När Europaparlamentet grundades var det ett rådgivande forum för EU-staternas parlamentariker. Sedan 1979 är parlamentet dock direktvalt av medborgarna och det har på senare år fått väsentligt mer att säga till om allt eftersom EU-länderna har gett parlamentet mera makt och inflytande. Med Lissabonfördraget ökades parlamentets makt ytterligare.

Europaparlamentet är inte lika mäktigt inom sitt geografiska område som exempelvis den svenska riksdagen. Parlamentet kan inte besluta om skatter, välja regering eller ge sig själv nya maktbefogenheter. Som ett av ytterst få parlament i världen kan det inte bestämma var någonstans parlamentarikerna ska sammanträda, exempelvis om det ska vara i Bryssel eller Strasbourg. Inte heller ledamöternas löner beslutas av parlamentet. Parlamentsledamöterna har inte rätt att själva lägga lagförslag utan behandlar bara lagförslag från EU-kommissionen.

Medbeslutandemakt
Enligt Lissabonfördraget, som reglerar parlamentets makt och som bestäms av EU-staterna tillsammans, har Europaparlamentet medbeslutande inom 86 områden tillsammans med ministerrådet. Det kallas det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Medbeslutande betyder att EU-ländernas regeringar och Europaparlamentarikerna måste vara överens för att ett förslag ska kunna bli ett direktiv (lag).

Det ordinarie lagstiftningsförfarandet går till enligt följande: Ett lagförslag kommer från EU-kommissionen. Förslaget behandlas av parlamentet. Sedan yttrar sig kommissionen igen, om den vill, innan förslaget hamnar hos ministerrådet. Är rådet och parlamentet överens blir förslaget med eventuella ändringar antagen som lag. Om de är oeniga upprepas proceduren en gång till. Det kallas för andra behandlingen.

Enas de inte efter andra behandlingen går förslaget till en förlikningskommitté med representanter från både parlamentet och ministerrådet. Där har man sex veckor på sig att hitta en kompromiss, annars faller förslaget. Kompromissen ska sedan godkännas både i rådet och parlamentet för att bli antagen.

Europaparlamentet har bland annat medbeslutande i frågor som rör miljö, jordbruk- och fiskefrågor, handelsfrågor, polisiära och rättsliga frågor, asyl- och migrationsfrågor, folkhälsa, konsumenter, transportpolitik, rättsliga frågor, inre marknad, utbildning, kultur, utvecklingssamarbete, fri rörlighet, etableringsrätt, social politik, energi, djurfoder, sport, bank- och försäkringstjänster, jämställdhet och statistik.

I de frågor där Europaparlamentet inte har medbeslutande används ett så kallat särskilt förfarande. Här har ministerrådet ensam beslutanderätt men det kan ändå krävas att parlamentet yttrar sig.

Godkänner EU-kommissionen och granskar EU
Parlamentet förhör och godkänner kandidater till EU-kommissionen och även avsätta kommissionen i sin helhet.

Europaparlamentet utövar kontroll över EU:s institutioner genom regelbunden utfrågning av de ansvariga. Parlamentet har också rätt att upprätta tillfälliga undersökningsutskott.  

Europas politiska torg
Utöver lagstiftning har parlamentet också ett vidare opinionsmässigt inflytande. Vissa kallar därför parlamentet för Europas politiska torg. Genom att anta uttalanden påverkar man den politiska opinionen i Europa och i enskilda EU-länder. Här har parlamentet frihet att ta upp vilka ämnen man vill. Ofta har Europaparlamentet även synpunkter på länder utanför EU inte minst när det gäller mänskliga rättigheter.

751 ledamöterna var av 20 från Sverige valdes 2014 och sitter fram EU-valet maj/juni 2019. Parlamentet sammanträder både i Strasbourg och Bryssel.


Sidor