AKTUELLT – Vad händer?

EU:s regionstöd är en av de största utgifterna i unionens budget. EU-kommissionen vill dock minska på stödet i nästa flerårsbudget 2021-2027. Sverige och flera andra medlemsländer vill också minska regionstöden medan Europaparlamentet vill ha kvar samma nivå som i dag.

PROBLEMET – Vad ska lösas?

Syftet med regionbudgeten är att utjämna skillnaderna mellan de fattigaste och de rikaste regionerna och stärka sammanhållningen i EU.

KOMMISSIONENS BUDGETFÖRSLAG – i korthet

• Minskad budget till 330 miljarder euro.
• ​Striktare EU-regler om värdegrund
• Ökad självfinansiering för rika EU-länder
• Satsningar på innovation, digitalisering, småföretagsstöd.
• Investeringar i gröna, koldioxidsnåla tekniker och förnybar energi.
• Fokus på transportnät och hållbar stadsutveckling
• Minskad byråkrati och nya kriterier
• Nya stöd till euroländer med låg tillväxt

18 FRÅGOR & SVAR

1. Vad är målet med EU:s regionpolitik?

Främja tillväxt och minska fattigdom.

Unionens mål är att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i EU, öka sammanhållningen och att förbättra medborgarnas livsvillkor och skapa ekonomisk tillväxt.

2. Vilka är regionerna i EU?

EU är indelat i 276 regioner och av dem finns åtta i Sverige. För att kunna jämföra områden delar EU-kommissionen in EU-regionerna i enhetliga så kallade Nuts-regioner efter befolkningsstorlek. Läs mer om rika och fattiga regioner här.

3: Vad innebär EU-kommissionens förslag till ny regionbudget?

Minskat regionstöd och ökad självfinansiering

En bantad regionbudget kommer främst att påverka fattiga regioner i länder i östra EU som kan få sänkta bidrag. Exempelvis föreslås länder som Polen få 23 procent lägre bidrag än i dag och Ungern 24 procent mindre i stöd. Å andra sidan är tillväxten i dessa länder god, Polen har, som enda EU-land, haft oavbruten ekonomisk tillväxt sedan 1990-talet.

Samtidigt föreslår kommissionen att 25 miljarder euro ska avsättas i en ny stabiliseringsmekanism som syftar till att skapa ekonomisk tillväxt i regioner i Eurozonen eller Eurokandidatländer som sackar efter.

Graden av EU-finansiering av regionprojekt varierar mellan rika och fattiga länder. Länder som anses mindre utvecklade bidrar med mindre medel själva. För svenska projekt kan självfinansieringsgraden komma att höjas från 50 till 60 procent i nästa flerårsbudget. Svenska regioner får alltså själva skjuta till mer av egna pengar i sina projekt i förhållande till i dag. Därigenom kan det, varnar Tillväxtverket bli svårt att hitta medfinansiering för alla planerade investeringar i Sverige framöver.

Stödinsatserna föreslås också tydligare än i dag skräddarsys efter regionernas behov och ska även kunna genomföras i länder utanför unionen om det leder till nytta för EU-projektets målsättningar.

4: Vad vill Europaparlamentet?

Parlamentet anser att regionbudgeten bör var högre än i kommissionens förslag och uppgå till samma nivå som under nuvarande period 378 miljarder euro.  

Parlamentet har också sagt ja till kommissionens förslag om att villkora regionstöden så att medlemsstater som inte respekterar EU:s grundläggande värden kan få sina utbetalningar eller bidrag indragna. Medlemsstaterna, som har vetorätt, är dock inte överens i frågan.

5. Vad tycker Sverige?

Vill banta budgeten mer än EU-kommissionen.

Riksdagen vill dra ned på EU:s utgifter, särskilt bidragen till regionerna. Man anser är att EU:s regionbudget kan bantas ”väsentligt” och att de föreslagna neddragningarna är otillräckliga.

