förstärker sina sanktioner kring ryska påverkanskampanjer i Moldavien.

– Det görs allvarliga, utökade och fortsatta försök att destabilisera landet. Dagens listningar skickar ännu en viktig politisk signal om EU:s orubbliga stöd till Moldavien, skriver EU:s utrikeschef Josep Borrell i ett uttalande, rapporterar  TT/SvD.

Avtal om informationsutbyte ska signeras av EU och Storbritannien

I dag fredag kommer Storbritannien och EU skriva under ett gemensamt avtal om informationsutbyte gällande organiserade ligor som misstänks för människosmuggling, rapporterar Reuters/Ekot. Avtalet är ännu ett steg mot ett tätare samarbete mellan parterna efter Brexit. Förutom informationsutbyte ska man också samarbeta kring exempelvis utbildning och tekniska hjälpmedel vars syfte är att motarbeta irreguljär migration, enligt den brittiska regeringen.

Dubbla blodiga attacker mot ryska träningsläger

I dagarna har Ukraina utfört två attacker mot ryska träningsläger i Cherson och Donetsk med ovanligt många offer som följd. Uppskattningar gör gällande att omkring 120 ryssar dödats eller skadats.

– Att samla personal i större antal inom räckvidden för motståndarens artilleri eller Himars är synnerligen klantigt, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, till SVT.

Vågor av transportstrejker utlysta i Tyskland

Tysklands stora fackförbund Verdi utlyser punktstrejker inom landets allmänna transportsektor. Syftet med strejken är att få gehör för minskad arbetstid, utökad semester och andra  villkor. Omkring 90 000 anställda tas ut i strejken som pågår i omgångar mellan 26 februari och 2 mars, uppger TT/SvD

Kripos: Svenska gäng allvarligt hot mot Norge

Norska rikskriminalpolisen, Kripos, pekar i en ny rapport ut fem allvarliga hot mot rikets säkerhet, däribland svenska kriminella nätverk, rapporterar NRK/TT/SvD.

– Vi ser att det finns en allvarlig situation där Norge kan bli ett transitland för narkotika, och att både polisen, Tullverket och andra samhällsaktörer måste samarbeta och arbeta målmedvetet för att motverka denna utveckling, säger Eivind Borge, chef för utredningsavdelningen på Kripos.

Notiser 22 februari

Danskt tioårigt miljardavtal med Ukrainastöd

Säkerhetsavtalet gäller ett bredare ekonomiskt stöd där en Ukrainafond har öronmärkt över 69 miljarder danska kronor – motsvarande omkring 103 miljarder svenska kronor till insatser, skriver TT/GP. Det danska stödet ska gå till bland annat till understöd av reformarbete i Ukraina samt återuppbyggnad av staden Mykolajiv.

Kristerssons besök förvånar oppositionen i Ungern

Ulf Kristerssons besök i Budapest på fredag förvånar den politiska oppositionen i Ungern.

– Det är aldrig meningsfullt att bygga en relation på utpressning, säger Ágnes Vadai, försvarsansvarig i landets demokratiska koalition, till SvD.

Kristersson mycket angelägen att svensk försvarsindustri får bidra i EU

Statsminister Ulf Kristersson (M) besöker i dag torsdag EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel i Bryssel. På dagordningen för mötet med von der Leyen står bland annat stödet till Ukraina och samtal inför den kommande EU-strategin om försvarsindustrin där kommissionsordföranden lyfte fram Sveriges "starka försvarsindustriella bas".

– Och eftersom vi anser att vi har vissa tillgångar i Sverige är vi mycket angelägna om att kunna bidra med så mycket som möjligt men också vara till nytta för fler länder än Sverige, sade Ulf Kristersson i en kort presentation av mötet.

Förnybart viktigast för el i EU – Sverige i topp

Förnybara energikällor stod under 2022 för 41 procent av bruttoelförbrukningen i EU-länderna, visar siffror från Eurostat. Det är en betydligt större andel än el från kärnkraft (22 procent), gas (20 procent) och kol (17 procent). I Sverige utgjordes den förbrukade elen till 83 procent av energi från förnybart. Andelen förnybart i elproduktionen i EU och Sverige har stadigt ökat från 2004, det första året det finns uppgifter för, då andelen i EU var 16 procent och i Sverige 51 procent.

von der Leyen villkorar samarbete med ytterhögerpartier

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade på onsdagen att hon är öppen för att samarbeta med partier i den nationalkonservativa partigruppen ECR där bland annat Sverigedemokraterna sitter efter årets EU-val, skriver Politico. Ett sådant samarbete skulle dock villkoras med att partierna står upp för demokrati, försvarar EU:s värden, står fast vid rättsstatens principer, stöder Ukraina och motarbetar Putins försök att splittra Europa.

