Venezuelas president Nicolás Maduro avvisar flera EU-länders ultimatum att utlysa ett nytt presidentval i landet. Det kommer troligen leda till att han isoleras ytterligare, samtidigt som hans kärnväljare står bakom honom, rapporterar Ekot.

EU skapar en internationell kontaktgrupp som ska jobba för nyval i Venezuela. Förutom Sverige deltar sju andra EU-länder, däribland Spanien, Frankrike och Tyskland. EU är också med som en part liksom Ecuador, Bolivia, Costa Rica och Uruguay. Fler latinamerikanska länder kan komma in senare. Det är en brokig skara länder där vissa gett sitt stöd till sittande president Maduro medan andra ser oppositionsledaren Juan Guaidó som den legitima ledaren, rapporterar Ekot.

Mordförsöket på landsflyktige ryske ex-agenten Sergej Skripal i brittiska Salisbury i fjol resulterar nu i EU-sanktioner mot två chefer för den ryska militära underrättelsetjänsten GRU samt de två agenter som pekats ut som ansvariga.

"Det här beslutet är en del av EU:s försök att möta spridningen och användningen av kemiska vapen", heter det i ett uttalande sedan beslutet formellt fattats vid EU:s utrikesministermöte i Bryssel på måndagen, skriver TT/Aftonbladet.

Med sanktioner vill EU stoppa Iran från att agera våldsamt på europeisk mark. Men straffåtgärderna är också en vinst för dem i Teheran som motsätter sig kärnenergiavtalet – men kommer troligtvis inte att innebära spiken i kistan för överenskommelsen, enligt en expert som TT pratat med.

EU-ländernas gemensamma bank, Europeiska investeringsbanken EIB, lånar för första gången ut pengar till diktaturen Vitryssland. Närmare 160 miljoner euro ska gå till ny avloppsrening för huvudstaden Minsk och som lån till 200 mindre privata företag.

EU:s utrikesministrar öppnar upp för sanktioner mot Iran. Detta efter att det misstänks ha planerats attacker mot exiliranier i Europa.

– Vi ska titta på om det är möjligt att få fram någon slags bestraffning, sade Sveriges utrikesminister, Margot Wallström (S) till Ekot på måndagen.

Frankrikes president Emmanuel Macron vill i gemensam kraftansamling med grannlandet Tyskland skapa ett starkare Europa. Enligt Macron bör kontinenten utvecklas till en stabil global maktspelare, rapporterar TT/GP.

Även svenska företag kommer att lämna Iran efter att USA:s sanktioner mot landet trädde i kraft på måndagen, uppger Ekot. Enligt handelsminister Ann Linde (S) ser hon gärna att bolagen stannar kvar, vilket går i linje med vad andra EU-länder anser att företag i Europa bör göra.

– Det ökar möjligheterna att Iran stannar kvar i kärnteknikavtalet, säger Ann Linde.

Trump-administrationen ska återinföra alla USA:s sanktioner mot Iran som togs bort i samband med att kärnavtalet upprättades 2015. Men de nya sanktionerna fördöms av flera EU-länder, uppger TT/SVT. Några av sanktionerna mot Iran har redan återinförts och i dag måndag kommer alla sanktionerna att återupprättas.

Jamal Khashoggis död på Saudiarabiens konsulat i Istanbul fortsätter att få politiska konsekvenser. Nu efterlyser Tysklands näringsminister en gemensam europeisk linje i frågan om ett stopp på vapenexporten till landet, rapporterar TT/GP.

Efter mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi insisterar EU:s utrikeschef Federica Mogherini ”på en grundlig, trovärdig och transparent utredning” där alla ansvariga ställs till svars.

Den tyska regeringen vill att EU inrättar ett säkerhetsråd för att göra unionen mer utrikespolitiskt handelskraftig. 

– I ett sådant format kan vi i en mindre krets av olika medlemsländer – som företräder hela EU – arbeta snabbare och intensivare med lösningar på aktuella kriser, sade den tyske utrikesministern Heiko Maas på måndagen, enligt Süddeutsche Zeitung.

