TEMA Sysselsättning och arbetslöshet i EU

 

SYSSELSÄTTNING I EU


Statistiken 2019 visar:   

• Allt fler i EU jobbar 
• Män jobbar i större utsträckning än kvinnor men skillnaden minskar
• 
Äldre jobbar i högre grad nu än tidigare
• 
Personer födda utanför EU jobbar i mindre utsträckning än infödda
• 
Personer med lägre utbildning jobbar i mindre utsträckning än andra

 

• Sverige har EU:s högsta sysselsättningsgrad
• Sverige har EU:s högsta andel kvinnor i jobb
• 
Sverige har EU:s högsta andel äldre, 55+, i jobb
• 
Sverige har den femte högsta andelen män i jobb


En viktig förklaring till att Sverige har den högsta sysselsätttningsgraden i EU är att sysselsättningsnivå för kvinnor och äldre är väsentligt högre än i andra länder.

 

 

Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen i EU28 mellan 20-64 år som arbetar, se graf 1. Sedan 2013, efter finanskrisen, har andelen sysselsatta i EU ökat för varje år.

2019 hade nästan 74 procent av befolkningen i EU jobb, vilket är den högsta noteringen någonsin. Män har i större grad arbete än kvinnor, 80 mot 68 procent, se graf 2. 

Sysselsättningsgapet mellan män och kvinnor har minskat mellan 2002 och 2019, från 17 till 11 procentenheter. I Sverige var sysselsättningsgapet mellan könen 2019 under fem procentenheter, vilket placerar Sverige på fjärde plats bland de som har minst skillnad mellan män och kvinnor i EU28. 

Antalet sysselsatta i EU28 mellan 20-64 år var 2019, 222 miljoner personer. Men miljoner arbetande människor i EU är både under 20 år och över 64 år. Antalet sysselsatta från 15 år till livets slut var 2019 närmare 233 miljoner personer. Av dessa individer var drygt sex miljoner över 65 år. I Sverige arbetade nästan 200 000 personer från 65 års ålder.

 

Personer 25-54 år jobbar mest

Fördelningen av sysselsättningsgraden över åldersgrupper visar att unga under 25 år och äldre från 55 år jobbar i mindre grad än genomsnittet, se graf 3. 

Den stora förändringen i EU28 över tid är att andel sysselsatta över 55 år har ökat markant, inte minst för kvinnor, se graf 3. Förändringen är ännu större i gruppen 60 plus. Mellan 2002 och 2019 ökade andelen sysselsatta män mellan 60 och 64 år från 32 procent till 53 procent och för kvinnor i samma ålder ökade sysselsättningsgraden från 16 procent till 39 procent, se graf 4. 

Skillnaden mellan mäns och kvinnors sysselsättningsgrad i EU är som minst före 25 års ålder, se graf 5. Fram till 34 ökar skillnaden då män jobbar mer än kvinnor, därefter minskar den. Vid 55 års ålder ökar skillnaden igen. Efter 64 års ålder är arbete betydligt mer förekommande bland män än hos kvinnor.

 

Utrikes födda jobbar mest och minst

När inrikes födda i ett EU-land jämförs med dem som invandrat från ett annat EU-land framgår att de som är födda i ett annat EU-land i genomsnitt har högre sysselsättningsgrad än infödda, se tabell 2 nedan skillnad i EU28 mellan 74,6 procent och 77,2 procent.

Däremot har de som är födda utanför EU i genomsnitt en lägre sysselsättningsgrad, det gäller särskilt kvinnor, tabell 2 nedan skillnad i EU28 mellan 55,9 procent och 69,5 procent. Skillnaden i sysselsättningsgrad i EU-länderna mellan kvinnor födda utanför EU och inrikes födda kvinnor är nästan 14 procentenheter.

För männen i de båda kategorierna är skillnaden betydligt mindre, knappt fyra procentenheter, 75,8 procent för män födda utanför EU mot 79,7 procent sysselsättningsgrad.

I Sverige, med EU:s högsta sysselsättningsgrad, är skillnaden ännu större – 26 procentenheter för kvinnor och 14 procentenheter mellan männen. I Sverige har inte heller personer födda i ett annat EU-land högre sysselsättningsgrad än infödda vilket annars är det vanliga.