Biden banar väg för Mark Rutte att leda Nato

USA:s president Joe Biden stöder den nederländske premiärministern Mark Rutte att bli nästa generalsekreterare för Nato, sade en amerikansk tjänsteman på onsdagen, rapporterar Politico. Bidens stöd kommer sannolikt att få fler allierade att gå ombord på Ruttes nominering, enligt tidningen.

Intensiv tysk debatt om vapenleveranser till Ukraina

Flera förbundsdagsledamöter från regeringspartierna de Gröna och FDP ihop med oppositionen kräver exempelvis att Tyskland även skickar den kraftfulla kryssningsroboten Taurus, rapporterar Ekot. Förbundskansler Scholz är dock än så länge emot att skicka Taurus till Ukraina, enligt tyska mediers uppgifter är han orolig för att kriget då kan sprida sig.

Nya EU-sanktioner slår mot kinesiska och turkiska företag

EU har enats om ytterligare sanktioner mot Ryssland. Denna gång riktas de även mot mellanhänder i Kina och Turkiet, som bistår Ryssland med komponenter till drönare, skriver DN.

Tyska regeringen sänker tillväxtprognos

Den tyska regeringen sänker landets tillväxtprognos för 2024 rejält, från 1,3 procent till 0,2 procent, nästa år 2025 tror man på en tillväxt på en procent, enligt Ekot. Ekonomiministern Robert Habeck skyller problemen på en sviktande världshandel som påverkar den exportorienterade tyska ekonomin mycket negativt.

Antisemitism i Danmark slår rekord

Under förra året registrerades totalt 121 antisemitiska incidenter i Danmark, rapporterar Berlingske med hänvisning till organisationen Det judiska samfundet, enligt TT/SvD. Det är det högsta antalet sedan man började sammanställ denna statistik 2012. Bland incidenterna räknas allt från hot och vandalism till antisemitiska yttringar mot judar i Danmark.

Razzia i Italien mot personer med koppling till Brysselterroristen

I Italien har polis genomfört flera räder i jakten på 18 personer som misstänks ha kopplingar till Brysselterroristen som dödade två svenska fotbollsfans i Bryssel i oktober i fjol, reporterar nyhetsbyrån Reuters/Ekot. Polisen ska ha genomsökt personernas hem. Personerna, som har nordafrikanskt usprung, misstänks ha haft kontakt med Lassoued online.

Förslag om droger – het EU-debatt väntar

Legalisera marijuana för medicinskt bruk i hela EU – och satsa på cannabisforskning. Det är två krav som EU-kommissionen i Bryssel lovat att ta en titt på, skriver SvD. Bakom initiativet finns  aktivister från hela EU, som en tysk hampaförening, en italiensk demokratirörelse och enskilda, välkända narkotikapolitikdebattörer från Polen, Nederländerna, Irland, Spanien och andra EU-länder.

Danmark och Sverige uppmanar Bryssel att agera mot Storbritannien i fisketvist

Storbritannien har meddelat att man av miljöskäl förbjuder fångst av tobis vid Doggers bankar i Nordsjön. Detta har väckt upprördhet bland danska och svenska fiskare som fångar tobis för användning som grisfoder och vid framställning av fiskolja, rapporterar FT. Danmark och Sverige leder kraven på att EU nu ska vidta åtgärder mot Storbritannien i fisketvisten.

Notiser 21 februari

Ungern bötfäller den politiska oppositionen – försvårar deras valkampanj

De sex oppositionspartier, från vänster till höger, som utmanade högerpopulisten premiärminister Viktor Orbán i 2022 års parlamentsval, straffades på tisdagen för “olaglig finansiering” att betala böter på motsvarande drygt 14 miljoner kronor, rapporterar nyhetsbryrån Bloomberg. Beloppet är betydande och uppgår till så mycket som hälften av vissa partiers offentliga finansiering. Dessutom står oppositionen inför en skatteutredning som kan leda till ännu högre straff.