På grund av behandlingen av den muslimska minoriteten rohingya överväger EU-kommissionen införa handelssanktioner mot Burma genom att bland annat ta bort landets tullfria handel med EU-länderna, rapporterar Reuters.

EU vill skapa nya länkar mellan Europa och Asien genom att upprätta digitala nätförbindelser, transportleder och energisamarbeten och öka möjligheterna till handel. Det meddelade EU:s utrikeschef Federica Mogherini när hon presenterade en ny och omfattande strategi på onsdagen.

– Det här är det europeiska sättet att tackla utmaningar och axla möjligheter, till förmån för folk i Europa och i Asien, säger Mogherini i en kommentar.

EU har i veckan färdigställt den största solscellsparken i Gaza hittills. Enligt EU-kommissionen kommer parken att leverera 0,5 megawatt el per dag och försörjer en stor avsaltningsanläggning i södra delen av Gazaremsan. Investeringen inklusive ytterligare planerade projekt beräknas 2020 kunna bistå 250 000 Gazabor med dricksvatten.

Efter det plötsliga närmandet mellan Etiopien och Eritrea riktas nu hopp om positiva steg även i grannlandet Somalia. Vid ett stormöte i Bryssel i delvis svensk regi utlovade EU 200 miljoner euro i nytt stöd till problemstaten på Afrikas horn, uppger TT/GP.

Iran-avtalet behövs för att undvika kärnvapenupprustning i Mellanöstern, varnar utrikesminister Margot Wallström (S) i Bryssel. Men hon är långt ifrån säker på att avtalet kommer att överleva, rapporterar TT/GP.

EU-länderna beslutade på måndagen att förlänga sanktionerna riktade mot den syriska regimen till och med 1 juni 2019. Totalt är det 259 personer och 67 enheter, däribland Syriens centralbank, som får sina tillgångar frysta och inreseförbud i EU. Sanktionerna omfattar även ett oljeembargo, restriktioner mot investeringar och exportrestriktioner för utrustning som kan användas för förtryck, övervakning och avlyssning.  

Polen kliver nu fram som en potentiell medlare mellan EU och USA när det gäller konflikten kring kärnavtalet med Iran.

– Vi hoppas kunna utarbeta en lösning, sade den polske premiärministern Mateusz Morawiecki nyligen när han besökte Washington, rapporterar Euractiv på måndagen.

Ryssland och Frankrike var överens om flera frågor när president Vladimir Putin tog emot sin kollega Emmanuel Macron i S:t Petersburg på torsdagen, skriver Yle. De båda hittade en gemensam ton både kring Irans kärnenergiavtal och Donald Trumps senaste utspel.

USA kommer att införa de "kraftfullaste sanktionerna i historien" mot Iran för att få landet att lägga om sin politik, skriver TT/GP. Beskedet välkomnas av Israel och Förenade Arabemiraten men EU:s utrikeschef Federica Mogherini säger att det inte finns något alternativ till kärnenergiavtalet.

På tisdagen tar statsminister Stefan Löfven (S) emot sina nordiska kollegor för ett två dagars informellt möte i Örnsköldsvik. På dagordningen står nordiskt samarbete, utrikes- och säkerhetspolitik – och surströmming, rapporterar TT/GP.

Irans utrikesminister Javad Zarif säger att EU:s politiska ansträngningar för att upprätthålla kärnavtalet inte är tillräckliga, rapporterar SvD/TT. Stora europeiska företag har enligt ministern beslutat att avsluta sin verksamhet i Iran sedan USA hotat med sanktioner mot landet.

EU tänker kämpa för Iranavtalet och vägrar handelsförhandla med USA "med en pistol mot huvudet", hälsas från stats- och regeringschefernas toppmötesmiddag på onsdagskvällen, skriver TT/GP. Men samtidigt öppnas för samtal om bland annat ökad gasimport och biltullar.

Europa kommer försöka upprätthålla kärnenergiavtalet med Iran även om USA lämnar avtalet och inför nya sanktioner mot Iran som kan drabba europeiska företag.