Målen för Sverige är att stötta tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och att “insatserna ska bidra till ett grönt, hållbart, socialt och mer innovativt Europa”. Sverige driver också kravet om att öka den lokala medfinansieringen i olika EU-projekt.

6. Vad tycker svenska aktörer om nästa flerårsbudget?

Positiv respons överlag men somligt oroar.

Näringsdepartementet lät 2018 för första gången över 200 svenska aktörer att tycka till om kommissionens nya budgetförslag.  En av dessa, Sveriges kommuner och landsting, SKL, är övervägande positiv men anser att exempelvis de nationella anslagen till regional tillväxt i Sverige bör öka för att täcka finansiella bortfall i projekt när självfinansieringsgraden ökar.

Tillväxtverket skriver i sitt remissvar att regionpolitiken fortsatt bör utjämna skillnader i alla medlemsstater och regioner.  

Vinnova pekar ut satsningar på forskning och innovation i små och medelstora bolag som särskilt viktiga. Remissvaren hittar du här.

7. Hur mycket regionstöd väntas Sverige få?

Lite mindre än tidigare.

EU-kommissionen föreslår att Sverige under nästa budgetperiod, 2021-2027 får 2,1 miljarder euro, vilket är något mindre än de 2, 4 miljarder euro som gäller under den nuvarande perioden 2014-2020.  

De fyra nordligaste svenska länen föreslås liksom i dag att få pengar ur den särskilda budgetpost som avsätts för glesbefolkade områden, men vilka ingår i potten ovan.

8. Hur fördelar sig det nya föreslagna stödet?

Se kartor.

9. Vad krävs för att en region framöver ska få EU:s regionalstöd?

Tematiska mål och olika kriterier avgör.

Ansökningar om att få bidrag ska ligga i linje med ett eller flera teman. I dag är antalet teman elva men krymps till fem i kommissionens förslag. Målet är att Europa ska bli:

1: Smartare via innovativ och ekonomisk omvandling.

2. Grönare och mer koldioxidsnålt, via genomförande av Parisavtalet och investeringar i förnybar energi.

3. Mer uppkopplat och sammankopplat. Bredband ska rullas ut mellan EU:s regioner liksom nya strategiska transportnätverk.

4. Mer socialt rättvist. Löntagares och medborgares sociala rättigheter och deltagande i EU ska stärkas.

5. Mer hållbart ekonomiskt och miljömässigt. Utvecklingen när det gäller städer, landsbygd och kustområden ska samordnas bättre och ske närmare medborgarna.

Hur stora regionanslagen blir och hur de fördelas beror på en rad kriterier, varav det viktigaste är BNP per capita i ett land jämfört med genomsnittet i EU.  

Kommissionen vill i framtiden också väga in fler kriterier för att bättre spegla verkligheten, exempelvis arbetslöshet (särskilt ungdomsarbetslöshet), kopplingen till klimatförändringar, storleken på flyktingmottagandet och arbete med integration.

10. När kan regionstöden vara färdigförhandlade?

Sannolikt under 2020.

EU-kommissionens ambition var först att hela den nya EU-budgeten skulle vara färdigförhandlad före EU-valet den 26 maj 2019. Sedan flyttades förhoppningarna till EU-toppmötet i oktober 2019 men någon gång under 2020ser ut att vara en mer realistisk bedömning.

11. Vilka bestämmer över regionstödet?

EU och nationella myndigheter .

EU-ländernas regeringar tillsammans med Europaparlamentet bestämmer över regionstödets storlek.

När besluten väl är fattade är det nationella myndigheter som förvaltar och fördelar medlen per region inom respektive land och som övervakar att reglerna följs. I Sverige är detta Tillväxtverket.

Regionerna kan själva bestämma över vilka program de vill satsa på, men det finns också nationella program för satsningar som påverkar hela landet och även gränsöverskridande program mellan länder, så kallade interregprogram.

12. Varifrån tas pengarna – vilka är EU:s regionfonder?

Det finns fem strukturfonder.

