EU måste bli bättre på att använda svartlistning för att skydda EU:s budget. Det slår EU:s revisionsrätt fast i en färsk rapport. Svartlistning – eller uteslutning – är ett viktigt verktyg som regeringar och internationella organisationer använder för att skydda sina finanser. Men enligt revisionsrätten används det inte på rätt sätt för att förhindra att EU-pengar betalas ut till privatpersoner, företag eller organisationer som är inblandade i olaglig verksamhet som bedrägeri och korruption. Bland annat svartlistas för få namn och det saknas en samordning mellan medlemsländerna system vilket gör att skyddet varierar mellan olika länder.

I dag, den 24 maj, är det tre månader sedan Ryssland inledde sin invasion, kriget har lett till att miljontals ukrainare är på flykt och många städer har förstörts av de ryska styrkorna. Ryssland har tagit kontroll över en större del av Ukraina än före kriget, men man har även lidit stora förluster, rapporterar Ekot.

Antalet arbetare som skadats eller till och med dödats av maskiner på arbetsplatsen har ökat under det senaste decenniet, enligt Europafacket. Under 2019 skadades mer än 80 000 arbetare, ibland dödligt, av maskiner, vilket är en ökning från 75 000 år 2014 när Eurostat började registrera fallen. Spanien, Portugal och Nederländerna står för de största ökningarna och jordbruket, industrin och byggsektorerna är de mest utsatta. Ökningen av antalet olyckor kommer, enligt Europafacket, efter att EU 2006 skrotade kravet på att maskiner ska genomgår en säkerhetskontroll från en utomstående part.

Det har snart en vecka gått sedan Sveriges Natoansökan lämnades in och statsminister Magdalena Andersson säger att samtalen med Turkiet fortsätter trots motståndet.

– Turkiet har tidigare skickat väldigt positiva signaler men vi fick sedan andra signaler, säger hon till Ekot.

Lösningar först, sanktioner sedan. Det är Ungerns linje när man fortsatt håller emot EU:s nästa sanktionspaket mot Moskva av oro för den egna energiförsörjningen, uppger TT/GP. Frågan kan komma att tas upp på nästa veckas EU-toppmöte.

Inför totalt oljeembargo mot Ryssland, blockera banker och stoppa all handel med landet. Det uppmanade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj omvärlden när han talade han inför Världsekonomiskt forum i Davos på måndagen, skriver SvD.

Europeiska centralbanken, ECB, kommer att genomföra en räntehöjning under juli och lämna minusräntemiljön i slutet av september. Det bedömer nu Christine Lagarde, chef för ECB, enligt TT/GP.

Den ryske toppdiplomaten Boris Bondarev hoppar av sitt uppdrag i Genève för den ryska FN-delegationen i protest mot kriget i Ukraina, rapporterar Ekot. I ett uttalande till flera nyhetsbyråer skriver diplomaten att han skäms för sitt land och att utrikesminister Lavrov inte längre sysslar med diplomati.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan säger att han inte längre pratar med Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis och att han ställt in ett viktigt möte mellan de två ländernas regeringar, skriver TT/SvD. Han anklagar Grekland för att hysa anhängare till den USA-baserade predikanten Fethullah Gülen som pekats ut som hjärnan bakom kuppförsöket 2016. Erdoğan anklagade dessutom Grekland för att upprätta militärbaser mot Turkiet, samt för att ha uppmanat USA att inte sälja F-16-stridsflygplan till Turkiet. Turkiet är kandidatland till EU och ockuperar, sedan 1974, delar av EU-landet Cypern.

Den nytillträdda franska regeringen och premiärminister Elisabeth Borne, har redan fått problem. En av de nya ministrarna anklagas nämligen nu för våldtäkt, uppger Ekot. Det var tidningen Mediapart som i helgen avslöjade att en av regeringens nya ministrar Damien Abad anklagas för att ha våldtagit två kvinnor vid två olika tillfällen.