– Vi bekräftade viljan av ett fortsatt och fullt ut implementerat Iranavtal, sade EU:s utrikeschef Federica Mogherini i ett uttalande efter möten med utrikesministrarna från Iran, Frankrike, Storbritannien och Tyskland på tisdagskvällen.

Hur handeln mellan Europa och Iran ska kunna upprätthållas trots amerikanska sanktioner ska man försöka hitta praktiska lösningar för de kommande veckorna.  

EU:s tungviktare Storbritannien, Tyskland och Frankrike och EU:s utrikeschef Federica Mogherini samlas i Bryssel för en knivig balansgång mellan USA och Iran på tisdagen. Framtiden för det omdiskuterade kärnavtalet och hur EU-företag ska undvika eventuella repressalier från USA står på agendan, rapporterar TT/GP.

EU-länderna planerade att gemensamt fördöma USA:s beslut att flytta sin ambassad i Israel till Jerusalem men Tjeckien, Ungern och Rumänien lade in sitt veto, skriver TT/GP.

Även Tjeckiens och Rumänien överväger att flytta sina ambassader till Jerusalem.

Den palestinska presidenten Mahmud Abbas kritiseras för sina kommentarer om förintelsen och Israel där han sade att massakrer mot judar i Europa orsakades av judarnas ocker. EU:s utrikestjänst kallar ordvalet oacceptabelt och säger i ett uttalande att det bara gynnar de som inte vill se en två-stats-lösning.

Kärnavtalet med Iran ska inte omförhandlas, fastslår EU:s utrikeschef, trots att orden från presidenterna Trump och Macron i Washington kunde tolkas så, rapporterar TT/GP.

Samtal och möten i dagarna två ska dra in nya miljardbelopp för att hjälpa civilbefolkningen i Syrien, hoppas EU och FN i Bryssel, skriver TT/SvD.

Värmländska Kristinehamn ska bli värd för ett EU-lager som ska serva samtliga civila krishanteringsinsatser och kunna ge stöd till andra operativa åtgärder. Lagret ska innehålla allt från bepansrade fordon till IT-utrustning för 200 utsända.

– Inrättandet av lagret är en framgång för Sveriges ansträngningar för att vässa EU:s förmåga att hantera kriser utanför EU:s gränser, skriver utrikesminister Margot Wallström (S) och EU-minister Ann Linde i en debattartikel på torsdagen.

EU-ländernas utrikesministrar uttryckte på måndagen förståelse för USA:s, Storbritanniens och Frankrikes luftburna attacker i helgen mot mål i Syrien.

”Rådet stödjer alla åtgärder för att förhindra användningen av kemiska vapen”, heter det i slutsatserna där de även slår fast att det inte finns någon militär lösning på konflikten i Syrien.

Efter ett möte med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker på fredagen sade Tysklands utrikesminister Heiko Maas att han gillar Junckers idé om att i större grad rösta om utrikesfrågor på EU-nivå med kvalificerad majoritet istället för som i dag med enhällighet där varje medlemsland kan lägga sitt veto

– Jag instämmer i förslaget […] att det i framtiden kan arbetas mer med majoritetsbeslut. Det skulle hjälpa EU att prata med en röst i utrikespolitiken, sade Maas och pekade på att EU-fördraget redan tillåter sådana majoritetsbeslut.

EU diskuterar nya sanktioner mot Iran. Tanken är att blidka USA:s president Donald Trump, vars tongångar om kärnenergiavtalet från 2015 blivit allt mer hökaktiga. Förhoppningen är att USA ska förmås att inte säga upp avtalet, skriver TT/GP.

EU-länderna förlängde på måndagen ett av sina sanktionspaket rom rör Rysslands aggressiva inblandning i Ukrainakrisen. Sanktionerna som förlängs till 15 september 2018 innebär att tillgångarna för 150 personer och 38 enheter fryses och att de har inreseförbud till EU-länderna.

