Frankrikes regering har lagt fram ett budgetförslag för nästa år som innehåller nedskärningar och skattehöjningar på cirka 60 miljarder euro, skriver FT. Målet är att minska landets växande underskott till 2029. Premiärminister Michel Barnier ser hanteringen av Frankrikes "kolossala" statsskuld som sin största uppgift. Förslaget innebär bland annat en tillfällig skatt på stora företag och skatt på aktieåterköp. Även de rikaste medborgarna kommer att få betala mer i skatt. Budgeten bryter med president Macrons tidigare politik med skattesänkningar. Åstramning planeras samtidigt inom sjukvård och offentlig sektor. Det kan bli svårt att få igenom förslaget i parlamentet, där regeringen saknar egen majoritet. 

Frankrike har inte haft en balanserad budget på årtionden. Landets statsskuld är nu 110 procent av BNP, den tredje högsta i EU efter Grekland och Italien. 

Sett till EU:s regelverk om max 60 procent statsskuld och högst 3 procents budgetunderskott tillhör Frankrike de länder som oftast bryter mot det.

ECB måste ta höjd för en snabbare inflationsminskning och lägre tillväxttakt när direktionen samlas vid nästa veckas räntebesked. Det säger den italienske ECB-direktionsledamoten Piero Cipollone till den österrikiska radiokanalen ORF, enligt Bloomberg/Omni.

Tysklands ekonomiministerium planerar att sänka sin prognos för landets ekonomiska tillväxt 2024. Enligt tidningen Süddeutsche Zeitung väntas Europas största ekonomi krympa med 0,2 procent i år. Detta är en nedgradering från den tidigare prognosen på 0,3 procents tillväxt. Ministeriet förutspår dock en återhämtning med 1,1 procents tillväxt 2025 och 1,6 procent 2026. Detta bygger på att regeringens åtgärder för att stimulera ekonomin genomförs fullt ut.

Turkiets inflation har för första gången på över ett år sjunkit under 50 procent. Detta visar att president Recep Tayyip Erdoğans nya ekonomiska program börjar ge resultat, skriver FT. I september steg konsumentpriserna med 49 procent jämfört med samma månad förra året, vilket är den lägsta ökningen sedan juli 2023.

Turkiet har infört stränga åtgärder som höjda räntor och skatter för att få bukt med de skenande priserna. Centralbanken har höjt sin styrränta med över 40 procentenheter sedan juni förra året.

Trots framstegen anser experter att turkiska beslutsfattare har en lång väg kvar innan ekonomin är stabil. Det finns också oro för hur länge Erdoğan kommer att hålla fast vid det nya programmet, som har minskat hans popularitet.