Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Tysklands skatteintäkter kraftigt nedreviderade – ökar press på regeringen
Den tyska regeringen räknar med 58,2 miljarder euro lägre skatteintäkter under perioden 2024-2028 än vad som tidigare prognostiserats, skriver FT. För nästa år väntas intäkterna bli 12,8 miljarder euro lägre än majprognosen visade. Finansminister, liberalen Christian Lindner, kommenterade siffrorna:
– Det finns inget utrymme kvar för omfördelning av inkomster. Nya utgiftsönskemål kan inte uppfyllas, tvärtom måste vi konsolidera ännu mer, sade han.
Nedrevideringen skapar spänningar i regeringskoalitionen där socialdemokrater och gröna vill låna mer pengar till investeringar, medan Lindners liberala parti kräver strikt budgetdisciplin. Tyskland väntas gå in i recession i år, vilket blir landets andra år i rad med negativ tillväxt.
IMF: Frankrike och Italien klarar inte EU:s budgetmål
Internationella valutafonden (IMF) förutspår att Frankrike och Italien inte kommer att lyckas sänka sina budgetunderskott till EU:s gräns på 3 procent av BNP fram till 2029, uppger nyhetsbyrån Bloomberg. För Frankrike väntas underskottet ligga kvar runt 6 procent fram till 2029. Som följd av detta kommer statsskulden i båda länderna att fortsätta öka. Italiens skuld beräknas nå 142,3 procent av BNP 2029, medan Frankrikes skuld väntas stiga till 124,1 procent. IMF:s bedömning är betydligt mer pessimistisk än de båda ländernas egna prognoser.
Så sent som för några veckor sedan flyttade den franske premiärministern, konservative Michel Barnier, landets målsättning att klara EU:s 3-procentsgräns från tidigare utlovat 2027 till 2029.
Sveriges skulder fjärde minsta i EU
Den svenska offentliga sektorns samlade skulder, enligt EU:s sätt att beräkna, uppgick under årets andra kvartal till 31,6 procent av den samlade ekonomin, BNP, jämfört med EU-genomsnittet på 81,5 procent. Det visar uppgifter från EU:s statistikbyrå Eurostat på tisdagen.
Den största delen av den svenska skulden är den så kallade statsskulden följt av kommunala och regionala skulder. Den tredje och den minsta delen av skulden upptas av sociala trygghetsfonder.
Sveriges skuldandel är den fjärde lägsta i EU. Högst hade Grekland och Italien. Enligt EU-regler får skulden utgöra högst 60 procent av BNP, en nivå som knappt hälften av medlemsländerna klarar.
Rättelse: På tisdagen kallade Europaportalen hela den svenska skulden för statsskuld vilket är felaktigt.
Tre frågor som definierar EU:s framtid
Europaparlamentarikernas kommande grillning av de blivande EU-kommissionärerna kan förhoppningsvis ge klarhet i vad EU vill göra med unionens bristande konkurrenskraft och ekonomiska säkerhet. Här finns tre väsentliga frågor som politikerna bör ställa. Det skriver gästkrönikören Asees Ahuja, Svenskt Näringsliv.
“Sverigedag” i Europaparlamentet – tre svenskar i huvudroller
Det är lite av en Sverigedag i EU-parlamentet på tisdag då tre av nio föredragande politiker är svenskar. Frågorna har också tyngd: Nytt miljardstöd till Ukraina, effektivisering av flygtrafiken och vägran att ge ministerrådet ansvarsfrihet.
Sverige rasar på jämlikhetsindex – Norge i topp
På fyra år Sverige har rasat 14 placeringar till plats 24 av 164 länder i organisationen Oxfams globala ekonomiska jämlikhetsindex, CRII. Indexet leds av Norge, Kanada och Australien. Enligt organisationen är orsaken till att Sverige backar i indexet förändringar i välfärdspolitiken och skattepolitiken där bland annat sänkt marginalskatt och sedan tidigare slopad arvsskatt och förmögenhetsskatt "gör att klyftorna fortsätter att öka".
Oxfam är, enligt sig själva, en internationell sammanslutning av humanitära organisationer som “arbetar mot fattigdom och orättvisor”.
Svantesson vill syna rysk ekonomibluff
Rysk ekonomi mår betydligt sämre än vad president Vladimir Putin vill påskina. Det anser bland andra finansminister Elisabeth Svantesson (M) som driver på för att avslöja den ryska bluffen, enligt TT/SvD.
– Det är något som stört mig under lång tid, säger hon om landets ekonomiska statistik. I början av oktober presenterade Konjunkturinstitutet på uppdrag av regeringen en analys om rysk ekonomi.
Septemberinflationen i euroområdet justeras ned
Eurostat, EU:s statistikbyrå, justerade på torsdagen ned inflationssiffran för euroländerna för september till 1,7 procent från en tidigare beräkning på 1,8 procent. För EU som helhet var inflationen 2,1 procent och för Sverige 1,2 procent. Högst var den i Rumänien på 4,8 procent och lägst på Irland med 0 procent.
ECB sänker som väntat räntan ytterligare
Europeiska centralbanken beslutade på torsdagen att sänka de tre styrräntorna med 0,25 procentenheter. Den viktigaste styrräntan, inlåningsräntan, ligger därmed på 3,25 procent. Inlåningsräntan är den ränta som den penningpolitiska inriktningen styrs med. Sänkningen var väntad och den tredje i år. Inflationen i euroländerna gick i september för första gången på två år under ECB:s mål på två procent.
EU-toppmötet närmar sig: Ukraina, migration och Mellanöstern
Statsminister Ulf Kristersson redogör för Sveriges linje inför veckans EU-toppmöte. Fokus ligger på att stärka stödet till Ukraina, hantera spänningarna i Mellanöstern och förbättra den gemensamma migrationspolitiken.