Ryssland överväger att lätta på de strikta kapitalkontrollerna som har införts i kölvattnet på Ukrainakriget och sanktionerna mot landet, rapporterar TT/SvD. Rubeln har blivit så stark att det skapar budgetproblem för ryska staten och slår mot ryska exportföretag.

Grekland hindrade minst 590 migranter från att olagligen ta sig in på grekiskt vatten från grannlandet Turkiet, skriver TT/GP. Migranterna på tre av segelbåtarna ska frivilligt ha återvänt till den turkiska kusten, och resten av migranterna ska ha hämtats upp av turkiska patrullfartyg.

Affärsklimatet i Tyskland vänder oväntat uppåt – trots inflationsoron, skenande energipriser, Ukrainakriget och komponentbrist, visar ett månatligt index från analysinstitutet Ifo.

”Det finns för närvarande inga synbara tecken på en recession”, skriver Ifo-chefen Clemens Fuest i en kommentar, enligt TT/SvD.

EU-parlamentarikern Evin Incir (S) har, tillsammans med fem kollegor från EU-parlamentets delegation till Palestina, fått ställa in en planerad resa till Palestina efter att delegationen nekats inresa till Gaza av israeliska myndigheter. Ordförande för delegationen, spanske vänsterpolitikern Manu Pineda, nekades även inresa i Israel. Enligt Euobserver informerade Israel EU:s delegation i Tel Aviv i fredags att Pineda – känd för sitt stöd för Palestina – var persona non grata. 

”Tillsammans med EU-parlamentskollegor ställer jag in mitt besök till Palestina. Oacceptabelt att israeliska myndigheter kontrollerar Palestinas gränser och återigen förnekar folkvalda /…/ tillträde. Detta är ockupationens konsekvenser”, skriver Evin Incir, vice ordförande för delegationen, på Twitter.

Anita Gradin (S) har avlidit. Hon var EU-kommissionär 1995–1999, med ansvar för rätts- och inrikesfrågor. Anita Gradin blev 88 år, rapporterar Ekot.

En bred koalition av EU-parlamentariker har gått samman för att förkasta EU-kommissionens förslag att inkludera naturgas och kärnkraft i den så kallade taxonomin, det vill säga EU:s försök att klassificera hållbar energi för investeringar, rapporterar Agence Europe. Kommissionens förslag, som kom den 31 december 2021,har mött stark kritik både bland medlemsländerna och från EU-parlamentet, och i slutet av förra veckan lade ledamöter från den kristdemokratiska gruppen, socialdemokrater, de liberala, de gröna och vänstergruppen fram ett gemensamt förslag till en resolution. Förslaget förväntas enligt Agence Europe gå till omröstning i berörda utskott i mitten av juni och till omröstning i hela parlamentet i början av juli.

Finland tror på en lösning med Turkiet men att det kan komma att ta tid, säger Finlands utrikesminister Pekka Haavisto, uppger Ekot. Finland är berett att delvis ge Turkiet de garantier som krävts för att landet ska godkänna Finland och Sverige i försvarsalliansen Nato. Det handlar exempelvis om att mer noga följa den terroriststämplade kurdiska organisationen PKK och kopplingar till terrorism.

Ett diplomatisk genombrott är den enda vägen för att stoppa Rysslands invasion. Det säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som varnar för förhoppningar om militär seger – och hoppas på EU-medlemskap, rapporterar TT/GP.

Sommarens planerade leveranser av Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19 skjuts upp. Det har EU och vaccin- tillverkaren kommit överens om. En liknande diskussion förs med Moderna, enligt SVT. Dels finns ett överskott av doser, dels pågår studier om att uppdatera vaccinet. 

Europaparlamentets talman Roberta Metsolas tredagarsbesök i Israel, som börjar på söndagskvällen, blir inte den vänskapsdemonstration parterna hoppats på. Den kommunistiske spanske EU-parlamentarikern Manu Pineda, som skulle ha följt med Metsola under hennes tre dagar i Israel och Palestina, förklarades strax före avresan från Bryssel icke önskvärd i Israel, skriver DN.

