EU-parlamentet kräver drygt sex miljarder euro mer i 2026 års EU-budget än vad medlemsländerna i rådet är villiga att acceptera. I sin position som antogs på onsdagen föreslår parlamentet utbetalningar på 192,6 miljarder euro. Ministerrådets bud ligger på 186,49 miljarder. Parlamentet vill använda pengarna till att stärka försvar och forskning samt skydda program som Erasmus+. Parterna inleder förhandlingar i november. Slutresultatet brukar hamna närmare medlemsländernas bud än EU-parlamentets.

EU-kommissionens förslag till ny flerårsbudget om att ändra i EU:s regionalstöd har utlöst en budgetstrid, skriver Financial Times. I förhandlingarna om nästa långtidsbudget vill kommissionen slå ihop sammanhållningsfonderna med jordbruksstödet, vilket skulle halvera öronmärkta medel för fattigare regioner. Varje medlemsland föreslås utforma en enda plan för investeringar och reformer som sedan godkänns av kommissionen. Förslaget stöds av ny forskning som ifrågasätter fondernas effekt och av nettobetalande länder, men möter hårt motstånd från mottagarländer och EU-parlamentet som varnar för ökade klyftor.

Statsminister Ulf Kristersson öppnar för en ny diskussion om Sveriges förhållande till euron, rapporterar SvD.

– På lång sikt kan vi inte låtsas som att euron inte finns, sade Kristersson.

EU-parlamentets budgetkontrollutskott vill se tvingande krav på jämställdhet i EU:s budget. I ett betänkande som antogs på torsdagen kräver ledamöterna en ny metod med juridiskt bindande mål för nästa långtidsbudget efter 2027. Idag bedöms endast tolv procent av EU:s utgifter bidra till jämställdhet. Ledamöterna vill också att nya EU-lagförslag inte ska kunna föreslås om de riskerar att minska jämställdheten. Europaparlamentet ska senare röstas om kraven. 

Det är medlemsländernas stat- och regeringschefer som, sannolikt under 2027, har sista ordet om EU:s kommande långtidsbudget