Efter krisen – arbetslösheten minskar 
I början av 2000-talet var arbetslösheten i EU-länderna runt nio procent, en siffra som tiden före finanskrisen 2008 var nere på under sju procent för att under krisens värsta år stiga till elva procent. Sedan dess har arbetslösheten sjunkit och låg i början av 2017 på knappt åtta procent. 

Skillnaden mellan medlemsländerna är dock stor, se grafik nedan. Störst ökning av arbetslösheten mellan 2000 och 2015 hade krisländerna Grekland, Spanien och Cypern där andelen utan arbete ökade med över tio procentenheter. I många av de forna östländerna som blev medlemmar i EU 2004 har istället arbetslösheten minskat under samma period. Störst minskning hade Polen där arbetslösheten gick från 16,2 procent till 7,6 procent.  EU:s statistikbyrå Eurostat sammanställer varje månad arbetslösheten i medlemsländerna. Det finns även uppgifter på årsbasis. EU har inget mål för hur hög eller låg arbetslösheten bör vara.

 

 

Sysselsättningsgraden ökar åter
EU:s arbete inom sysselsättningsområdet sker inte genom lagstiftning utan består av åtgärder inom den öppna samordningsmetoden, bland annat gemensamma sysselsättningsmål, handlingsplaner och erfarenhetsutbyte.

I EU:s ekonomiska strategin EU2020, är ökad sysselsättning en central fråga. Sysselsättningsgraden, hur stor andel av hela befolkningen som har arbete, sammanställs en gång per kvartal. Målet är att 75 procent av befolkningen mellan 20-64 år i EU år 2020 ska ha ett jobb. I slutet av 2016 var den genomsnittliga sysselsättningsgraden i EU knappt 71,4 procent. I topp ligger Sverige med 81 procent.

De medlemsländer där sysselsättningsgraden ökat mest återfinns framför allt i östra EU med Tyskland som ett stort undantag i väst där andelen i arbete ökat från 68,7 till 79,1 procent. I sex länder, däribland Finland, Danmark och Belgien, har sysselsättningsgraden förändrats med mindre än två procentenheter.

 

Den svenska rödgröna regeringen har som mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Men enligt flera internationella organisationer som FN:s arbetsmarknadsorgan ILO blir det målet svårt att nå. Sverige har ingen gång sedan landet blev medlem haft lägst arbetslöshet i EU.

 

 

Så mäts arbetslöshet i Sverige och EU

Nationella myndigheter mäter arbetslösheten i medlemsländerna. Det sker i så kallade arbetskraftsundersökningar, AKU. I Sverige är det Statistiska centralbyrån som varje månad intervjuar ungefär 17 500 personer utifrån ett urval på 29 500 i åldersspannet 15 till 74 år om deras arbetssituation. Arbetslöshetsmätningarna i Sverige har pågått sedan 1959.

Intervjuaren ställer en rad frågor för att ta reda på den tillfrågades situation. Man tar reda på huruvida personen ingår i den så kallade arbetskraften – alla som jobbar eller är arbetssökande. Personer som inte tillhör arbetskraften, och därmed inte ingår i arbetslöshetsstatistiken, är exempelvis pensionärer, sjuka och heltidsstudenter som inte söker eller har ett jobb.

För dem som ingår i arbetskraften frågar SCB om de under en viss vecka, den så kallade referensveckan, har arbetat minst en timme, antingen som avlönad arbetstagare, som egen företagare eller oavlönad medhjälpare i företag tillhörande make/maka eller annan medlem av samma hushåll. Om de har det räknas de som sysselsatta och får frågor om bland annat arbetstid och med vad de jobbar. Även personer som är tillfälligt frånvarande från sitt arbete – som tillfällig sjukdom, semester eller vidareutbildning – räknas som sysselsatta. Också personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program som uppbringar en lön räknas som sysselsatta.

