För tio år sedan lade Sveriges och Polens dåvarande utrikesministrar, Carl Bildt och Radosław Sikorski, grunden för EU:s så kallade Östliga partnerskap med syfte att knyta sex östeuropeiska, forna sovjetstater, närmare EU. Länderna är Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland. 

USA:s utrikesminister Mike Pompeo stryker ett besök i Moskva, och viger i stället måndagen åt att möta EU-makthavare i Bryssel. Enligt en talesman för Pompeo behöver han diskutera bland annat Iran med europeiska företrädare, skriver TT/SvD. EU och USA är oeniga om atomavtalet med Iran, som president Donald Trump har hoppat av men som många i Europa vill försöka rädda.

EU oroas över att Iran backar om kärnenergiavtalet som ska stoppa landet från att utveckla kärnvapen. Och från enskilda EU-länder kommer varningar och kritik.

– Vi noterar med oro Irans uttalande idag om kärnenergiavtalet. Vi analyserar nu följderna. Från EU:s sida står vi bakom avtalet till fullo, säger en av EU:s talespersoner i en skriftlig kommentar till Ekot. 

I ett gemensamt uttalande kritiserar EU samt Tysklands, Frankrikes och Storbritanniens utrikesdepartement USA:s beslut att inte förlänga undantagen för import av iransk olja, som nu träffats av sanktioner, rapporterar TT/UNT. Beslutet har noterats med "beklagande och oro", står det i uttalandet, som också klargör att Washingtons begränsning av undantagen när det gäller kärntekniska icke-spridningsprojekt är oroande.

EU måste nå en samsyn när det gäller Libyen, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel, enligt TT/UNT. Strider har pågått i flera veckor kring landets huvudstad Tripoli, mellan den internationellt erkända regeringen och krigsherren Khalifa Haftars östlibyska styrkor.

– Jag kommer att göra mitt bästa för att se till att den italienska hållningen och den franska hållningen går ihop och att det inte finns olika röster eller hållningar i Europa, sade Merkel.

EU-länderna har antagit ett program på motsvarande 190 miljoner kronor som ska hjälpa till att bygga upp de delar av nordöstra Syrien som befriats från terrororganisationen IS. Pengarna ska användas till att tillhandahålla grundläggande samhällstjänster som vattenförsörjning och minröjning.

Ledare för EU och Japan träffades på torsdagen vid ett toppmöte i Bryssel.

– Vårt partnerskap har aldrig varit bättre. Det här är ett tydligt budskap till världen om att Japan och EU står sida vid sida, sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk efter mötet, enligt TT/UNT.

På toppmötet diskuterades bland annat kommande G20-toppmöte i Osaka i sommar, reformer av världshandelsorganisationen WTO och läget kring brexit.

EU kräver att de stridande parterna i Libyens huvudstad Tripoli drar sig tillbaka, skriver TT/GP. Men det gemensamma uttalandet dröjde då Frankrike och Italien tvistat om krigsherren Khalifa Haftar. 56 personer har dödats i striderna.

EU fördömer beslutet från Venezuelas konstituerande församling att frånta landets oppositionsledare Juan Guaidó hans parlamentariska immunitet, skriver TT/GP. Guaidó utsåg sig själv till interimpresident i januari och har fått stöd av ett 50-tal länder, men församlingens beslut innebär att han kan ställas inför rätta.

EU fördömer ånyo den ryska annekteringen av Krimhalvön. Det uppgav unionens utrikeschef Federica Mogherini i går måndag – på femårsdagen efter annekteringen. Hon uppmanade också Ryssland att villkorlöst och utan dröjesmål frige flera tillfångatagna ukrainska sjömän och återlämna fartyg och annan utrustning som Ryssland beslagtagit i samband med upptrappningen kring Kertjsundet.

En domstol i Tjetjenien dömde på måndagen människorättsförsvararen Ojub Titiev till fyra år i fängelse, uppger Ekot. Det är en dom som av människorättsorganisationer ses som ett sätt att stoppa arbetet med mänskliga rättigheter i den hårt styrda ryska republiken. I ett uttalande kräver EU:s utrikestalesperson att Titiev släpps ”omedelbart och villkorslöst”.