EU:s regionpolitik kallas ofta EU:s sammanhållningspolitik. Den genomförs via fem fonder varav de tyngsta är Europeiska regionalfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden. Tillsammans med Europeiska havs och fiskerifond och Europeiska jordbruksfonden brukar de kallas EU:s struktur- och investeringsfonder.

EU-medlen för programperioden 2014-2020 uppgår samlat till omkring 378 miljarder euro, i 2018 års priser. De flesta av EU-projekten omfattar dock mer pengar än så eftersom regionerna också måste medverka med egen finansiering. Sveriges åtta regioner får stöd av alla fonder utom sammanhållningsfonden.

Under kommande sjuårsbudget föreslår EU-kommissionen följande indelning av regionbudgeten:

Europeiska socialfonden + (inklusive bland annat FEAD, Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt): 88, 6 miljarder euro

Europeiska regionala utvecklingsfonden : 192,1 miljarder euro

Sammanhållningsfonden: 41,3 miljarder euro

Medel till europeiska transportnätverk, CEF: 10 miljarder euro

Interreg-program, gränsöverskridande projekt: 8,4 miljarder euro

Totalt : Cirka 330 miljarder euro i 2018 års priser. Källa EU-kommissionen.

13. Hur används pengarna i EU-fonderna idag?

Mycket går till infrastruktur inom transportområdet, men också till energi- och bredbandsprojekt

Under den nuvarande sjuårsperioden går den största delen av regionpengarna till att bygga transportvägar göra energisatsningar eller rulla ut bredband i EU.

Därefter kommer åtgärder för att skapa bättre klimat- och miljöförhållanden, samt till att skapa insatser för utbildning, små företag och ökad sysselsättning.

Andelen som går till insatser för motverka socialt utanförskap uppgår i dag till mellan åtta och tio procent 2014-2020. TABELL.  

14. Vilka prioriteringar har svenska kommuner och landsting när det gäller EU:s regionpolitik?

Sveriges kommuner och landsting, SKL, arbetar för att EU ska fortsätta att prioritera regionpolitiken i sin budget. Fördelarna är stora, menar man, inte minst när det gäller att länka de olika regionerna närmare till EU-projektet och få medborgare i länderna att uppleva vad EU kan göra för nytta för dem.

SKL är också positiv till kommissionens inriktning av EU:s regionfonder men vill att programmen anpassas mer efter lokala förutsättningar och anser det vara viktigt att regionerna involveras fullt ut i utformningen av prioriteringar, program och insatser. I

I sin landrapport om Sverige, som publicerades den 6 mars, föreslår kommissionen att Sverige lägger hela sin andel av medlen från regionalfonden på att nå målet “ett smartare Europa”. Detta genom att satsa mer på forskning och innovation, på att dra nytta av digitalisering och genom att skapa bättre villkor för små och medelstora bolag. Senast den 30 april kan svenska regioner lämna önskemål om hur man vill prioritera EU-medlen till regeringskansliet.

15. Fuskas det med regionstöden i EU?

Fusk förekommer. och mer i vissa länder.

Europeiska revisionsmyndigheten under 2017 hittade 13 misstänkta fall och fick extern information om ytterligare sex fall. Sammanlagt fann man fusk i 2,4 procent av 700 stickprov 2017.

Dessa rapporterades till EU:s antikorruptionsbyrå Olaf som samma år utförde 73 utredningar kring misstänkt fusk med strukturfondspengar, enligt årsrapporten för 2017.  

Även kommissionen gör dock granskningar av hur medel används. Under perioden 2007-2013 korrigerades 8 616 miljoner euro, 3, 8 procent av budgeten.

Om ett land inte åtgärdar påtalat missbruk kan kommissionen avbryta eller skjuta upp betalningarna. Totalt sett, både när det gäller regionala och nationella medel, toppade Rumänien, Ungern och Polen listan över länder där Olaf hade flest ärenden 2017.

16. Vilka är effekterna av regionstödet?

Skapar nya jobb och tillväxt.

