Moderaterna ser ut att rädda regeringens förslag om att Sverige ska godkänna EU:s samarbetsavtal med Kuba, uppger TT/GP. Ett nej från M hade kunnat stjälpa hela avtalet. L och KD kritiserar Moderaterna för att därmed gynna en kommunistregim och inte stå upp för mänskliga rättigheter. 

Iran tar ytterligare steg bort från kärnenergiavtalet från 2015 och återupptar anrikningen av uran på den underjordiska anläggningen i Fordow, säger landets president Hassan Rohani. I måndags meddelade Iran att man startat flera nya avancerade centrifuger. Beskedet oroar EU.

– Vi är bekymrade över president Rohanis tillkännagivande i dag, att ytterligare minska Irans åtaganden enligt JCPOA, säger Maja Kocijancic, EU:s utrikestalesperson, enligt TT/Aftonbladet.

Det blev inget EU-beslut om vapenembargo mot Turkiet som Sverige hade hoppats på – men på utrikesministrarnas möte på måndagen tog ändå medlemsländerna ett steg mot att stoppa vapenexporten till landet.

– Det gick inte hela vägen fram, men vi kom en bra bit på väg, sade utrikesminister Ann Linde (S) till Ekot.

Samtidigt som den turkiska offensiven pågår träffas EU:s utrikesministrar i Luxemburg. Sanktioner kommer att diskuteras och Sverige driver på för ett vapenembargo mot Turkiet. Flera EU-länder har sedan den turkiska offensiven i Syrien också meddelat att de stoppar försäljning av vapen till landet. Sådana besked har kommit från Finland, Frankrike, Nederländerna, Italien och Tyskland. Men för att fatta ett sådant beslut på EU-nivå krävs enhällighet och det väntas man inte få på dagens möte, uppger Ekot. 

Med anledning av situationen i nordöstra Syrien där Turkiet hotat ingripa militärt har Europaparlamentet kallat till en extrainkallad debatt med EU:s utrikeschef Federica Mogherini på onsdagen för att diskutera händelseutvecklingen.

– Det är en oerhört allvarlig situation vi ser utvecklas i nordöstra Syrien. Det turkiska angreppet riskerar få enorma konsekvenser och ytterligare mänskligt lidande i en region som efter åtta års krig behöver fred. Därför kommer jag ikväll ställa EU:s utrikesminister Federica Mogherini till svars och kräva tydlighet kring vad EU ska göra för att situationen ska få en skyndsam lösning, säger Alice Bah Kuhnke, Europaparlamentariker för Miljöpartiet de gröna i ett uttalande inför debatten.

En politisk veteran tar över som EU:s utrikesansikte när 72-årige Josep Borrell ersätter Federica Mogherini som utrikeschef. Spanjorens första utlandsresa kommer att gå till Kosovo – som hans egen regering ännu inte erkänt, uppger TT/GP.

Irans kärnkraftchef Ali Akbar Salehi sa på söndagen att han anser att EU inte har fullgjort sin del i avtalet med Iran från 2015, rapporterar Reuters/Di. 

Frankrike och Storbritannien uppmanar Iran att avstå från fortsatta avsteg från det internationella kärnenergiavtalet.

"Djupt oroande", heter det i ett uttalande från det brittiska utrikesdepartementet, rapporterar TT/Di.

EU:s särskilda representant i Bosnien och Hercegovina sedan 2015 diplomaten Lars-Gunnar Wigemark lämnar sitt uppdrag 1 september och ersätts den österrikiska Balkandiplomaten Johann Sattler. EU har åtta särskilda representanter i världen som har uppgift att främja EU:s politik och intressen i särskilda regioner och länder och arbetar med frågor som särskilt berör eller är av intresse för EU.

Det har gått fem år sedan det Malaysiska passagerarplanet MH17 sköts ned i östra Ukraina. I samband med årsdagen uppmanar EU Ryssland att ta sitt ansvar, rapporterar Ekot. Tidigare har Kreml förnekat all inblandning och sagt att det ryska robotsystemet, som planet sköts ned med, tillhörde det ukrainska försvaret.

Den turkiska borrningarna efter olja och gas i Cyperns ekonomiska zon har länge fått kritik. Men under måndagens EU-möte i Bryssel enades medlemsländerna om en rad åtgärder för att få stopp på borrningarna. Bland annat ska man minska det så kallade föranslutningsstödet till Turkiet, minska EU-lån till landet och frysa förhandlingarna om ett nytt flygtransportavtal med Turkiet.

