Hoppa till temats andra spalt.

TEMA Sysselsättning och arbetslöshet i EU

 
Källa: Eurostat, klicka på länkarna i tabellen ovan. Se fler grafer och förklarande text nedan.

 

SYSSELSÄTTNING I EU


Statistiken 2020 visar:   

• Coronakrisen medförde att fler person förlorade sina jobb
• Män jobbar i större utsträckning än kvinnor men skillnaden minskar
• Äldre jobbar i högre grad nu än tidigare
• Personer födda utanför EU jobbar i mindre utsträckning än infödda
• Personer med lägre utbildning jobbar i mindre utsträckning än andra

 

• Sverige har EU:s högsta sysselsättningsgrad totalt
• Sverige har EU:s högsta andel kvinnor i jobb
• Sverige har EU:s högsta andel äldre, 55+, i jobb
• Sverige har den femte högsta andelen män i jobb
• Sverige ligger på plats 17 i EU när det gäller högst sysselsättningsgrad för personer födda utanför EU


En viktig förklaring till att Sverige har den högsta sysselsätttningsgraden i EU är att sysselsättningsnivå för kvinnor och äldre är väsentligt högre än i andra länder.

 

 

2020 hade drygt 72 procent av befolkningen i EU jobb, vilket är den näst högsta noteringen någonsin och en nedgång från 73 procent 2019. Sverige hade den högsta sysselsättningsgraden i EU, närmare 81 procent.

Sedan 2013, efter finanskrisen, har andelen sysselsatta i EU ökat för varje år. Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen i EU mellan 20-64 år som arbetar, se graf 1. 

Män har i större grad arbete än kvinnor, 78 mot 67 procent, se graf 2. Sverige hade 2020 den högsta sysselsättningsgraden för kvinnor i EU. 

Sysselsättningsgapet mellan män och kvinnor har minskat mellan 2002 och 2020, från 17 till 11 procentenheter. I Sverige var sysselsättningsgapet mellan könen 2020 under fem procentenheter. 

Antalet sysselsatta i EU mellan 20-64 år var 2020 189 miljoner personer. Men miljoner arbetande människor i EU är både under 20 år och över 64 år. Antalet sysselsatta från 15 år till livets slut var 2020 knappt 197 miljoner personer. Av dessa individer var drygt fem miljoner över 65 år. I Sverige arbetade nästan 200 000 personer som var 65 år eller äldre.

 

Personer 25-54 år jobbar mest - äldre jobbar allt mer

Fördelningen av sysselsättningsgraden över åldersgrupper visar att unga under 25 år och äldre från 55 år jobbar i mindre grad än genomsnittet, se graf 3. 

Den stora förändringen i EU över tid är att andel sysselsatta över 55 år har ökat markant, inte minst för kvinnor, se graf 3. Förändringen är ännu större i åldersgruppen 60 plus. Sverige har den högsta sysselsättningsgraden för äldre (55-64 år) i EU, närmare 78 procent jämfört med EU-snittet 60 procent.

Mellan 2002 och 2020 ökade andelen sysselsatta män mellan 60 och 64 år från 32 procent till 52,5 procent och för kvinnor i samma ålder ökade sysselsättningsgraden från 16 procent till 39 procent, se graf 4. 

Skillnaden mellan mäns och kvinnors sysselsättningsgrad i EU är som minst före 25 års ålder, se graf 5. Fram till 34 ökar skillnaden då män jobbar mer än kvinnor, därefter minskar den. Vid 55 års ålder ökar skillnaden igen. Efter 64 års ålder arbetar betydligt mer män än kvinnor.

 

Utrikes födda jobbar mest och minst

När inrikes födda i ett EU-land jämförs med dem som invandrat från ett annat EU-land framgår att de senare i genomsnitt har högre sysselsättningsgrad än infödda, se tabell 2 nedan. Skillnaden i EU är mellan knappt 75 procent för infödda och drygt 77 procent för födda i andra EU-länder. 