 

Tabell 2.  Sysselsättning och födelseland, 20-64 år, 2019

Sverige

EU28

Inrikes födda, totalt

86,2 %

74,6 %

Inrikes födda män

87,2 %

79,7 %

Inrikes födda kvinnor

85,0 %

69,5 %

Födda i andra EU-länder, totalt

81,6 %

77,2 %

Födda i andra EU-länder, män

86,0 %

84,2 %

Födda i andra EU-länder, kvinnor

77,4 %

70,9 %

Födda utanför EU, totalt 

66,1 %

65,5 %

Födda utanför EU, män

72,8 %

75,8 %

Födda utanför EU, kvinnor

59,1 %

55,9 %

 

Sedan 2006, då mätningarna för utlandsfödda började, har andelen sysselsatta män och kvinnor i gruppen födda utanför EU ökat från cirka 65 till cirka 66 procent i EU, motsvarande en ökning på 0,8 procentenheter.

I Sverige är sysselsättningsgraden för människor födda utanför EU ökat från 60 procent 2006 till 66 procent 2019, motsvarande en ökning på 6,0 procentenheter. Det ger en sysselsättningsnivå i Sverige 2019 som är något lägre än i Tyskland men högre än i Danmark och Finland.

 

De flesta jobbar heltid

Enligt Internationella arbetsorganisationen ILO:s riktlinjer ska de som arbetar minst en timma per vecka registreras som sysselsatta.

EU:s statistikbyrå Eurostat har på Europaportalens begäran tagit fram uppgifterna på hur många människor som jobbade bara en timma i veckan.

I de 27 EU-länderna var 200 miljoner människor från 15 år och uppåt sysselsatta 2019. Av dessa arbetade 240 000 personer, 0,1 procent, bara en timma i veckan, se graf 7. Sammanlagt jobbade närmare 21 miljoner, 10 procent av de sysselsatta, 20 timmar eller mindre under en vecka. Närmare 75 procent, 149 miljoner, av de sysselsatta i EU jobbade 35 timmar eller mer. Den genomsnittliga veckoarbetstiden för anställda i EU 2019 var 37,1 timma.

 

Högre sysselsättning bland dem med högre utbildning

Tabell 3. Utbildning 2019

Sysselsättningsgrad baraSverigefödda

Sysselsättningsgrad för inrikes födda i EU-länder

Sysselsättningsgrad födda utanför EU, boende i Sverige

Sysselsättningsgrad födda utanför EU, boende  i EU

Högst 9 år grundskola

69,6 %

56,3 %

51,9 %

55,4 %

2-3 årigt gymnasium

84,8 %

74,3 %

71,5 %

67,9 %

Eftergymnasial utbildning

91,4 %

86,1 %

76,9 %

74,7 %

Källa: SCB:s beskrivning av utbildningsnivåer. Eurostat: Inrikes födda och födda utanför EU 2019, ålder 20-64 år.

Statistiken visar att de personer i EU som 2019 hade högst nioårig grundskolan hade en betydligt lägre sysselsättningsgrad än personer med högre utbildning. Den största skillnaden går mellan de som hade minst ett tvåårigt gymnasium och de som bara hade grundskoleutbildning. Mellan de med bara gymnasieutbildning och eftergymnasial utbildning är skillnaden i sysselsättningsgrad betydligt mindre.   

För Sveriges del visar statistiken också att de med bara högst grundskola har en väsentligt högre sysselsättningsgrad än jämförbara grupper i EU. Detta gäller dock inte för de i Sverige som är födda utanför EU vilka har en lägre sysselsättningsgrad än jämförbara grupper i EU.
 

EU:S SYSSELSÄTTNINGSPOLITIK – FRIVILLIGA ÅTGÄRDER
EU:s arbete inom sysselsättningsområdet sker inte genom lagstiftning utan består av frivilliga åtgärder inom den så kallade öppna samordningsmetoden, bland annat gemensamma sysselsättningsmål, handlingsplaner och erfarenhetsutbyte.

I EU:s strategi EU2020, är ökad sysselsättning en central fråga. Sysselsättningsgraden, hur stor andel av den arbetsföra befolkningen i en viss ålder som har arbete, sammanställs en gång per kvartal. Målet är att 75 procent av befolkningen mellan 20-64 år i EU år 2020 ska ha ett jobb.

 

OM ARBETSLÖSHET I EU

Statistiken 2019 visar:
• Arbetslösheten sjunker – lägsta någonsin
• Ungdomsarbetslöshet sjunker – lägsta någonsin
• Andel som varken arbetar, studerar eller gör praktik, NEET, minskar 

• I Sverige stiger arbetslösheten
• I Sverige stiger ungdomsarbetslösheten
• Sverige har lägst andel långtidsarbetslösa
• Sverige har lägsta andel unga som varken arbetar, studerar eller gör praktik

 

Efter krisen – arbetslösheten minskar
I början av 2000-talet var arbetslösheten i EU-länderna runt nio procent, en siffra som tiden före finanskrisen 2008 var nere på under sju procent för att under krisens värsta år stiga till elva procent, se graf 9. Sedan dess har arbetslösheten sjunkit och låg 2019 på 6,3 procent i EU, den lägsta nivån sedan mätningarna började år 2000. I Sverige var arbetslösheten 2019, 6,8 procent, se graf 8 och 9. 