Annika Söder, utrikesdepartementets kabinettssekreterare, blir ny ordförande för Europeiska fredsinstitutet EIP:s styrelse, rapporterar TT/SvD. Institutet är ett samarbete mellan åtta EU-länder och Schweiz, det är en fristående organisation som bidrar med medling, forskning och analys kring världens konflikter. EIP har sitt säte i Bryssel.

Spänningen kring Iran växer sedan landet meddelat att de ökat anrikningen av uran. Därmed bryter Iran mot kärnteknikavtalet som syftar till att hindra landet från att utveckla kärnvapen. Det oroar EU som försökt rädda avtalet, enligt Ekot.

Forskare menar att den fruktade RSF-styrkan, som anklagas för måndagens blodiga tillslag mot demonstranter i Sudan, fått finansiering genom EU-pengar. Det stämmer inte, säger EU-kommissionens talesperson, skriver TT/GP.

EU-ländernas finansministrar beslutade på fredagen att stryka de atlantiska paradisöarna Aruba, Barbados och Bermuda från EU:s förteckning över så kallade ”icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet”, i folkmun benämnt skatteparadis. Syftet med EU-förteckningen är bland annat att förebygga skatteflykt och främja rättvis beskattning. Kvar på den svarta listan finns nu följande tolv territorier: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, Belize, Dominica, Fiji, Förenade Arabemiraten, Guam, Marshallöarna, Oman, Samoa, Trinidad och Tobago samt Vanuatu.

På fredagen beslutade EU-ländernas utrikesministrar att förlänga EU:s restriktiva åtgärder mot den syriska regimen till och med den 1 juni 2020. Med dagens beslut omfattas totalt 270 personer och 70 syriska enheter av EU:s inreseförbud och/eller frysning av ekonomiska tillgångar för att de är ansvariga för eller på annat sätt är kopplade till det utrikesministrarna beskriver som ”det våldsamma förtrycket av Syriens civilbefolkning”. 

För tio år sedan lade Sveriges och Polens dåvarande utrikesministrar, Carl Bildt och Radosław Sikorski, grunden för EU:s så kallade Östliga partnerskap med syfte att knyta sex östeuropeiska, forna sovjetstater, närmare EU. Länderna är Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland. 

USA:s utrikesminister Mike Pompeo stryker ett besök i Moskva, och viger i stället måndagen åt att möta EU-makthavare i Bryssel. Enligt en talesman för Pompeo behöver han diskutera bland annat Iran med europeiska företrädare, skriver TT/SvD. EU och USA är oeniga om atomavtalet med Iran, som president Donald Trump har hoppat av men som många i Europa vill försöka rädda.

EU oroas över att Iran backar om kärnenergiavtalet som ska stoppa landet från att utveckla kärnvapen. Och från enskilda EU-länder kommer varningar och kritik.

– Vi noterar med oro Irans uttalande idag om kärnenergiavtalet. Vi analyserar nu följderna. Från EU:s sida står vi bakom avtalet till fullo, säger en av EU:s talespersoner i en skriftlig kommentar till Ekot. 

I ett gemensamt uttalande kritiserar EU samt Tysklands, Frankrikes och Storbritanniens utrikesdepartement USA:s beslut att inte förlänga undantagen för import av iransk olja, som nu träffats av sanktioner, rapporterar TT/UNT. Beslutet har noterats med "beklagande och oro", står det i uttalandet, som också klargör att Washingtons begränsning av undantagen när det gäller kärntekniska icke-spridningsprojekt är oroande.

EU måste nå en samsyn när det gäller Libyen, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel, enligt TT/UNT. Strider har pågått i flera veckor kring landets huvudstad Tripoli, mellan den internationellt erkända regeringen och krigsherren Khalifa Haftars östlibyska styrkor.

– Jag kommer att göra mitt bästa för att se till att den italienska hållningen och den franska hållningen går ihop och att det inte finns olika röster eller hållningar i Europa, sade Merkel.

EU-länderna har antagit ett program på motsvarande 190 miljoner kronor som ska hjälpa till att bygga upp de delar av nordöstra Syrien som befriats från terrororganisationen IS. Pengarna ska användas till att tillhandahålla grundläggande samhällstjänster som vattenförsörjning och minröjning.

Ledare för EU och Japan träffades på torsdagen vid ett toppmöte i Bryssel.

– Vårt partnerskap har aldrig varit bättre. Det här är ett tydligt budskap till världen om att Japan och EU står sida vid sida, sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk efter mötet, enligt TT/UNT.

På toppmötet diskuterades bland annat kommande G20-toppmöte i Osaka i sommar, reformer av världshandelsorganisationen WTO och läget kring brexit.