49 länder i EU och Arabförbundet enades i dag måndag, efter parternas första historiska toppmöte, om en gemensam deklaration. Bland annat lovar man att fortsätta samarbeta för att lösa regionala konflikter i Syrien, Jemen och Palestina/Israel och driva igenom FN:s resolutioner. 

Dessutom ska man motverka terrorism och radikalisering och lovar samarbeta i enlighet med internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter i dessa frågor. Man ska också jobba vidare med migrations- och klimatfrågor och öka handel och ekonomiskt samarbete. Nästa möte äger rum 2022 i Bryssel.

EU:s utrikeschef Federica Mogherini uppmanade på söndagen venezuelansk militär och polis att ”visa återhållsamhet” och ”undvika att använda våld och tillåta bistånd att komma in” i landet efter flera dagar av oroligheter.

EU:s utrikesministrar välkomnar i ett uttalande att Iran följer sina åtaganden enligt kärnteknikavtalet, men uttrycker samtidigt djup oro över Irans vidareutveckling, uppskjutningar och export av ballistiska robotar, vilket anses strida mot FN:s säkerhetsresolution och öka spänningarna i regionen.

EU visar inte upp någon enad front mot Venezuelas pressade president Nicolás Maduro.

– Jag tror inte att det kommer något gemensamt uttalande, sade utrikesminister Margot Wallström (S) på tisdagen, en dag efter att ett gemensamt EU-uttalande var utlovat. Det skriver TT/SvD.

Ryssland riktar hård kritik mot de europeiska länder som under måndagen gått ut och ställt sig bakom oppositionsledaren Juan Guaidó som interimpresident i Venezuela, skriver TT/SvD.

Venezuelas president Nicolás Maduro avvisar flera EU-länders ultimatum att utlysa ett nytt presidentval i landet. Det kommer troligen leda till att han isoleras ytterligare, samtidigt som hans kärnväljare står bakom honom, rapporterar Ekot.

EU skapar en internationell kontaktgrupp som ska jobba för nyval i Venezuela. Förutom Sverige deltar sju andra EU-länder, däribland Spanien, Frankrike och Tyskland. EU är också med som en part liksom Ecuador, Bolivia, Costa Rica och Uruguay. Fler latinamerikanska länder kan komma in senare. Det är en brokig skara länder där vissa gett sitt stöd till sittande president Maduro medan andra ser oppositionsledaren Juan Guaidó som den legitima ledaren, rapporterar Ekot.

Mordförsöket på landsflyktige ryske ex-agenten Sergej Skripal i brittiska Salisbury i fjol resulterar nu i EU-sanktioner mot två chefer för den ryska militära underrättelsetjänsten GRU samt de två agenter som pekats ut som ansvariga.

"Det här beslutet är en del av EU:s försök att möta spridningen och användningen av kemiska vapen", heter det i ett uttalande sedan beslutet formellt fattats vid EU:s utrikesministermöte i Bryssel på måndagen, skriver TT/Aftonbladet.

Med sanktioner vill EU stoppa Iran från att agera våldsamt på europeisk mark. Men straffåtgärderna är också en vinst för dem i Teheran som motsätter sig kärnenergiavtalet – men kommer troligtvis inte att innebära spiken i kistan för överenskommelsen, enligt en expert som TT pratat med.

EU-ländernas gemensamma bank, Europeiska investeringsbanken EIB, lånar för första gången ut pengar till diktaturen Vitryssland. Närmare 160 miljoner euro ska gå till ny avloppsrening för huvudstaden Minsk och som lån till 200 mindre privata företag.

EU:s utrikesministrar öppnar upp för sanktioner mot Iran. Detta efter att det misstänks ha planerats attacker mot exiliranier i Europa.

– Vi ska titta på om det är möjligt att få fram någon slags bestraffning, sade Sveriges utrikesminister, Margot Wallström (S) till Ekot på måndagen.