EU hoppas på ökat arabiskt stöd för FN:s hjälp till palestinska flyktingar (UNRWA) efter samtal mellan europeiska och arabiska utrikesministrar i Bryssel, skriver TT/GP.

EU-ländernas utrikesministrar beslutade på måndagen i Bryssel att erbjuda Zimbabwe valövervakning. Utrikesministrarna är också redo att fortlöpande se över EU:s samtliga politiska åtgärder gentemot Zimbabwe för att möta de demokratiska och ekonomiska reformer som väntas genomföras i landet där diktatorn Robert Mugabe nyligen tvingades bort från makten.

EU:s medlemsländer har enats om att införa sanktioner riktade mot sju personer inom Venezuelas ledning, som en följd av den politiska krisen i landet, enligt AFP/TT/GP.

EU-länderna riktar en stark uppmaning till Donald Trump att inte riva upp kärnenergiavtalet mellan Iran och världssamfundet, som han hotat. Samtidigt undviker man i Bryssel alla frågor om demonstrationerna och våldet i Teheran för att inte riskera den sköra avtalssämjan med Iran, skriver TT/SvD.

Medan relationerna mellan USA och Kuba har fortsatt att försämras har EU betonat en nystart i förbindelserna. Med EU:s utrikespolitiska chef, Federica Mogherini, på plats i veckan för flera politiska möten i den kubanska huvudstaden Havanna markeras den nya EU-ambitionen, skriver den tyska Deutsche Welle. EU: s nya avtal om politisk dialog och samarbete med Kuba, har kritiserats av bland andra Civil Rights Defenders som allt för följsamt mot diktaturen Kuba, ska närmast ratificeras av EU-ländernas parlament.

EU:s utrikeschef Federica Mogherini beklagar förlusten av människors liv i samband med protesterna i Iran och kallar dödsfallen oacceptabla, skriver TT/GP. Hon uppmanar "alla berörda att avstå från våld".

"Vi har varit i kontakt med de iranska myndigheterna och vi förväntar oss att rättigheten till fredliga demonstrationer och yttrandefrihet kommer att garanteras", sade en talesperson för EU:s utrikeschef Federica Mogherini i ett uttalande, skriver TT/SvD.

FN:s generalförsamling röstade med överväldigande majoritet för att alla tidigare antagna resolutioner om Jerusalems status står fast.

Västeuropeiska länder röstade för men länder som Litauen, Kroatien, Ungern, Tjeckien, Lettland, Polen och Rumänien avstod från att rösta. Det visar en spricka inom EU som gör det svårt för Europa att ta över USA:s ansvar i regionen säger Mellanösternexperten Anders Persson till TT.

EU:s stats- och regeringschefer har enats om att förlänga unionens sanktioner mot Ryssland i spåren av annekteringen av Krim. Det meddelade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk i ett tweet på toppmötet i Bryssel på torsdagskvällen.

Sanktionerna som är riktade mot Rysslands energi-, försvar- och finanssektor skulle annars ha löpt ut i slutet av januari.  

Den amerikanske presidenten Donald Trump har meddelat att han avser erkänna Jerusalem som Israels huvudstad.

– Tillkännagivandet riskerar att skicka oss bakåt till ännu mörkare tider än dem vi redan lever i. Det som händer i Jerusalem är avgörande för hela regionen och hela världen, sade EU:s utrikeschef Federica Mogherini på torsdagen och tillade att alla 28 EU-länder står bakom uttalandet.

På måndag i nästa vecka träffar EU-ländernas utrikesministrar Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i Bryssel.

EU och USA är både eniga och oeniga om sakfrågor – men betonar ändå vikten av en fortsatt nära relation. Nordkorea, Iran och Mellanöstern stod i centrum när USA:s utrikesminister träffade sina europeiska kollegor i Bryssel, rapporterar TT/GP.

Sedan starten av EU:s samarbete med forna Sovjetrepubliker inom det som kallas östliga partnerskapet har Sverige gett omfattande enskilt stöd till länderna. Mellan 2009 och 2017 har Sverige gett ett sammanlagt stöd på över fem miljarder kronor.