Däremot har de som är födda utanför EU i genomsnitt en lägre sysselsättningsgrad, knappt 62 procent. Det som sänker sysselsättningsgraden för födda utanför EU är att kvinnor i betydligt högre grad saknar sysselsättning jämfört med inrikes födda kvinnor, tabell 2 nedan. Skillnaden i EU är närmare 53 procent för den ena gruppen och drygt 68 procent för den andra.

För männen i de båda kategorierna är skillnaden betydligt mindre, knappt fyra procentenheter, cirka 72 procent för män födda utanför EU mot knappt 79 procent sysselsättningsgrad för infödda män.

I Sverige, med EU:s högsta sysselsättningsgrad, är skillnaden mellan infödda och personer födda utanför EU ännu större – 28 procentenheter för kvinnor och 16 procentenheter mellan männen. I Sverige har inte heller personer födda i ett annat EU-land högre sysselsättningsgrad än infödda vilket annars är det vanliga.

 

Tabell 2.  Sysselsättning och födelseland, 20-64 år, 2020

Sverige

EU

Inrikes födda, totalt

85,3 %

73,5 %

Inrikes födda män

86,5 %

78,6 %

Inrikes födda kvinnor

84,0 %

68,3 %

Födda i andra EU-länder, totalt

82,4 %

73,5 %

Födda i andra EU-länder, män

86,8 %

80,3 %

Födda i andra EU-länder, kvinnor

78,7 %

67,6 %

Födda utanför EU, totalt 

63,4 %

61,9 %

Födda utanför EU, män

70,2 %

71,8 %

Födda utanför EU, kvinnor

56,3 %

52,5 %

 

I Sverige har sysselsättningsgraden för människor födda utanför EU ökat från 60 procent 2006 till 63 procent 2020, motsvarande en ökning på tre procentenheter. I Sverige har kvinnor födda utanför EU en högre sysselsättningsgrad än EU-genomsnittet, drygt 56 procent mot knappa 53 procent, medan män födda utanför EU har en lägre sysselsättningsgrad än EU-genomsnittet motsvarade drygt 70 procent respektive knappt 72 procent.

 

De flesta jobbar heltid

Enligt Internationella arbetsorganisationen ILO:s riktlinjer ska de som arbetar minst en timma per vecka registreras som sysselsatta.

EU:s statistikbyrå Eurostat har på Europaportalens begäran tagit fram uppgifterna på hur många människor som jobbade bara en timma i veckan.

I de 27 EU-länderna var 200 miljoner människor från 15 år och uppåt sysselsatta 2019. Av dessa arbetade 240 000 personer, 0,1 procent, bara en timma i veckan, se graf 7. Sammanlagt jobbade närmare 21 miljoner, 10 procent av de sysselsatta, 20 timmar eller mindre under en vecka. Närmare 75 procent, 149 miljoner, av de sysselsatta i EU jobbade 35 timmar eller mer. Den genomsnittliga veckoarbetstiden för anställda i EU 2019 var 37,1 timma.

 

Högre sysselsättning bland dem med högre utbildning

Tabell 3. Utbildning 2020

Sverigefödda i Sverige

Inrikes födda i EU-länder

Födda utanför EU, boende i Sverige

Födda utanför EU, boende i EU

Högst 9 år grundskola

68,3 %

55,0 %

46,6 %

53,3 %

2-3 årigt gymnasium

83,3 %

72,4 %

70,75 %

64,4%

Eftergymnasial utbildning

90,9 %

85,5 %

75,1 %

70,8 %

Källa: SCB:s beskrivning av utbildningsnivåer. Eurostat: Inrikes födda och födda utanför EU 2020, ålder 20-64 år.

Statistiken visar att de personer i EU som 2020 hade högst nioårig grundskolan hade en betydligt lägre sysselsättningsgrad än personer med högre utbildning. Den största skillnaden går mellan de som hade minst ett tvåårigt gymnasium och de som bara hade grundskoleutbildning. Mellan de med bara gymnasieutbildning och eftergymnasial utbildning är skillnaden i sysselsättningsgrad betydligt mindre.   