Frankrikes president Emmanuel Macron vill i gemensam kraftansamling med grannlandet Tyskland skapa ett starkare Europa. Enligt Macron bör kontinenten utvecklas till en stabil global maktspelare, rapporterar TT/GP.

Även svenska företag kommer att lämna Iran efter att USA:s sanktioner mot landet trädde i kraft på måndagen, uppger Ekot. Enligt handelsminister Ann Linde (S) ser hon gärna att bolagen stannar kvar, vilket går i linje med vad andra EU-länder anser att företag i Europa bör göra.

– Det ökar möjligheterna att Iran stannar kvar i kärnteknikavtalet, säger Ann Linde.

Trump-administrationen ska återinföra alla USA:s sanktioner mot Iran som togs bort i samband med att kärnavtalet upprättades 2015. Men de nya sanktionerna fördöms av flera EU-länder, uppger TT/SVT. Några av sanktionerna mot Iran har redan återinförts och i dag måndag kommer alla sanktionerna att återupprättas.

Jamal Khashoggis död på Saudiarabiens konsulat i Istanbul fortsätter att få politiska konsekvenser. Nu efterlyser Tysklands näringsminister en gemensam europeisk linje i frågan om ett stopp på vapenexporten till landet, rapporterar TT/GP.

Efter mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi insisterar EU:s utrikeschef Federica Mogherini ”på en grundlig, trovärdig och transparent utredning” där alla ansvariga ställs till svars.

Den tyska regeringen vill att EU inrättar ett säkerhetsråd för att göra unionen mer utrikespolitiskt handelskraftig. 

– I ett sådant format kan vi i en mindre krets av olika medlemsländer – som företräder hela EU – arbeta snabbare och intensivare med lösningar på aktuella kriser, sade den tyske utrikesministern Heiko Maas på måndagen, enligt Süddeutsche Zeitung.

På grund av behandlingen av den muslimska minoriteten rohingya överväger EU-kommissionen införa handelssanktioner mot Burma genom att bland annat ta bort landets tullfria handel med EU-länderna, rapporterar Reuters.

EU vill skapa nya länkar mellan Europa och Asien genom att upprätta digitala nätförbindelser, transportleder och energisamarbeten och öka möjligheterna till handel. Det meddelade EU:s utrikeschef Federica Mogherini när hon presenterade en ny och omfattande strategi på onsdagen.

– Det här är det europeiska sättet att tackla utmaningar och axla möjligheter, till förmån för folk i Europa och i Asien, säger Mogherini i en kommentar.

EU har i veckan färdigställt den största solscellsparken i Gaza hittills. Enligt EU-kommissionen kommer parken att leverera 0,5 megawatt el per dag och försörjer en stor avsaltningsanläggning i södra delen av Gazaremsan. Investeringen inklusive ytterligare planerade projekt beräknas 2020 kunna bistå 250 000 Gazabor med dricksvatten.

Efter det plötsliga närmandet mellan Etiopien och Eritrea riktas nu hopp om positiva steg även i grannlandet Somalia. Vid ett stormöte i Bryssel i delvis svensk regi utlovade EU 200 miljoner euro i nytt stöd till problemstaten på Afrikas horn, uppger TT/GP.

Iran-avtalet behövs för att undvika kärnvapenupprustning i Mellanöstern, varnar utrikesminister Margot Wallström (S) i Bryssel. Men hon är långt ifrån säker på att avtalet kommer att överleva, rapporterar TT/GP.

EU-länderna beslutade på måndagen att förlänga sanktionerna riktade mot den syriska regimen till och med 1 juni 2019. Totalt är det 259 personer och 67 enheter, däribland Syriens centralbank, som får sina tillgångar frysta och inreseförbud i EU. Sanktionerna omfattar även ett oljeembargo, restriktioner mot investeringar och exportrestriktioner för utrustning som kan användas för förtryck, övervakning och avlyssning.  

Polen kliver nu fram som en potentiell medlare mellan EU och USA när det gäller konflikten kring kärnavtalet med Iran.

– Vi hoppas kunna utarbeta en lösning, sade den polske premiärministern Mateusz Morawiecki nyligen när han besökte Washington, rapporterar Euractiv på måndagen.