I coronakrisens spår befarar många bedömare att arbetslösheten kommer att stiga markant i EU.

 

 

Sjunkande och stigande ungdomsarbetslöshet
Även ungdomsarbetslöshet har sjunkit efter finanskrisen och var 2019 drygt 14 procent, den lägsta sedan mätningarna började. I Sverige är ungdomsarbetslöshet betydligt högre än EU-genomsnittet och har åter vänt uppåt efter år av sakta minskning, 2019 var 20 procent unga under 25 år  i Sverige arbetslösa, se graf 10.

 

Andel långtidsarbetslösa fortsatt högre än 2009
40 procent av arbetslösa i EU var långtidsarbetslösa 2019, se graferna  12 och 13 nedan. För att anses långtidsarbetslös måste en person varit utan arbete i 12 månader eller mer.

De tre nordiska EU-länderna med Sverige i spetsen har den lägsta andel långtidsarbetslösa i EU. I Sverige var 14 procent av de arbetslösa långtidsarbetslösa under 2019, vilket är lägst i EU.

Eurostats mätningarna för EU:s 28 medlemsländer sträcker sig tillbaka till 2002 och då var andel långtidsarbetslösa 45 procent. Andelen var som lägst precis innan finanskrisen och 2009 låg långtidsarbetslöshet i EU på historiskt låga 33 procent av alla arbetslösa. Sedan ökade andel fram till 2014 för att därefter falla år från år fram till 2019 då den var 40 procent.

År 2002 låg långtidsarbetslösheten i de nordiska EU-länderna på cirka 20 procent för att strax innan finanskrisen vara som lägst. Sverige och Finland låg 2019 något över de låga siffrorna från tiden före finanskrisen medan Danmark, som då hade EU:s lägsta långtidsarbetslöshet, idag ligger betydligt över ,se graf 13.

 

Sverige långt från bäst på låg arbetslöshet

Av statistiken framgår att Sverige på flera sätt är det mest framstående landet i EU när det gäller hög sysselsättning och låg långtidsarbetslöshet. Men det gäller inte graden av låg arbetslöshet. Sverige har inget år sedan landet blev medlem haft lägst arbetslöshet i EU, se graf 14.

Den rödgröna regeringen 2014-2019 hade som mål att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Sedan minskningen av arbetslösheten i Sverige gick mycket saktare än i övriga EU-länder och Sverige kom allt längre bort från målet togs det bort 2019.

 

 

Andel sysslolösa minskar – vanligare att kvinnor står utanför
Andelen personer mellan 20 och 34 år som varken arbetar, studerar eller gör praktik, så kallad NEET [neither in employment nor in education and training] har minskat och är på samma nivå, 16,5 procent, som när den var som lägst före finanskrisen. Störst andel NEETs finns i Italien och Grekland. I Sverige tillhör 8 procent av den yngre befolkningen gruppen NEET, den lägsta andelen i EU.

Fler unga kvinnor än unga män i EU står utanför både arbetsmarknaden och utbildningssystemen, 21 procent respektive 12 procent. Allra minsta skillnad mellan könen var det i Sverige, under två procent.

Störst skillnad mellan könen var det i Tjeckien, Slovakien och Ungern. I Tjeckien var 2018 knappt fem procent av männen utanför, vilket var den lägsta siffran i EU, medan andelen unga tjeckiska kvinnor i kategorin NEET uppgick till 26 procent.
 

Så mäts arbetslöshet i Sverige och EU

 

Nationella myndigheter mäter arbetslösheten i medlemsländerna. Det sker i så kallade arbetskraftsundersökningar, AKU. I Sverige är det Statistiska centralbyrån som varje månad intervjuar utifrån ett urval på 18 200 personer i åldersspannet 15 till 74 år om deras arbetssituation. Arbetslöshetsmätningarna i Sverige har pågått sedan 1959 och är helt anpassad till ILO och EU-regler efter 2007. Se vidare SCB om AKU.

Intervjuaren ställer en rad frågor för att ta reda på den tillfrågades situation. Man vill veta huruvida personen ingår i den så kallade arbetskraften – alla som jobbar eller är arbetssökande. Personer som inte tillhör arbetskraften, och därmed inte ingår i arbetslöshetsstatistiken, är exempelvis pensionärer, sjuka och heltidsstudenter som inte söker eller har ett jobb.