För Sveriges del visar statistiken också att de med bara högst grundskola har en väsentligt högre sysselsättningsgrad än jämförbara grupper i EU. Detta gäller dock inte för de i Sverige som är födda utanför EU vilka har en lägre sysselsättningsgrad än jämförbara grupper i EU.
 

EU:S SYSSELSÄTTNINGSPOLITIK – FRIVILLIGA ÅTGÄRDER
EU:s arbete inom sysselsättningsområdet sker inte genom lagstiftning utan består av frivilliga åtgärder inom den så kallade öppna samordningsmetoden, bland annat gemensamma sysselsättningsmål, handlingsplaner och erfarenhetsutbyte.

I EU:s strategi EU2020, är ökad sysselsättning en central fråga. Sysselsättningsgraden, hur stor andel av den arbetsföra befolkningen i en viss ålder som har arbete, sammanställs en gång per kvartal. Målet är att 75 procent av befolkningen mellan 20-64 år i EU år 2020 ska ha ett jobb.

 

OM ARBETSLÖSHET I EU

Statistiken 2020 visar:
• Arbetslösheten ökar åter  
• Ungdomsarbetslöshet ökar mer än den vanliga arbetslösheten
• Andel som varken arbetar, studerar eller gör praktik, NEET, minskar 

• I Sverige stiger arbetslösheten
• I Sverige stiger ungdomsarbetslösheten
• Sverige har lägst andel långtidsarbetslösa
• Sverige har en mycket hög andel arbetslösa som är födda utanför EU
• Sverige har näst lägst andel unga som varken arbetar, studerar eller gör praktik i EU

 

Efter krisen – arbetslösheten minskar
I början av 2000-talet var arbetslösheten i EU-länderna runt nio procent, en siffra som tiden före finanskrisen 2008 var nere på under sju procent för att under krisens värsta år stiga till elva procent, se graf 9. Sedan dess har arbetslösheten sjunkit för att under coronaåret 2020 åter öka. I Sverige var arbetslösheten 2020, 8,3 procent, se graf 8 och 9. 


 

 

Sjunkande och stigande ungdomsarbetslöshet
Även ungdomsarbetslöshet har sjunkit efter finanskrisen och var 2019 drygt 14 procent, den lägsta sedan mätningarna började. Under 2020 har dock andelen unga arbetslösa åter ökat.

I Sverige är ungdomsarbetslöshet betydligt högre än EU-genomsnittet och har åter vänt uppåt efter år av sakta minskning, 2020 var 24 procent av personerna under 25 år i Sverige arbetslösa, se graf 10.

 

Andel långtidsarbetslösa fortsatt högre än 2009
35 procent av arbetslösa i EU var långtidsarbetslösa 2020, se graferna  12 och 13 nedan. För att anses långtidsarbetslös måste en person varit utan arbete i 12 månader eller mer.

De tre nordiska EU-länderna med Sverige i spetsen har den lägsta andelen långtidsarbetslösa i EU. I Sverige var 14,4 procent av de arbetslösa långtidsarbetslösa under 2020, vilket är lägst i EU.

Eurostats mätningarna för EU:s medlemsländer sträcker sig tillbaka till 2002 och då var andelen långtidsarbetslösa drygt 45 procent. Andelen var som lägst precis innan finanskrisen och 2009 låg långtidsarbetslöshet i EU på historiskt låga 33 procent av alla arbetslösa. Sedan ökade andelen fram till 2014 för att därefter falla år från år fram till 2020.

 


Högre arbetslöshet bland utrikes födda – mycket hög i Sverige
Arbetslösheten i EU-länder är generellt lägst för de som är infödda, knappt sex procent 2020. De som är bosatta i ett EU-land men är födda i ett annat EU-land har något högre arbetslöshet, drygt 8 procent. De som är födda utanför EU har betydligt högre arbetslöshet, drygt 14 procent, se graf 15 nedan.