Ryssland och Frankrike var överens om flera frågor när president Vladimir Putin tog emot sin kollega Emmanuel Macron i S:t Petersburg på torsdagen, skriver Yle. De båda hittade en gemensam ton både kring Irans kärnenergiavtal och Donald Trumps senaste utspel.

USA kommer att införa de "kraftfullaste sanktionerna i historien" mot Iran för att få landet att lägga om sin politik, skriver TT/GP. Beskedet välkomnas av Israel och Förenade Arabemiraten men EU:s utrikeschef Federica Mogherini säger att det inte finns något alternativ till kärnenergiavtalet.

På tisdagen tar statsminister Stefan Löfven (S) emot sina nordiska kollegor för ett två dagars informellt möte i Örnsköldsvik. På dagordningen står nordiskt samarbete, utrikes- och säkerhetspolitik – och surströmming, rapporterar TT/GP.

Irans utrikesminister Javad Zarif säger att EU:s politiska ansträngningar för att upprätthålla kärnavtalet inte är tillräckliga, rapporterar SvD/TT. Stora europeiska företag har enligt ministern beslutat att avsluta sin verksamhet i Iran sedan USA hotat med sanktioner mot landet.

EU tänker kämpa för Iranavtalet och vägrar handelsförhandla med USA "med en pistol mot huvudet", hälsas från stats- och regeringschefernas toppmötesmiddag på onsdagskvällen, skriver TT/GP. Men samtidigt öppnas för samtal om bland annat ökad gasimport och biltullar.

Europa kommer försöka upprätthålla kärnenergiavtalet med Iran även om USA lämnar avtalet och inför nya sanktioner mot Iran som kan drabba europeiska företag.

– Vi bekräftade viljan av ett fortsatt och fullt ut implementerat Iranavtal, sade EU:s utrikeschef Federica Mogherini i ett uttalande efter möten med utrikesministrarna från Iran, Frankrike, Storbritannien och Tyskland på tisdagskvällen.

Hur handeln mellan Europa och Iran ska kunna upprätthållas trots amerikanska sanktioner ska man försöka hitta praktiska lösningar för de kommande veckorna.  

EU:s tungviktare Storbritannien, Tyskland och Frankrike och EU:s utrikeschef Federica Mogherini samlas i Bryssel för en knivig balansgång mellan USA och Iran på tisdagen. Framtiden för det omdiskuterade kärnavtalet och hur EU-företag ska undvika eventuella repressalier från USA står på agendan, rapporterar TT/GP.

EU-länderna planerade att gemensamt fördöma USA:s beslut att flytta sin ambassad i Israel till Jerusalem men Tjeckien, Ungern och Rumänien lade in sitt veto, skriver TT/GP.

Även Tjeckiens och Rumänien överväger att flytta sina ambassader till Jerusalem.

Den palestinska presidenten Mahmud Abbas kritiseras för sina kommentarer om förintelsen och Israel där han sade att massakrer mot judar i Europa orsakades av judarnas ocker. EU:s utrikestjänst kallar ordvalet oacceptabelt och säger i ett uttalande att det bara gynnar de som inte vill se en två-stats-lösning.

Kärnavtalet med Iran ska inte omförhandlas, fastslår EU:s utrikeschef, trots att orden från presidenterna Trump och Macron i Washington kunde tolkas så, rapporterar TT/GP.

Samtal och möten i dagarna två ska dra in nya miljardbelopp för att hjälpa civilbefolkningen i Syrien, hoppas EU och FN i Bryssel, skriver TT/SvD.

Värmländska Kristinehamn ska bli värd för ett EU-lager som ska serva samtliga civila krishanteringsinsatser och kunna ge stöd till andra operativa åtgärder. Lagret ska innehålla allt från bepansrade fordon till IT-utrustning för 200 utsända.

– Inrättandet av lagret är en framgång för Sveriges ansträngningar för att vässa EU:s förmåga att hantera kriser utanför EU:s gränser, skriver utrikesminister Margot Wallström (S) och EU-minister Ann Linde i en debattartikel på torsdagen.