De svenska tidöpartierna intog helt olika positioner när Europaparlamentet på torsdagen med 310 röster för, 222 emot och 68 nedlagda röster antog ett uttalande till EU-kommissionen om en så kallad ambitiös jämställdhetsstrategi för 2026-2030. I resolutionen krävdes bland annat att könsbaserat våld bör vara ett EU-brott, att abort ska vara grundläggande rättighet och att samtyckesbaserad definition av våldtäkt ska införas i EU-lagstiftningen. Vidare vill parlamentet se bättre fysisk och psykisk hälsovård för kvinnor. 

SD och KD röstade nej, M lade ner sin röst medan L röstade ja. Övriga svenska partier stödde förslaget. 

Den politiska splittringen var störst i den konservativa och kristdemokratiska EPP-gruppen, där M och KD ingår. Med en viss övervikt till nej delades gruppen i tre nästan lika delar, 60 nej, 54 ja och 49 nedlagda röster. Övriga partigrupper var närmast intakta i sina ställningstaganden.

Graden av jämställdhet enligt EIGE, skiljer stort mellan EU-länder, där Sverige toppar medan Rumänien och Ungern ligger i botten.

Europaparlamentets konstitutionsutskott beslutade med stor majoritet på tisdagen att en ledamot i EU-parlamentet ska kunna ge fullmaktsröstning till annan ledamot i upp till tre månader före och sex månader efter sin förlossning. Förslaget syftar till att införa ett tydligt definierat undantag från den nuvarande regeln att alla röster i parlamentet måste avges personligen.

– Ingen vald representant ska någonsin behöva välja mellan sin röst och sitt barn. Att införa ombudsröstning för föräldralediga ledamöter i stärker den demokratiska representationen och säkerställer att väljarnas röster fortsätter att höras under månaderna före och efter förlossningen, sade parlamentets föredragande, den spanske socialdemokraten, Juan Fernando López Aguilar i ett uttalande.

Efter att parlamentet färdigbehandlat frågan i nästa vecka går den vidare till ministerrådet som enhälligt måste anta förändringen av EU:s vallag för att medlemsländernas nationella parlament slutligen ska kunna godkänna eller förkasta förslaget.  

Lettlands president beslutade att inte underteckna lagen som parlamentet godkände efter en maratondebatt i förra veckan, rapporterar Yle. Han vill att parlamentet tänker om. Om lagen godkänns på nytt utan ändringar kan presidenten inte längre skicka den tillbaka till parlamentet en andra gång.

Frågan om att lämna konvention mot kvinnovåld skjuts upp till tidigast i november 2026, uppger Aftonbladet.

När presidenten skriver under  torsdagens parlamentsbeslut blir Lettland  det andra landet efter Turkiet att lämna Europarådets så kallade Istanbulkonvention mot våld mot kvinnor och flickor, rapporterar Reuters. Konventionen är ett juridiskt bindande internationellt fördrag som genom flera olika regler och åtgärder vill förhindra och minska våldet mot kvinnor och flickor. 

Alla EU-länder har antagit Istanbulkonventionen utom två som lämnat, Turkiet och Lettland (när presidenten godkänt), och fem EU-länder som inte ratificerat konventionen: Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Litauen och Slovakien.

När Europaparlamentet antog konventionen 2023 sade parlamentets rapportör moderaten Arba Kokalari att Europa nu “blir bättre, friare och säkrare”. 472 Europaparlamentariker röstade för, 62 emot och 73 lade ner sina röster. Alla svenska partier stödde förslaget utom Sverigedemokraterna som lade ner sina röster.

Eftersom EU har antagit Istanbulkonventionen är alla medlemsländer bundna att följa de mindre delar av konventionen där EU har kompetensen att bestämma som vid rättsligt samarbete i brottsfall.