I Sverige är arbetslösheten drygt 5 procent bland infödda, 6,5 procent för födda i annat EU-land och 22,5 procent för de som är födda utanför EU, se graf 14.

Den höga arbetslösheten bland födda utanför EU i Sverige placerar landet på tredje plats bland de med högst arbetslöshet för den kategorin i EU efter Grekland och Spanien. 

 

Högre arbetslöshet bland lågutbildade – Sverige i negativ trend

Generellt i EU och Sverige är arbetslösheten högre bland personer med lägre utbildning jämfört med personer med högre utbildning. Den största skillnaden går mellan dem som har högst 9-årig grundskola och de som har 2-3 årigt gymnasium. I Sverige är arbetslösheten för dem med lägst utbildning näst högst i EU med närmare 25 procent. Det var bara Slovakien som 2020 hade en högre arbetslöshet bland dem med lägst utbildning, se graf 16. 

Sett över tid har andelen arbetslösa lågutbildade sjunkit i EU varje år sedan 2013 för att sedan öka igen under coronaåret 2020. I Sverige har kurvan gått åt motsatt håll med en högre andel arbetslösa bland lågutbildade. Sverige har haft en stigande trend arbetslösa lågutbildade personer med några undantag sedan början på 2000-talet, se graf 17.

 

Sverige långt från bäst på låg arbetslöshet

Av statistiken framgår att Sverige på flera sätt är det mest framstående landet i EU när det gäller hög sysselsättning och låg långtidsarbetslöshet. Men det gäller inte graden av låg arbetslöshet. Sverige har inget år sedan landet blev medlem haft lägst arbetslöshet i EU, se graf 18.

Den rödgröna regeringen 2014-2019 hade som mål att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Sedan minskningen av arbetslösheten i Sverige gick mycket långsammare än i övriga EU-länder och Sverige kom allt längre bort från målet togs det bort 2019.

 

 

Andelen sysslolösa unga minskar – vanligare att kvinnor står utanför
Andelen personer mellan 20 och 34 år som varken arbetar, studerar eller gör praktik, så kallad NEET [neither in employment nor in education and training] har sedan finanskrisen minskat men såg en ökning 2020. Störst andel NEETar finns i Italien och Grekland. I Sverige tillhör närmare 9 procent av den yngre befolkningen gruppen NEET, en av de lägsta nivåerna i EU. I en svensk myndighetsrapport från 2021 talar man om behovet av nationell samordning och tidiga insatser som avgörnade för att minska gruppen NEET. 

Fler unga kvinnor än unga män i EU står utanför både arbetsmarknaden och utbildningssystemen, 22 respektive 14 procent. 


 

Så mäts arbetslöshet i Sverige och EU

 

Nationella myndigheter mäter arbetslösheten i medlemsländerna. Det sker i så kallade arbetskraftsundersökningar, AKU. I Sverige är det Statistiska centralbyrån som varje månad intervjuar utifrån ett urval på 18 200 personer i åldersspannet 15 till 74 år om deras arbetssituation. Arbetslöshetsmätningarna i Sverige har pågått sedan 1959 och är helt anpassad till ILO och EU-regler efter 2007. Se vidare SCB om AKU.

Intervjuaren ställer en rad frågor för att ta reda på den tillfrågades situation. Man vill veta huruvida personen ingår i den så kallade arbetskraften – alla som jobbar eller är arbetssökande. Personer som inte tillhör arbetskraften, och därmed inte ingår i arbetslöshetsstatistiken, är exempelvis pensionärer, sjuka och heltidsstudenter som inte söker eller har ett jobb.

För dem som ingår i arbetskraften frågar SCB om de under en viss vecka, den så kallade referensveckan, har arbetat minst en timme, antingen som avlönad arbetstagare, som egen företagare eller oavlönad medhjälpare i företag tillhörande make/maka eller annan medlem av samma hushåll. Om de har det räknas de som sysselsatta och får frågor om bland annat arbetstid och med vad de jobbar. Även personer som är tillfälligt frånvarande från sitt arbete – som tillfällig sjukdom, semester eller vidareutbildning – räknas som sysselsatta. Också personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program som uppbringar en lön räknas som sysselsatta.

För att en person ska räknas som arbetslös måste tre villkor vara uppfyllda:

    1. inte haft ett arbete under referensveckan

    2. ha sökt arbete under de senaste fyra veckorna

    3. kan ta ett jobb under referensveckan eller två veckor därefter

 

ILO-definitionen säger att man arbeta minst en timme under referensveckan för att räknas som sysselsatt. Enligt en expert på SCB är dock andelen i Sverige som faktiskt bara arbetar en timme “försvinnande liten”.

 

Till de arbetslösa räknas även de som har ett arbete som börjar inom tre månader från frågetillfället men att de hade kunnat börja arbeta redan under referensveckan och två veckor efter den, så kallade avvaktare. Exempelvis heltidsstudenter som sökt ett sommarjobb och som väntar på att det ska börja räknas som arbetslösa.

De som klassas som arbetslösa får bland annat svara på frågor om hur länge de varit utan jobb och hur de söker ett nytt.

Sammanlagt samlas ett hundratal variabler in vid intervjuerna. Undersökningarna är omfattande, sett över ett kvartal intervjuades under 2015 i genomsnitt 1,54 miljoner personer i EU-länderna vilket motsvarar 0,3 procent av befolkningen. I Sverige intervjuas årligen sammanlagt ungefär 120 000 enskilda individer eftersom samma person tillfrågas flera gånger.

När SCB sammanställt månadens arbetskraftsundersökning skickas den till EU:s statistikorgan Eurostat via rapporteringsverktyget Edamis. De flesta länder skickar in datan i excelformat. Sverige tillhör de EU-länder som skickar in sin statistik varje månad. Alla länder skickar in uppgifter på kvartals- och årsbasis. För de länder som bara skickar in per kvartal använder Eurostat en modell för att uppskatta antalet arbetslösa under en given månad.

Arbetslöshetsstatistiken i EU räknas enligt Eurostat till de mer tillförlitliga där begrepp, definitioner, klassificeringar och metoder samordnats i hög grad. Men olika traditioner, politik och institutioner i medlemsländerna gör att jämförelser inte säger allt om hur arbetsmarknaderna ser ut.

Ett land kan få ned arbetslöshetsnivån genom omfattande arbetsmarknadsprogram. I vissa länder förtidspensioneras personer tidigare vilket gör att de försvinner ur arbetskraften. I Tyskland och Österrike är ungdomsarbetslösheten lägre än i Sverige bland annat tack vare att arbetsgivare i stor utsträckning erbjuder unga avlönade lärlingsplatser.

Informationen i arbetskraftsundersökningarna samlas in på fyra olika sätt i medlemsländerna: personliga besök, telefonintervjuer, nätbaserade intervjuer och självadministrerade frågeformulär. I Sverige genomförs endast telefonintervjuer. De 28 olika frågeformulären i medlemsländerna finns att tillgå här (ZIP-fil).

Felmarginalen för arbetslöshetsstatistiken låg under 2015 på ±0,1 procent för både Sverige och EU som helhet.

Definitionerna för arbetslöshet som alla EU-länder utgår från kommer från FN-organet Internationella arbetsorganisationen, ILO.

Eurostats databas med EU-ländernas arbetskraftsundersökningar. Varje år genomförs förutom de vanliga undersökningarna temaenkäter. Det kan handla om arbetsplatsolyckor, livslångt lärande eller övergången från arbete till pension i medlemsländerna.

 

Befolkningen

    I arbetskraften

        Sysselsatta

            I arbete

 

            Frånvarande hela referensveckan

                Sjukdom

                Föräldraledighet

                Semester

                Övriga skäl

        Arbetslösa

 

    Ej i arbetskraften

        Sjuka

        Pensionärer

        Heltidsstuderande

        Övriga (som värnpliktiga men även personer som kan och vill arbeta men inte sökt något arbete de senaste fyra veckorna)

 
Hoppa till relaterade artiklar.

Sidor