EU-kommissionen beräknar att regionstöden under åren 2007-2012 bidrog till att skapa nära 769 000 nya arbeten i EU, investeringar i 225 000 småföretag, 72 000 forskningsprojekt – och till att ge runt fem miljoner hushåll tillgång till bredband och bättre stadsmiljöer.

Det finns olika studier men enligt forskare på London School of Economics ger stöden generellt en god allmännytta och mervärde i regionerna såväl när det gäller sysselsättning som lokal tillväxt. Men den föreslagna minskningen av medel, anser man, kan slå mot fattiga områden i EU som ofta har svårt att få nationellt statsstöd.

17. Hur gammal är regionpolitiken och vad har den åstadkommit?

Regionpolitiken fyllde 30 år 2018. EU beskriver i en broschyr 30 fall som visar vad den kan åstadkomma. Här kan du läsa exempel på vad politiken lett till i olika länder.

18. Vad är Europeiska regionkommittén?

Ett rådgivande organ.

Europeiska regionkommittén är ett eget EU-organ. Det företräder regioner och kommuner i EU och består av lokala och regionala folkvalda ledamöter från medlemsländerna som samlas i Bryssel fem-sex gånger per år och ger råd till kommissionen och ministerrådet. Liksom i Europaparlamentet sitter politikerna här i politiska grupper och utskott och under varje session debatteras 50-80 lagförslag. Regionkommittén har också hållit sammanlagt åtta toppmöten. Det senaste i Bukarest, då EU:s framtid debatterades.

I kommittén kan borgmästarna, kommunpolitikerna och regionråden framföra synpunkter på politiska förslag och beslut som påverkar regionerna. Samtidigt kan de ibland ha svårt att enas och de slutliga yttrandena kan stundom upplevas som urvattnade, menar kritiker.

Den föreslagna neddragningen av regionstödet har väckt protester i regionkommittén. Där vill man i stället – som kompensation för uteblivna intäkter på grund av brexit – höja medlemsavgiften till 1, 3 procent av BNP.

Sverige har elva ordinarie ledamöter, politiker från kommuner, landsting och regioner.

Dessa är:

Ilmar Reepalu (S), Malmö ordförande

Anders Knape (M) Karlstad vice ordförande

Jelena Drenjanin (M) Huddinge

Yoomi Renström (S) Ovanåker

Tomas Riste (S) Region Värmland

Paul Lindquist (M) Stockholms läns landsting

Ewa-May Karlsson ( C) Vindelns kommun

Ulrika Landergren (L) Kungsbacka

Agneta Granström (MP) Region Norrbotten

Två platser är vakanta.

Källa: SKL

18. Vad gör svenska regioner för att få mer inflytande i EU?

Har kontor i Bryssel som lobbar mot EU.

Svenska regioner har tolv EU-kontor i Bryssel som jobbar med att påverka förslag och lagstiftning i en riktning som de önskar se.

19. Visionen framåt – hur ser sammanhållningspolitiken ut om tio år?  

Svårbedömt.

Hur EU:s regionalpolitik kommer att utvecklas framöver är svårbedömt. Somliga anser att den är EU:s viktigaste investeringsverktyg för att skapa tillväxt, bygga infrastruktur och skapa legitimitet för EU på lokal nivå. Det är också på denna nivå som trafik- och klimatsatsningar kanske mest kan få betydelse.

Men flera länder, exempelvis Sverige, vill generellt sett sänka bidragen.

Medlemmarna i organisationen Central Sweden, Dalarna, Örebro och Gävleborg, beskriver i en rapport samtidigt att innovationsprojekten i deras regioner till stor del är beroende av stöd från Europeiska regionalfonden. Minskat stöd, anser de, leder till ökade klyftor mellan resursstarka universitetsstäder och andra, svagare områden.

Forskare anser dock att nya modeller för att utveckla regionerna behöver utformas. Bland annat behöver man bli bättre på att anpassa och skräddarsy stöd utifrån regionernas egna behov. Dessutom bedömer man att regionerna i framtiden kommer att behöva klara sig mer på egen hand, eftersom EU:s regionstöd spås kunna komma fortsätta att krympa i storlek.