– Beslutet är menat att göra partiernas liv omöjliga, sade Ungerns socialistparti i ett uttalande som syftar på kommande EU-val och lokalval.

Lagen om så kallad olaglig utländsk finansiering bryter mot flera grundläggande regler för demokrati och rättsstat påpekar både EU-kommissionen och Europarådet för mänskliga rättigheter.

– Lagen riskerar att allvarligt skada demokratin i Ungern, sade kommissionens talesperson Anitta Hipper tidigare i februari i samband med att EU-kommissionen inlett en formell process mot Ungern i frågan.  

EU-parlamentarikers telefoner hackade – övervakningsprogram upptäckt

Flera medlemmar och personal i EU-parlamentets underkommitté för säkerhet och försvar har fått sina telefoner hackade med påträngande övervakningsprogram, säger institutionen i ett internt mejl, rapporterar Politico. Under onsdagen ombads Europaparlamentarikerna i försvarsutskottet att lämna in sina telefoner för att få dem kontrollerade för spionprogram. På två av enheterna hittades spår av hacking.

EU-parlamentarikern Erik Bergkvist har avlidit

Socialdemokraten och Europaparlamentarikern Erik Bergkvist från Umeå har avlidit. I november förra året berättade Bergkvist att han drabbats av lungcancer och på tisdagen avled han, rapporterar SVT. Erik Bergkvist blev 58 år.

Renare luft ska rädda tusentals européer

Flera hundra tusen människor antas dö varje år i EU på grund av luftföroreningar. Nu har Europaparlamentet och rådet informellt enats om en ny lag som ska minska utsläppen och säkerställa luftkvaliteten. Framförallt går överenskommelsen ut på att halvera gränsvärdet för de två föroreningarna som har störst påverkan på människors hälsa, kvävedioxid och svaveldioxid, innan 2030.

Säpo: Ryssland, Kina och Iran största hoten mot Sverige

I en rapport varnar Säpo på onsdagen för att de största hoten mot Sverige  att framför allt Ryssland, men även Kina och Iran som de länder som bedriver säkerhetshotande verksamhet mot Sverige, rapporterar SVT. Man uppger även att de tre länderna till viss del samverkar med varandra.

EU uppdaterar sin svarta lisa över skatteparadis – 12 länder kvar

Under tisdagen tog rådet bort Bahamas, Belize, Seychellerna och Turks- och Caicosöarna från förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet, alltså så kallade skatteparadis. Kvar på listan är Panama, Fiji,  Ryssland och nio andra länder.

Polska bönders prostester irriterar Ukraina – kräver åtgärder

Protester från polska bönder väckte ilska i grannlandet Ukraina under tisdagen, rapporterar Euractiv. Ukrania uppmanade EU-kommissionen att vidta åtgärder efter att demonstranter blockerade gränsen för att stoppa att ukrainska transporter med spannmål . Polen stöder Ukraina i dess kamp för att avvärja den ryska invasionen, men bönderna klagar på att EU:s frihandelsavtal med Ukraina leder till orättvis konkurrens.

Rådet enat om slutligt utformning för jämställdhetsorgan i EU

Under tisdagen enades rådet om att stärka rollen för jämställdhetsorganen i  EU. Syftet är att motverka diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Innan de nya reglerna kan träda i kraft måste Europaparlamentet godkänna dem.

Klyftan mellan stad och landsbygd överbryggades inte av EU:s politik

EU:s sammanhållningspolitik har inte visat sig tillräckligt effektiv för att ta itu med den ökande klyftan mellan städer och regioner, rapporterar EUobserver. Den har snarare stärkt euroskeptiska partier.

Klimatministern kallas till riksdagen för att förklara osannolik handlingsplan

En granskning som DN gjort av regeringens nya klimathandlingsplan, för att nå EU:s klimatmål, visar att scenarierna för att nå minskade utsläpp bygger på höjd reduktionsplikt. Det går tvärs emot den politik som regeringen nu driver, vilket lett till att tre interpellationer lämnats in med bergäran att klimatminister Romina Pourmokhtari kommer till riksdagen och förklarar sig. 