För att en person ska räknas som arbetslös måste tre villkor vara uppfyllda:

    1. inte haft ett arbete under referensveckan

    2. ha sökt arbete under de senaste fyra veckorna

    3. kan ta ett jobb under referensveckan eller två veckor därefter

 

ILO-definitionen säger att man arbeta minst en timme under referensveckan för att räknas som sysselsatt. Enligt en expert på SCB är dock andelen som faktiskt bara arbetar en timme “försvinnande liten”.

 

Till de arbetslösa räknas även de som har ett arbete som börjar inom tre månader från frågetillfället men att de hade kunnat börja arbeta redan under referensveckan och två veckor efter den, så kallade avvaktare. Exempelvis heltidsstudenter som sökt ett sommarjobb och som väntar på att det ska börja räknas som arbetslösa.

De som klassas som arbetslösa får bland annat svara på frågor om hur länge de varit utan jobb och hur de söker ett nytt.

Sammanlagt samlas ett hundratal variabler in vid intervjuerna. Undersökningarna är omfattande, sett över ett kvartal intervjuades under 2015 i genomsnitt 1,54 miljoner personer i EU-länderna vilket motsvarar 0,3 procent av befolkningen. I Sverige intervjuas årligen sammanlagt ungefär 120 000 enskilda individer eftersom samma person tillfrågas flera gånger.

När SCB sammanställt månadens arbetskraftsundersökning skickas den till EU:s statistikorgan Eurostat via rapporteringsverktyget Edamis. De flesta länder skickar in datan i excelformat. Sverige tillhör de EU-länder som skickar in sin statistik varje månad. Alla länder skickar in uppgifter på kvartals- och årsbasis. För de länder som bara skickar in per kvartal använder Eurostat en modell för att uppskatta antalet arbetslösa under en given månad.

Arbetslöshetsstatistiken i EU räknas enligt Eurostat till de mer tillförlitliga där begrepp, definitioner, klassificeringar och metoder samordnats i hög grad. Men olika traditioner, politik och institutioner i medlemsländerna gör att jämförelser inte säger allt om hur arbetsmarknaderna ser ut.

Ett land kan få ned arbetslöshetsnivån genom omfattande arbetsmarknadsprogram. I vissa länder förtidspensioneras personer tidigare vilket gör att de försvinner ur arbetskraften. I Tyskland och Österrike är ungdomsarbetslösheten lägre än i Sverige bland annat tack vare att arbetsgivare i stor utsträckning erbjuder unga avlönade lärlingsplatser.

Informationen i arbetskraftsundersökningarna samlas in på fyra olika sätt i medlemsländerna: personliga besök, telefonintervjuer, nätbaserade intervjuer och självadministrerade frågeformulär. I Sverige genomförs endast telefonintervjuer. De 28 olika frågeformulären i medlemsländerna finns att tillgå här (ZIP-fil).

Felmarginalen för arbetslöshetsstatistiken låg under 2015 på ±0,1 procent för både Sverige och EU som helhet.

Definitionerna för arbetslöshet som alla EU-länder utgår från kommer från FN-organet Internationella arbetsorganisationen, ILO.

Eurostats databas med EU-ländernas arbetskraftsundersökningar. Varje år genomförs förutom de vanliga undersökningarna temaenkäter. Det kan handla om arbetsplatsolyckor, livslångt lärande eller övergången från arbete till pension i medlemsländerna.

 

Befolkningen

    I arbetskraften

        Sysselsatta

            I arbete

 

            Frånvarande hela referensveckan

                Sjukdom

                Föräldraledighet

                Semester

                Övriga skäl

        Arbetslösa

 

    Ej i arbetskraften

        Sjuka

        Pensionärer

        Heltidsstuderande

        Övriga (som värnpliktiga men även personer som kan och vill arbeta men inte sökt något arbete de senaste fyra veckorna)

 

Sidor

Annons


HETASTE ARTIKLAR


MEST KOMMENTERADE


DEBATT I ANDRA MEDIER