För dem som ingår i arbetskraften frågar SCB om de under en viss vecka, den så kallade referensveckan, har arbetat minst en timme, antingen som avlönad arbetstagare, som egen företagare eller oavlönad medhjälpare i företag tillhörande make/maka eller annan medlem av samma hushåll. Om de har det räknas de som sysselsatta och får frågor om bland annat arbetstid och med vad de jobbar. Även personer som är tillfälligt frånvarande från sitt arbete – som tillfällig sjukdom, semester eller vidareutbildning – räknas som sysselsatta. Också personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program som uppbringar en lön räknas som sysselsatta.

För att en person ska räknas som arbetslös måste tre villkor vara uppfyllda:

    1. inte haft ett arbete under referensveckan

    2. ha sökt arbete under de senaste fyra veckorna

    3. kan ta ett jobb under referensveckan eller två veckor därefter

 

ILO-definitionen säger att man arbeta minst en timme under referensveckan för att räknas som sysselsatt. Enligt en expert på SCB är dock andelen i Sverige som faktiskt bara arbetar en timme “försvinnande liten”.

 

Till de arbetslösa räknas även de som har ett arbete som börjar inom tre månader från frågetillfället men att de hade kunnat börja arbeta redan under referensveckan och två veckor efter den, så kallade avvaktare. Exempelvis heltidsstudenter som sökt ett sommarjobb och som väntar på att det ska börja räknas som arbetslösa.

De som klassas som arbetslösa får bland annat svara på frågor om hur länge de varit utan jobb och hur de söker ett nytt.

Sammanlagt samlas ett hundratal variabler in vid intervjuerna. Undersökningarna är omfattande, sett över ett kvartal intervjuades under 2015 i genomsnitt 1,54 miljoner personer i EU-länderna vilket motsvarar 0,3 procent av befolkningen. I Sverige intervjuas årligen sammanlagt ungefär 120 000 enskilda individer eftersom samma person tillfrågas flera gånger.

När SCB sammanställt månadens arbetskraftsundersökning skickas den till EU:s statistikorgan Eurostat via rapporteringsverktyget Edamis. De flesta länder skickar in datan i excelformat. Sverige tillhör de EU-länder som skickar in sin statistik varje månad. Alla länder skickar in uppgifter på kvartals- och årsbasis. För de länder som bara skickar in per kvartal använder Eurostat en modell för att uppskatta antalet arbetslösa under en given månad.

Arbetslöshetsstatistiken i EU räknas enligt Eurostat till de mer tillförlitliga där begrepp, definitioner, klassificeringar och metoder samordnats i hög grad. Men olika traditioner, politik och institutioner i medlemsländerna gör att jämförelser inte säger allt om hur arbetsmarknaderna ser ut.

Ett land kan få ned arbetslöshetsnivån genom omfattande arbetsmarknadsprogram. I vissa länder förtidspensioneras personer tidigare vilket gör att de försvinner ur arbetskraften. I Tyskland och Österrike är ungdomsarbetslösheten lägre än i Sverige bland annat tack vare att arbetsgivare i stor utsträckning erbjuder unga avlönade lärlingsplatser.

Informationen i arbetskraftsundersökningarna samlas in på fyra olika sätt i medlemsländerna: personliga besök, telefonintervjuer, nätbaserade intervjuer och självadministrerade frågeformulär. I Sverige genomförs endast telefonintervjuer. De 28 olika frågeformulären i medlemsländerna finns att tillgå här (ZIP-fil).

Felmarginalen för arbetslöshetsstatistiken låg under 2015 på ±0,1 procent för både Sverige och EU som helhet.

Definitionerna för arbetslöshet som alla EU-länder utgår från kommer från FN-organet Internationella arbetsorganisationen, ILO.

Eurostats databas med EU-ländernas arbetskraftsundersökningar. Varje år genomförs förutom de vanliga undersökningarna temaenkäter. Det kan handla om arbetsplatsolyckor, livslångt lärande eller övergången från arbete till pension i medlemsländerna.

 

Befolkningen

    I arbetskraften

        Sysselsatta

            I arbete

 

            Frånvarande hela referensveckan

                Sjukdom

                Föräldraledighet

                Semester

                Övriga skäl

        Arbetslösa

 

    Ej i arbetskraften

        Sjuka

        Pensionärer

        Heltidsstuderande

        Övriga (som värnpliktiga men även personer som kan och vill arbeta men inte sökt något arbete de senaste fyra veckorna)

 

Sidor


Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER