Statens finanser visar ett historiskt stort överskott – tack vare den höga inflationen. Budgetsaldot för 2022 slutade enligt Riksgäldskontoret på 164 miljarder kronor för 2022, att jämföra med 78 miljarder 2021, uppger SvD.

EU-kommissionen väntas på måndag i nästa vecka föreslå att de undantag från EU:s budgetregler som infördes under coronakrisen ska förlängas även till nästa år, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Reglerna säger att medlemsländernas budgetunderskott inte får överstiga 3 procent av BNP och att deras statsskulder inte få bara mer än 60 procent. Att undantaget förlängs görs mot bakgrund av Rysslands krig mot Ukraina och den ekonomiska oro som råder. Läs mer om budgetbalans och statsskulder.

Cornakrisen är över och det är dags att återgå till EU:s gamla maxreglerna för budgetunderskott och statsskuld. Det menar Sverige, Danmark, Finland, Österrike, Nederländerna, Lettland, Tjeckien och Slovakien i ett gemensamt brev inför EU-ländernas informella finansministermöte i Slovenien under fredagen och lördagen, rapporterar Politico. Europaportalens gafik visar att länderna vanligen följt kravet på högsta budgetunderskott medan många länder, mot EU:s regler, har låtit statsskulderna ligga på en allt för hög nivå år efter år.  

När coronakrisen tog fart meddelade EU-kommissionen att man inte kommer att tillämpa unionens regler om allt för stora budgetunderskott och statsskulder. Undantaget har sedermera förlängts till och med 2022. Nu söker Österrikes regering bundsförvanter för att kräva att fokus åter sätts på att minska statsskulderna i medlemsländerna, rapporterar Reuters.    

Frankrikes budgetunderskott sväller och statsskulden växer i pandemins tredje våg, enligt landets finansminister Bruno Le Maire, rapporterar TT/GP. I en tv-intervju uppger han att budgetunderskottet i år kommer att uppgå till 9 procent, mot tidigare beräkningar på 8,5 procent. Samtidigt visar beräkningar att statsskulden i år kommer att växa till 118 procent av BNP, mot beräkning på 115 procent.

EU-kommissionen föreslog på onsdagen, med anledning av den fortsatta coronakrisen, att undantagsreglerna från EU:s stabilitets och tillväxtpakt som antogs i mars förra året förlängs till utgången av 2022. Det betyder att reglerna för högsta tillåtna statsskuld på max 60 procent och högst tillåtna budgetunderskott på tre procent inte ska börja gälla förrän tidigast 2023.

EU-kommissionär Paolo Gentiloni motiverade förslaget med att EU denna gång till skillnad från vid finanskrisen inte får riskera att dra tillbaka lättnader allt för tidigt. EU-parlamentariker Erik Bergkvist (S) välkomnar förslaget men säger till Europaportalen att det återstår att se om undantagen bör lyftas redan 2023.