Förnyad kritik mot Sverige: ge samerna inflytande

Sverige pressas från två olika håll vad gäller gruvnäringen, rapporterar DN. Å ena sidan pressar EU på för att Sverige ska börja utvinna mer sällsynta jordartsmetaller. Å andra sidan har Europarådets i veckan presenterat en rapport  som pekar på att Sverige brister i att ge samer inflytande över exploatering av traditionellt samisk mark. 

Rysslandkännare: Julija Navalnaja kan bli oppositionens nya ledare

Att Julija Navalnaja träder fram med skarpa budskap i media skickar signaler om att hon är beredd att axla makens mantel,  påpekade Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, till SVT. I ett tal uppmanade hon oppositionens anhängare att ”fortsätta slåss mot Kreml med ännu mer raseri än förut”. 

– Julija Navalnaja kan bli den symboliska samlingspunkten som de som vill sträva mot öppet pluralistiskt Ryssland kan samlas kring, sade Stefan Ingvarsson.

När Aleksej Navalnyjs änka besökte EU:s ministerråd på måndagen uppmanade hon även EU att göra mer för att komma åt kretsen kring Putin, rapporterar Yle.

Politisk fånge död i fängelse i Belarus

En belarusisk aktivist, dömd till fängelse för att ha förtalat landets diktator Aleksandr Lukasjenko, har dött i fängelset, rapporterar GP/TT. Dödsorsaken har inte meddelats, men oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja anklagar de belarusiska myndigheterna för hans död.

Majoriteten av ukrainare på flykt vill återvända

En majoritet av de miljoner ukrainare som är på flykt både i andra länder och i hemlandet vill fortfarande återvända hem någon dag. Det visar en undersökning som FN:s flyktingorgan UNHCR gjort, rapporterar Ekot. Totalt har nästan 6,5 miljoner ukrainare flytt till andra länder på grund av kriget, och 65 procent av dom vill återvända. 

 
Notiser 20 februari

Svensk-ungerskt toppmöte inför Natoomröstning

Regeringen meddelar att statsminister Ulf Kristersson på fredag ska resa till Budapest på inbjudan av premiärminister Viktor Orbán. På mötet ska de prata om säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete mellan Ungern och Sverige, förberedelser inför Ungerns kommande EU-ordförandeskap och EU:s strategiska agenda, anger regeringen.

Det ungerska parlamentet väntas där efter som sista Natoland ratificera Sveriges Natoansökan på måndag nästa vecka.

Under måndagen kom uppgifter att Sverige och Ungern snart kommer tillkännage en överenskommelse om ett ”storskaligt militär- och försvarsindustrikontrakt”. 

Företrädare för regeringspartiet Fidesz har tidigare sagt att de inte kommer godkänna Sveriges inträde i Nato förrän den svenska statsministern besökt Ungern.

Kristersson till Bryssel: försvar och sanktioner på dagordningen

På torsdag reser statsminister Ulf Kristersson (M) till Bryssel för att träffa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel för att bland annat diskutera europeiskt samarbete på försvarsområdet och sanktioner mot Ryssland med anledning av oppositionspolitikern Aleksandr Navalnyjs död.

Sverige sneglar på Polen i kampen mot gängen

Polen ligger ”ett par decennier” före Sverige i kampen mot den organiserade brottsligheten. Det säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) som har rest till Warszawa för att lära sig mer.

– De har med offensiva verktyg lyckats trycka tillbaka brottsligheten, säger Strömmer till TT/SvD.

Polen var ett av Europas otryggaste länder på 1990-talet, men lyckades bryta den negativa utvecklingen och har nu blivit ett av Europas tryggaste.

Ryssland kraftsamlar – Zelenskyj: Extremt svårt

Situationen är extremt svår vid flera delar av frontlinjen, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, enligt TT/GP. Ryssland är tillbaka på offensiven i östra och södra Ukraina, och de ryska styrkorna tog kontrollen över staden Avdijivka i helgen. Det är landets största framsteg sedan Ryssland tog kontrollen över Bachmut i maj 2023.