Polens president Andrzej Duda fick stående ovationer när han steg upp i det ukrainska parlamentets talarstol, skriver TT/SvD. Det var andra gången den polske statschefen besökte Kiev efter Rysslands invasion i slutet av februari i år.

EU:s rådsordförande Charles Michel säger att ärkefienderna Armenien och Azerbajdzjan har enats om "diskutera" ett fredsavtal gällande Nagorno-Karabach, enligt TT/GP.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger vid en presskonferens på söndagen att uppemot 100 soldater om dagen får sätta livet till i striderna i landets östra delar, skriver TT/SvD. En uppgift som han använder för att rättfärdiga utreseförbudet för män i stridbar ålder.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz sade på torsdagen att han inte utesluter ändringar av EU-fördragen. Samtidigt varnade han för "tidskrävande navelskådande i institutionella frågor”, skriver Politico. Tidigare i veckan har sex länder sagt sig vara intresserade av fördragsändringar.

Sverige har ingen egen lista över personer eller grupper som stämplas som terrorister. EU:s lista, som uppdateras var sjätte månad, är dock bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater inklusive Sverige. På EU-listan finns 13 personer och 21 grupper, bland andra kurdiska PKK. Se hela listan.

EU-kommissionen väntas på måndag i nästa vecka föreslå att de undantag från EU:s budgetregler som infördes under coronakrisen ska förlängas även till nästa år, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Reglerna säger att medlemsländernas budgetunderskott inte får överstiga 3 procent av BNP och att deras statsskulder inte få bara mer än 60 procent. Att undantaget förlängs görs mot bakgrund av Rysslands krig mot Ukraina och den ekonomiska oro som råder. Läs mer om budgetbalans och statsskulder.

Enligt Natobeslut bör alla medlemsländer lägga två procent av sin BNP på försvarsutgifter per år. Det kan jämföras med den svenska nettoavgiften till EU som under åren 2010-2019 i genomsnitt hamnade på mindre än 0,5 procent av Sveriges BNP per år, läs mer om den svenska EU-avgiften.   

Ukrainas process för att gå med i EU kan inte skyndas på trots Rysslands invasion, säger Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. 

– Det finns inga genvägar in i EU, säger Scholz enligt TT/GP och lägger till att ett undantag för Ukraina skulle vara orättvist mot länderna på västra Balkan som också har ansökt om medlemskap. Ett kandidatland kan själv i stor utsträckning korta ner väntetiden genom att snabbt genomföra de förändringar som ett medlemskap skulle kräva.

Polens premiärminister Mateusz Morawiecki lovar att hans land kommer att bistå Sverige och Finland om länderna blir angripna innan de har blivit medlemmar i Nato, skriver TT/SvD.

Tysklands tidigare förbundskansler Gerhard Schröder straffas nu för sina nära band till Rysslands president Vladimir Putin. Den tyska förbundsdagen beslutade på torsdagen att dra in hans förmåner som tidigare kansler, uppger Ekot. På torsdagen krävde Europaparlamentet att EU skullle öppna för sanktioner mot EU-medborgare som likt Schröder tar emot ryska pengar.

Ryssland har erövrat områden i östra Ukraina de senaste dagarna men totalt sett har den ryska krigföringen misslyckats på alla nivåer, enligt Ekot. Ryssland försöker nu stoppa ukrainska motangrepp.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak påstår att hälften av Gazproms utländska gaskunder har öppnat rubelkonton i Gazprombank, skriver TT/GP. Enligt honom har runt 54 europeiska företag kontrakt med Gazprom för export av gas, och omkring hälften av dem har ordnat konton där de kan betala för gasen i rubel, som president Vladimir Putin krävt.   Kontrakten är dock skrivna i dollar eller euro något Putin ensidigt ändrar. EU-kommissionen har uttalat att betalning för gasen i rubel innebär ett brott mot sanktionerna mot Ryssland.

Kina vill fylla på sina strategiska lager av olja, och vill nu fylla på lagren med billig rysk olja. Därmed knyts banden till Moskva hårdare, enligt TT/SvD. Enligt anonyma källor till Bloomberg pågår diskussioner mellan Peking och Moskva på regeringsnivå, med mycket lite inblandning från oljebolagen.

Spionaktiviteten i Tyskland har trappats upp rejält, enligt den högsta chefen för en av landets underrättelsetjänster.

– I dag bedömer vi att nivån av spionage mot Tyskland ligger på minst kalla krigets nivå, om inte betydligt högre, säger Thomas Haldenwang, som leder den inrikesfokuserade underrättelsetjänsten BFV, vid ett evenemang i Berlin, uppger TT/SvD.

Flera europeiska elbolag går nu med på att betala för den ryska naturgasen i rubel – trots varningar från EU-kommissionen att det strider mot sanktionerna mot Ryssland. EU är splittrat i frågan och osäkerheten är stor om vad som egentligen gäller. Så länge det inte finns ett förbud mot att acceptera det upplägg som ryska Gazprom erbjuder sina kunder så kommer EU-länderna att göra sin egen tolkning, och gasleveranserna från Ryssland väntas fortsätta, rapporterar Ekot.

Europaparlamentet “uppmanar starkt” Österrikes tidigare utrikesminister Karin Kneissl och Tysklands tidigare förbundskansler Gerhard Schröder på torsdagen, att omedelbart lämna sina styrelseposter i ryska företag. Parlamentet uppmanar vidare EU:s ministerråd att utvidga förteckningen över personer som är föremål för EU-sanktioner till att omfatta EU-politiker som fortsätter att ta emot ryska pengar.

EU-kommissionens årliga rapport om rättsstatlighet i medlemsländer kan förbättras avsevärt, anser EU-parlamentet. I en översyn av rapporten som röstades igenom på torsdagen efterlyser parlamentet bland annat en bredare räckvidd och mer djupgående, transparent bedömning, och konkreta landsspecifika rekommendationer och mål. 

– Kommissionen måste ta i med hårdhandskarna för att på allvar ta tag i och vända den negativa utvecklingen i länder som Ungern och Polen, samt använda rättsstatsrapporten som en språngbräda för användandet av de verktyg som EU har till sitt förfogande – både att strypa det ekonomiska stödet och dra länderna inför rätta, sade Evin Incir (S) till Europaportalen efter dagens omröstning.

Läs mer om rättsstatlighet i EU.

Den estniska regeringen har i dag torsdag godkänt Finlands och Sveriges ansökningar om att få gå med i försvarsalliansen Nato, twittrar landets premiärminister Kaja Kallas.

Sverige ska inte ge efter för Turkiets påtryckningar i Natofrågan, enligt L och KD. Frågan handlar snarare om att USA engagerar sig.

– Jag tror den är utlöst inom veckor, säger Allan Widman (L), till Aftonbladet.

Med siffrorna 515 för, 32 mot och 11 som avstod röstade EU-parlamentet på torsdagen för att under ett års tid ta bort importtullar- och avgifter som EU har mot varor från Ukraina. Det handlar bland annat om industrivaror, stål och frukt och grönt. 40 procent av Ukrainas totala varuhandel skedde under fjolåret med EU. Alla närvarande svenska ledamöter röstade för.

Närmare 83 000 icke-EU-medborgare lämnade efter beslut om avvisning ett EU-land under 2021, uppger statistikbyrån Eurostat på torsdagen. Frankrike, Tyskland och Sverige fick flest personer att lämna landet efter beslut, varav 9 300 personer lämnade Sverige. Det kan jämföras med drygt 14 000 personer och drygt 10 000 personer som lämnade Frankrike respektive Tyskland. Ukrainare, albaner och georgier toppade listan över personer som fick lämna EU.

Totalt under 2021 fick 342 100 personer besked om att lämna ett EU-land.

Från och med idag torsdag kan regeringen, om det behövs, snabbt begära militärt stöd från EU- och Natoländer utan att först fråga riksdagen, skriver TT/Sydsvenskan.

Den kroatiske presidenten Zoran Milanović vill att Kroatien stoppar Sveriges och Finlands ansökan om medlemskap i Nato, i linje med sina tidigare uttalanden, uppger SVT. Mer exakt vill han ändra på vallagarna i grannlandet Bosnien och Hercegovina, för att bosnienkroater lättare ska kunna väljas till ledande positioner. Presidenten har dock ingen makt i Natofrågor utan det ligger på landets parlament och utrikesministern Gordan Grlic Radman välkomnar Sverige i Nato. 

Grön el till 230 miljoner hushåll. Det hoppas fyra länder kunna leverera när de gemensamt satsar på vindkraft i Nordsjön. Nordsjöolja kan i framtiden konkurreras ut av Nordsjövindkraft. Åtminstone om Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien får som de vill. De fyra länderna har skrivit under ett avtal för att fyrdubbla kapaciteten för vindkraft i Nordsjön fram till 2030, och tiodubbla den till 2050, rapporterar TT/SvD. Målet är 150 gigawatt inom 28 år.

Ryssland har utvisat 34 franska, 27 spanska och 24 italienska diplomater, meddelar landets utrikesdepartement, enligt TT/SvD. Moskva säger att det är ett svar på att ryska diplomater utvisats från Frankrike som en del av ett samlat agerande från EU mot Ryssland.

Belarus har infört dödsstraff för försök till terrorhandlingar, rapporterar ryska nyhetsbyråer – ett brott som många oppositionella aktivister anklagas för i diktaturen, skriver TT/SvD.

En rysk soldat som åtalats för krigsbrott i Ukraina har erkänt att han dödat en obeväpnad civil, rapporterar BBC/Ekot. Enligt anklagelserna ska den 21-årige soldaten ha skjutit ihjäl en 62-årig man på cykel i byn Tjupachivka under den ryske invasionens första dagar. Soldaten riskerar livstids fängelse om han döms.

Nybilsregistreringarna i EU föll med 20,6 procent i april, enligt branschorganisationen ACEA. Problem med leveranskedjor, som får effekt på bilproduktionen, påverkar utvecklingen, skriver TT/VK. Bortsett från april under pandemivåren 2020 är försäljningsvolymen på 684 506 sålda bilar den lägsta som hittills har uppmätts av ACEA för april.

EU-kommissionen och EU:s utrikeschef Borell presenterade på onsdagen en analys av vad som beskrivs som luckorna i EU-ländernas försvarsinvesteringar och föreslog åtgärder för att stärka dessa. Bland annat föreslås gemensamma inköp av militär utrustning och genom strategisk försvarsplanering för att fastställa tydligare prioriteringar. 

– Europeiska unionen intensifierar sina ansträngningar för att bygga en starkare europeisk försvarsindustri och vi måste göra det på ett samordnat sätt, sade Ursula von der Leyen i ett uttalande på onsdagen. 

Sex EU-länder – Tyskland, Belgien, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Spanien – ställer sig försiktigt positiva till att skriva om unionens fördrag, rapporterar Politico. I ett gemensamt brev ska länderna uppge sig vara “i princip öppna för nödvändiga fördragsändringar som definieras tillsammans”. Syftet är att kunna följa upp de rekommendationer som kom ut av den så kallade Framtidskonferensen, där slumpmässigt utvalda invånare i medlemsländerna fått komma med förslag om unionens framtid. Konferensen efterlyste genomgripande reformer för att göra EU mer demokratiskt och avskaffa systemet som tillåter ett land att lägga in sitt veto mot utrikespolitik och skattebeslut. Brevet kommer en dryg vecka efter att Sverige tillsammans med tolv andra EU-länder i ett gemensamt brev uppgett att man inte stödjer “ogenomtänkta och förhastade försök att inleda en process mot en fördragsändring”.