Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Mest lästa artiklar i ämnet
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Slutresutat från Moldaviens EU-omröstning – ja-sidan vann knappt
När 100 procent av de närmare 1,5 miljoner rösterna räknats i Moldaviens folkomröstning om att införa EU-skrivningar i landets författning vann ja-sidan med 50,4 procent mot nej-sidans 49,6. Starkast stöd för ja-sidan fanns bland 236 000 moldavier i utlandet där motsvarande 77 procent av dem stödde förslaget. Valdeltagandet blev 51,7 procent och betydligt fler kvinnor än män röstade, 54,6 procent mot 45,5 procent.
EU-omröstningen i Modavien: Knapp seger för ja-sidan
I en dramatisk folkomröstning har Moldaviens invånare med knapp marginal röstat för att skriva in EU-medlemskap i landets författning. Samtidigt anklagar president Maia Sandu Ryssland för att ha försökt manipulera valresultatet. – Deras mål var att underminera en demokratisk process, säger presidenten.
“Sverigedag” i Europaparlamentet – tre svenskar i huvudroller
Det är lite av en Sverigedag i EU-parlamentet på tisdag då tre av nio föredragande politiker är svenskar. Frågorna har också tyngd: Nytt miljardstöd till Ukraina, effektivisering av flygtrafiken och vägran att ge ministerrådet ansvarsfrihet.
Moldavien röstar om president och EU-inrikting
Moldavien går till val den 20 oktober för att välja president och rösta om EU-medlemskap, rapporterar Reuters. Sittande president Maia Sandu, som förespråkar närmare band till väst, söker omval. Hon har det klart starkaste stödet i opinionsundersökningarna. Samtidigt hålls en folkomröstning om att göra EU-medlemskap till ett grundlagsfäst mål. En klar majoritet stödjer detta men för att resultatet ska bli giltigt krävs ett valdeltagande på minst 33 procent. Landet, som ligger mellan Rumänien och Ukraina, har länge varit delat mellan pro-västerländska och pro-ryska krafter. Sandu har anklagat Ryssland för att försöka störta henne. Polisen har varnat för ryska försök att störa valet, bland annat genom mutor.
På torsdagen fördömde EU-toppmötet i Bryssel Rysslands inblandning i Moldaviens val och folkomröstning och uttalande sitt "orubbliga stöd för Republiken Moldavien" och dess väg mot EU-anslutning.
X slipper stränga EU-krav – inte tillräckligt ”viktig”
X som plattform är inte tillräckligt ”viktig” för att lyda under de strängaste EU-lagarna enligt ett färskt beslut, uppger TT/NyTeknik. X pekades tidigare ut som en plattform som borde omfattas av regelverket, men motsatte sig det med motivering att de inte var tillräckligt "viktiga som port mellan företag och kunder". En utredning inleddes av EU-kommissionen i maj och har nu kommit fram till att X har rätt när de säger att plattformen inte är tillräckligt ”viktig” i avseendet att företag kan nå slutkund.
Georgiens president varnar för valfusk inför parlamentsvalet
Georgiens president Salome Zurabisjvili anklagar det styrande partiet Georgiska drömmen för att använda skrämseltaktik inför parlamentsvalet den 26 oktober och att landet styrs av "en rysk regering". Hon menar att valet är ett val mellan en europeisk framtid och ett ryskt förflutet.
– Detta är allt annat än ett normalt val, sade presidenten till Financial Times.
Zurabisjvili hävdar att Georgisks drömmen, som leds av oligarken Bidzina Ivanisjvili, pressar statsanställda att rösta på dem och hotar journalister.
Oppositionen ser valet som avgörande för landets framtid. Georgien fick EU-kandidatstatus förra året, men processen har frysts efter att regeringen drivit igenom fler kontroversiella lagar.
Rapport: EU:s kamp mot antisemitism visar framsteg men ser nya utmaningar
EU har gjort framsteg i kampen mot antisemitism, visar en ny rapport som går igenom hur EU:s strategi mot antisemitism från 2021 genomförts i medlemsländerna. 23 av 27 EU-länder har enligt rapporten tagit fram nationella planer för att motverka antisemitism. De fyra som inte gjort det är Belgien, Lettland, Malta och Polen. 25 länder har antagit en gemensam definition av antisemitism. EU har också ökat anslaget till projekt som bekämpar antisemitism. Men efter attackerna mot Israel i oktober 2023 har judehatet ökat kraftigt i Europa. Nästan alla judar (96 procent) har upplevt antisemitism, både på nätet och utanför.
Socialdemokrater vill bilda regering i Litauen efter val
Litauens socialdemokrater siktar på att bilda en koalitionsregering efter söndagens parlamentsval, rapporterar Reuters. Partiledaren Vilija Blinkevičiūtė sade att de planerar att samarbeta med två andra vänsterpartier. Med 91 procent av rösterna räknade, ledde SD med 20 procent, följt av regeringspartiet Fosterlandsunionen med 17 procent.
Blinkevičiūtė lovade att utrikespolitiken inte skulle ändras och att stödet till Ukraina skulle fortsätta. Hon pekade på inkomster, bostäder, sjukvård och utbildning som viktiga frågor för väljarna. Valdeltagandet ökade till 52,1 procent jämfört med 47,2 procent för fyra år sedan.
Veckans parlamentsdebatter: Gränskontroller, industrikris och Gazakrig
En av EU-parlamentarikernas huvuduppgifter är att debattera aktuella frågor. Europaportalen har samlat in alla de svenska ledamöternas inlägg från den senaste parlamentsveckan.
Slovakiens Fico attack mot journalister: “blodtörstiga jävlar”
Slovakiens premiärminister, vänsterpopulisten Robert Fico, gjorde på tisdagen flera utfall mot landets tidningar och journalister, rapporterar Euractiv. Premiärministern hävdade att han sedan valsegern förra året blivit “motarbetad” av media.
– Från den första dagen, när resultatet av parlamentsvalet kom, gick ni emot oss som blodtörstiga jävlar från morgon till kväll, sade Fico.
Premiärministern sade också att "sanktioner kan behöva införas för att inte korrekt korrigera falsk information" i media och tillade att han stöder idén om att "etablera en mediemyndighet".
Fico betonade att hans regering måste vidta åtgärder eftersom medier gör "vad de vill."
Det liberala oppositionspartiet Progressiva Slovakien fördömde Ficos kommentarer och anklagade honom för att försöka censurera media.