EU kräver att de stridande parterna i Libyens huvudstad Tripoli drar sig tillbaka, skriver TT/GP. Men det gemensamma uttalandet dröjde då Frankrike och Italien tvistat om krigsherren Khalifa Haftar. 56 personer har dödats i striderna.

EU fördömer beslutet från Venezuelas konstituerande församling att frånta landets oppositionsledare Juan Guaidó hans parlamentariska immunitet, skriver TT/GP. Guaidó utsåg sig själv till interimpresident i januari och har fått stöd av ett 50-tal länder, men församlingens beslut innebär att han kan ställas inför rätta.

EU fördömer ånyo den ryska annekteringen av Krimhalvön. Det uppgav unionens utrikeschef Federica Mogherini i går måndag – på femårsdagen efter annekteringen. Hon uppmanade också Ryssland att villkorlöst och utan dröjesmål frige flera tillfångatagna ukrainska sjömän och återlämna fartyg och annan utrustning som Ryssland beslagtagit i samband med upptrappningen kring Kertjsundet.

En domstol i Tjetjenien dömde på måndagen människorättsförsvararen Ojub Titiev till fyra år i fängelse, uppger Ekot. Det är en dom som av människorättsorganisationer ses som ett sätt att stoppa arbetet med mänskliga rättigheter i den hårt styrda ryska republiken. I ett uttalande kräver EU:s utrikestalesperson att Titiev släpps ”omedelbart och villkorslöst”.

49 länder i EU och Arabförbundet enades i dag måndag, efter parternas första historiska toppmöte, om en gemensam deklaration. Bland annat lovar man att fortsätta samarbeta för att lösa regionala konflikter i Syrien, Jemen och Palestina/Israel och driva igenom FN:s resolutioner. 

Dessutom ska man motverka terrorism och radikalisering och lovar samarbeta i enlighet med internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter i dessa frågor. Man ska också jobba vidare med migrations- och klimatfrågor och öka handel och ekonomiskt samarbete. Nästa möte äger rum 2022 i Bryssel.

EU:s utrikeschef Federica Mogherini uppmanade på söndagen venezuelansk militär och polis att ”visa återhållsamhet” och ”undvika att använda våld och tillåta bistånd att komma in” i landet efter flera dagar av oroligheter.

EU:s utrikesministrar välkomnar i ett uttalande att Iran följer sina åtaganden enligt kärnteknikavtalet, men uttrycker samtidigt djup oro över Irans vidareutveckling, uppskjutningar och export av ballistiska robotar, vilket anses strida mot FN:s säkerhetsresolution och öka spänningarna i regionen.

EU visar inte upp någon enad front mot Venezuelas pressade president Nicolás Maduro.

– Jag tror inte att det kommer något gemensamt uttalande, sade utrikesminister Margot Wallström (S) på tisdagen, en dag efter att ett gemensamt EU-uttalande var utlovat. Det skriver TT/SvD.

Ryssland riktar hård kritik mot de europeiska länder som under måndagen gått ut och ställt sig bakom oppositionsledaren Juan Guaidó som interimpresident i Venezuela, skriver TT/SvD.

Venezuelas president Nicolás Maduro avvisar flera EU-länders ultimatum att utlysa ett nytt presidentval i landet. Det kommer troligen leda till att han isoleras ytterligare, samtidigt som hans kärnväljare står bakom honom, rapporterar Ekot.

EU skapar en internationell kontaktgrupp som ska jobba för nyval i Venezuela. Förutom Sverige deltar sju andra EU-länder, däribland Spanien, Frankrike och Tyskland. EU är också med som en part liksom Ecuador, Bolivia, Costa Rica och Uruguay. Fler latinamerikanska länder kan komma in senare. Det är en brokig skara länder där vissa gett sitt stöd till sittande president Maduro medan andra ser oppositionsledaren Juan Guaidó som den legitima ledaren, rapporterar Ekot.

Mordförsöket på landsflyktige ryske ex-agenten Sergej Skripal i brittiska Salisbury i fjol resulterar nu i EU-sanktioner mot två chefer för den ryska militära underrättelsetjänsten GRU samt de två agenter som pekats ut som ansvariga.

"Det här beslutet är en del av EU:s försök att möta spridningen och användningen av kemiska vapen", heter det i ett uttalande sedan beslutet formellt fattats vid EU:s utrikesministermöte i Bryssel på måndagen, skriver TT/Aftonbladet.

Med sanktioner vill EU stoppa Iran från att agera våldsamt på europeisk mark. Men straffåtgärderna är också en vinst för dem i Teheran som motsätter sig kärnenergiavtalet – men kommer troligtvis inte att innebära spiken i kistan för överenskommelsen, enligt en expert som TT pratat med.