Tusentals migranter väntar på att ta sig in i Finland via Ryssland

Finland sade på tisdagen att "tusentals" migranter från tredje land väntade på att korsa gränsen till sitt territorium från Ryssland. – Vi har information om att tusentals människor på den ryska sidan väntar på att få komma till Finland, sade inrikesminister Mari Rantanen vid en presskonferens och tillade att detta utgjorde "ett hot mot samhället", rapporterar Reuters.

Finland stängde alla gränsövergångar vid den 1 340 km långa gränsen mot Ryssland i slutet av förra året på grund av ett växande antal personer som saknade giltiga dokument för att resa in i EU.

Ungern och Kina fördjupar sitt samarbete

Ungern knyter närmare band med Kina. Förutom ökat ekonomiskt utbyte siktar de två länderna nu in sig på ett fördjupat säkerhetssamarbete, skriver DN. Förra helgen besökte Kinas minister för allmän säkerhet, Wang Xiaohong, Budapest för att ”fördjupa samarbetet ytterligare”. 

Länderna har redan en ekonomisk relation i och med att Kina är den största utländska investeraren i Ungern och det är i Ungern som den kinesiska telekomjätten Huawei har sitt största centrum utanför Kina. Ett bolag som EU-kommissionen pekat ut som en säkerhetsrisk och som Sverige har blockerat från utbyggnaden av 5G, av just säkerhetsskäl. 

Must: Ryssland snart tillbaka nära Sverige

Ryssland kommer så snart man kan bygga upp sin militära styrka i vårt närområde igen. Varningen kommer från den militära underrättelsetjänsten Must.

– Vi har inget andrum. Ryssland kommer att komma tillbaka, säger Must-chefen Thomas Nilsson, enligt TT/SvD.

Alla EU-länder utom Ungern kräver humanitär paus i Gaza

Alla EU-länder utom Ungern kräver gemensamt en ”omedelbar humanitär paus, som kan leda till ett hållbart eldupphör” i Gaza. Det säger EU:s utrikeschef Josep Borrell efter måndagens möte med EU:s utrikesministrar, rapporterar Ekot. Inte heller har man kunnat komma överens om sanktioner mot extremistiska israeliska bosättare.

EU startar utredning mot Tiktok

EU-kommissionen inleder en utredning mot Tiktok angående förmodade brott mot skydd av barn och unga, enligt TT/GP. Mer specifikt handlar det om att Tiktok brister när det kommer till saker som beroendeframkallande design, skärmtid och åldersverifiering. Detta under den digitala lagen DSA. Plattformen X är också föremål för utredning, med hänvisning till samma lag.

Avhoppad rysk helikopterpilot hittad ihjälskjuten i Spanien

Den ryska armépiloten Maksim Kuzminov, som flydde till Ukraina i augusti i fjol, har nu hittats död i Spanien. Efter sitt dramatiska avhopp ska han ha varit mordhotad av den ryska underrättelsetjänsten. Den ryska helikopterpiloten Maksim Kuzminov hittades i förra veckan död i ett garage i Spanien, ihjälskjuten med flera skott. Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters/Yle.

Dödsfallen kan öka när heroinet sinar i Europa

Afghanistans produktion av vallmo har störtdykt och snart kan heroinbristen i Europa vara ett faktum. Ännu farligare substanser kan komma att ta dess plats.

– Det är en risk att vi kommer ur askan i elden, säger narkotikapolisen Lennart Karlsson, enligt TT/SvD.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 8 december 2023

I nästa vecka ska EU:s högsta politiska ledare ta ställning till huruvida Ukraina och Moldavien ska få inleda medlemskapsförhandlingar. Europaportalen har granskat det demokratiska och ekonomiska läget för de länder som vill gå med i unionen.

Framåt för pressfrihet i Europa – Sverige tappar medaljplats

Bryssel 3 maj 2023

Europa är den region där det är enklast att arbeta som journalist, men Rysslands krig har lett till både förbättringar och försämringar enligt Reportrar utan gränsers senaste pressfrihetsindex. Den visar också på en större grad av pressfrihet i nästan alla EU-kandidatländer – inte minst i Ukraina.

Index: Litet uppsving för demokratin i Europa

28 mars 2023

Trots ett rekordtapp för demokratin i Ryssland stärktes graden av folkstyre i Europa som helhet under 2022, enligt The Economists årliga ranking. En viktig anledningen till trendbrottet är att restriktioner som infördes under coronapandemin lyftes under fjolåret.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret