Venezuela har tagit tillbaka sitt beslut att utvisa chefen för EU:s delegation i Caracas. Beskedet kommer i ett gemensamt uttalande undertecknat av Venezuelas utrikesminister Jorge Arreaz och EU:s utrikeschef Josep Borrell, uppger TT/GP.

Sveriges utrikesminister Ann Linde är mycket kritisk mot Kinas agerande i Hongkong, uppger Ekot.

– Det absolut viktigaste är att vi får ett så enat EU som möjligt. På toppmötet den 22 juni tog man upp detta och idag har EU gjort ett nytt uttalande där man uttrycker en allvarlig oro över detta. Det är viktigast att EU gemensamt trycker på Kina i denna fråga, säger Linde.

President Nicolás Maduro kräver att chefen för Europeiska unionens delegation i Venezuela, Isabel Brilhante Pedrosa, lämnar landet inom 72 timmar, uppger TT/GP. Ultimatumet är en hämnd mot att EU under måndagen utfärdade sanktioner mot elva venezuelanska politiker och tjänstemän.

Regeringens argumentation för att riksdagen den 29 maj inte skulle kräva EU-sanktioner mot Kina på grund av landets Hong-Kongpolitik förblir okänd då EU-nämnden beslutat att hemligstämpla delar av resonemanget. Som skäl angavs att utrikesministerns ord kan antas störa Sveriges mellanfolkliga förbindelser. Det framgår dock inte vilka mellanfolkliga förbindelser som avses. Övriga medlemsländer avvisade nämligen riksdagens krav på EU-sanktioner och Kina lär inte heller vilja ha dem. Europaportalen hade överklagat beslutet att hemligstämpla vad utrikesministern sade i EU-nämnden men fick avslag på fredagen.

I dag torsdag hålls ett videotoppmöte mellan EU-ländernas stats- och regeringschefer och deras motsvarigheter i sex före detta Sovjetrepubliker: Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Moldavien och Ukraina. På dagordningen står bland annat det östliga partnerskapets långsiktiga politiska mål vilka enligt plan under 2021 ska godkännas vid ett fysiskt toppmöte.

Förtalsdomarna i Filippinerna mot två journalister från nyhetssajten Rappler får skarp kritik från EU. "Dömandet av Maria Ressa och Reynaldo Santos. . . väcker allvarligt tvivel på respekten för yttrandefriheten och rättsstatssystemet i Filippinerna", heter det i ett uttalande från EU:s utrikeschef Josep Borrell på tisdagen, rapporterar TT/GP.

EU vill att USA "tänker om" när det gäller landets beslut att bryta banden med WHO. Tysklands hälsominister ser USA:s beslut som ett bakslag för den globala hälsan, skriver TT/GP.

EU:s utrikesministrar uppmanar återigen Turkiet att sluta med de olagliga aktiviteterna i Medelhavet, bland annat med oljeborrningen inom Cyperns kustområde. EU vill att Turkiet börjar förhandla med Cyperns regering som har öppnat för dialog. Turkiet kritiseras också för upptrappningen av kränkningar av det grekiska luftrummet.

EU ska öka det diplomatiska trycket på Israels tillträdande regering.

– Oron är stor över planerna på en annektering av Västbanken, säger utrikesminister Ann Linde (S) till TT/GP.

Den svenska Europaparlamentarikern Evin Incir (S) har utsetts till huvudförhandlare för Palestinafrågan i Europaparlamentet. Uppdraget går ut på att finna en majoritet i parlamentet för en resolution om parlamentets hållning i den mångåriga konflikten mellan Israel och Palestina.  – Tiden går, människor på båda sidor av taggtråden och murarna lider. Vi måste komma framåt i frågan och finna lösningar, säger hon i ett uttalande.

EU:s utrikesansvarige Josep Borrell söker stöd hos medlemsländerna för sanktioner mot Israel om den nya regeringen annekterar Västbanken i sommar. Det säger en källa på spanska utrikesdepartementet till DN.

EU ska öppna en luftbro med skyddsutrustning och förnödenheter till länder som drabbats hårt av Covid-19. Det beskedet gav EU:s utrikeschef Joseph Borell på onsdagskvällen, enligt Ekot.

Det turkiska borrfartyget Yavuz lämnade på söndagen den turkiska hamnen Taşucu för att olagligt utvinna olja i Cyperns ekonomiska område, enligt tidningen Cyprus News Agency.

EU:s höga representant för utrikesfrågor Josep Borrell var i helgen kontakt med myndigheter i Grekland och Cypern för att se över situationen, bekräftar EU-kommissionen under måndagen. EU har tidigare i år infört sanktioner mot två personer från Turkiet för de olagliga försöken att utvinna energi från området. 

EU:s säkerhetsuppdrag i Irak förlängs med två år till 2022, det beslutade ministerrådet under tisdagen. Uppdraget innebär framförallt rådgivning till tjänstemän som stöd för reformen av säkerhetssektorn i landet. Programmet inleddes för tre år sedan på begäran av Iraks regering och har omkring 100 EU-medborgare anställda.

EU:s utbildning av militära styrkor på Mali ska utvidgas och förlängas till 2024, det beslutade ministerrådet på måndagen. Huvudsyftet med utbildningen är att Malis styrkor ska bli självunderhållande och ge skydd mot olika terroristgrupper som är aktiva i landet. 

För att bland annat stärka de demokratiska institutionerna vill EU-kommissionen att EU:s stöd till sex tidigare sovjetrepubliker däribland Ukraina och Georgien ska fortsätta även efter 2020. I ett förslag på onsdagen lanserades nya politiska mål för det östliga partnerskapet. – Våra grannars styrka är också Europeiska unionens styrka. Det östliga partnerskapet är fortfarande ett nyckelinslag i EU:s utrikespolitik, sade utrikeschefen och vice ordföranden i EU-kommissionen Josep Borrell i ett uttalande.

EU fördömer återigen Rysslands sex år gamla olagliga annektering av ukrainskt territorium på Krimhalvön och EU:s utrikeschef Josep Borrell-Fontelles uppmanar FN att införa restriktioner mot Ryssland i och med upptrappningen av konflikten. Sedan den ryska ockupationen inleddes har situationen för de mänskliga rättigheterna på Krimhalvön försämrats avsevärt, heter det i uttalandet.

EU-ländernas stats- och regeringschefer ska vid nästa veckas toppmöte återigen diskutera samordningen av EU:s insatser för att motverka spridningen av coronaviruset. Andra punkter för mötet rör utrikesfrågor, digital politik och EU:s utvidgning.

EU:s stats- och regeringschefer fördömde på fredagen upptrappningen av den militära konflikten i Idlib-området i Syrien. EU uppmanar alla parter till vapenvila och vill att fallet ska tas till Internationella brottmålsdomstolen för brott mot mänskliga rättigheter. Europeiska rådet vill stärka de nuvarande humanitära bistånden till Idlib-området. EU har sedan tidigare sanktioner mot syriska regimen.

Österrikes utrikesminister Alexander Schallenberg har föreslagit att EU-gränsvakter ska skickas till Libyen för att övervaka FN:s vapenembargo mot landet, rapporterar Die Zeit.

Frankrikes regering får politiskt stöd av sju EU-länder för sitt initiativ till att inrätta en europeiskt ledd flottinsats i Hormuzsundet, rapporterar Yle. Insatsen ska trygga sjöfarten i det livligt trafikerade sundet som ligger mellan Iran och Förenade Arabemiraten. De sju länderna är Frankrike, Tyskland, Belgien, Danmark, Grekland, Nederländerna och Portugal.

Enligt Iran är landet fortfarande kvar i det kärnenergiavtal som slöts 2015, trots att Teheran har backat från sina åtaganden i överenskommelsen. Utrikesminister Javad Zarif hotar nu med att lämna det internationella nedrustnings- och ickespridningsavtalet NPT, skriver TT/SvD.

De stridande parterna i Libyen har gått med på att bilda en grupp som ska förhandla om en permanent vapenvila. Det sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel efter söndagens toppmöte i Berlin.

– Vi kom överens om en omfattande plan. Jag kan berätta att alla deltagare arbetade mycket konstruktivt tillsammans, sade Merkel enligt nyhetsbyrån AP/SVT.

EU bör stå fast vi kärnenergiavtalet med Iran enligt utrikesminister Ann Linde (S). 

– Det är viktigare att Iran är kvar än att USA är kvar, säger ministern som samtidigt ser med oro på att Iran gjort allt större avsteg från sina åtaganden, enligt Di.

EU-länderna har sammanlagt 3000 soldater stationerade i Irak, var av 66 är svenskar, rapporterar EUobserver. På fredagen ska EU:s utrikesministrar diskutera den politiska situationen i Irak och hur EU kan bidra till att trappa ner spänningar i regionen.  

EU:s utrikesministrar kommer att samlas till krismöte på fredag med anledning av utvecklingen mellan Iran och USA. Enligt diplomatkällor kommer mötet vara inriktat på att rädda kärnenergiavtalet med Iran, rapporterar TT/GP. 

EU kommer på torsdagen, enligt en EU-källa, att förlänga sanktionerna mot Ryssland på grund av annekteringen av Krim-halvön från Ukraina, rapporterar Reuters/Di.

Olof Skoog har i dag torsdag utsetts till att bli EU:s FN-ambassadör.

– Jag är som svensk hedrad och stolt. Jag är ödmjuk inför uppgiften men övertygad om att EU och FN kan arbeta närmare för att hantera dagens globala utmaningar, sade Olof Skoog, som i dag är Sveriges FN-ambassadör,  i ett uttalande.

EU:s utrikesministrar beslutade på måndagen att införa en ram för sanktioner mot Turkiets borrningsverksamhet i Cyperns del av Medelhavet. 

Sanktionerna kommer att bestå av ett förbud mot inresa till EU och frysning av tillgångar för personer och företag kopplade till borrningsverksamheten. Dessutom kommer europeiska medborgare och företag att förbjudas att göra finansiering tillgänglig för de personer och företag som står med på EU:s sanktionslista.

Moderaterna ser ut att rädda regeringens förslag om att Sverige ska godkänna EU:s samarbetsavtal med Kuba, uppger TT/GP. Ett nej från M hade kunnat stjälpa hela avtalet. L och KD kritiserar Moderaterna för att därmed gynna en kommunistregim och inte stå upp för mänskliga rättigheter. 

Iran tar ytterligare steg bort från kärnenergiavtalet från 2015 och återupptar anrikningen av uran på den underjordiska anläggningen i Fordow, säger landets president Hassan Rohani. I måndags meddelade Iran att man startat flera nya avancerade centrifuger. Beskedet oroar EU.

– Vi är bekymrade över president Rohanis tillkännagivande i dag, att ytterligare minska Irans åtaganden enligt JCPOA, säger Maja Kocijancic, EU:s utrikestalesperson, enligt TT/Aftonbladet.

Det blev inget EU-beslut om vapenembargo mot Turkiet som Sverige hade hoppats på – men på utrikesministrarnas möte på måndagen tog ändå medlemsländerna ett steg mot att stoppa vapenexporten till landet.

– Det gick inte hela vägen fram, men vi kom en bra bit på väg, sade utrikesminister Ann Linde (S) till Ekot.

Samtidigt som den turkiska offensiven pågår träffas EU:s utrikesministrar i Luxemburg. Sanktioner kommer att diskuteras och Sverige driver på för ett vapenembargo mot Turkiet. Flera EU-länder har sedan den turkiska offensiven i Syrien också meddelat att de stoppar försäljning av vapen till landet. Sådana besked har kommit från Finland, Frankrike, Nederländerna, Italien och Tyskland. Men för att fatta ett sådant beslut på EU-nivå krävs enhällighet och det väntas man inte få på dagens möte, uppger Ekot. 

Med anledning av situationen i nordöstra Syrien där Turkiet hotat ingripa militärt har Europaparlamentet kallat till en extrainkallad debatt med EU:s utrikeschef Federica Mogherini på onsdagen för att diskutera händelseutvecklingen.

– Det är en oerhört allvarlig situation vi ser utvecklas i nordöstra Syrien. Det turkiska angreppet riskerar få enorma konsekvenser och ytterligare mänskligt lidande i en region som efter åtta års krig behöver fred. Därför kommer jag ikväll ställa EU:s utrikesminister Federica Mogherini till svars och kräva tydlighet kring vad EU ska göra för att situationen ska få en skyndsam lösning, säger Alice Bah Kuhnke, Europaparlamentariker för Miljöpartiet de gröna i ett uttalande inför debatten.

En politisk veteran tar över som EU:s utrikesansikte när 72-årige Josep Borrell ersätter Federica Mogherini som utrikeschef. Spanjorens första utlandsresa kommer att gå till Kosovo – som hans egen regering ännu inte erkänt, uppger TT/GP.

Irans kärnkraftchef Ali Akbar Salehi sa på söndagen att han anser att EU inte har fullgjort sin del i avtalet med Iran från 2015, rapporterar Reuters/Di. 

Frankrike och Storbritannien uppmanar Iran att avstå från fortsatta avsteg från det internationella kärnenergiavtalet.

"Djupt oroande", heter det i ett uttalande från det brittiska utrikesdepartementet, rapporterar TT/Di.

EU:s särskilda representant i Bosnien och Hercegovina sedan 2015 diplomaten Lars-Gunnar Wigemark lämnar sitt uppdrag 1 september och ersätts den österrikiska Balkandiplomaten Johann Sattler. EU har åtta särskilda representanter i världen som har uppgift att främja EU:s politik och intressen i särskilda regioner och länder och arbetar med frågor som särskilt berör eller är av intresse för EU.

Det har gått fem år sedan det Malaysiska passagerarplanet MH17 sköts ned i östra Ukraina. I samband med årsdagen uppmanar EU Ryssland att ta sitt ansvar, rapporterar Ekot. Tidigare har Kreml förnekat all inblandning och sagt att det ryska robotsystemet, som planet sköts ned med, tillhörde det ukrainska försvaret.

Den turkiska borrningarna efter olja och gas i Cyperns ekonomiska zon har länge fått kritik. Men under måndagens EU-möte i Bryssel enades medlemsländerna om en rad åtgärder för att få stopp på borrningarna. Bland annat ska man minska det så kallade föranslutningsstödet till Turkiet, minska EU-lån till landet och frysa förhandlingarna om ett nytt flygtransportavtal med Turkiet.

Annika Söder, utrikesdepartementets kabinettssekreterare, blir ny ordförande för Europeiska fredsinstitutet EIP:s styrelse, rapporterar TT/SvD. Institutet är ett samarbete mellan åtta EU-länder och Schweiz, det är en fristående organisation som bidrar med medling, forskning och analys kring världens konflikter. EIP har sitt säte i Bryssel.

Spänningen kring Iran växer sedan landet meddelat att de ökat anrikningen av uran. Därmed bryter Iran mot kärnteknikavtalet som syftar till att hindra landet från att utveckla kärnvapen. Det oroar EU som försökt rädda avtalet, enligt Ekot.

Forskare menar att den fruktade RSF-styrkan, som anklagas för måndagens blodiga tillslag mot demonstranter i Sudan, fått finansiering genom EU-pengar. Det stämmer inte, säger EU-kommissionens talesperson, skriver TT/GP.

EU-ländernas finansministrar beslutade på fredagen att stryka de atlantiska paradisöarna Aruba, Barbados och Bermuda från EU:s förteckning över så kallade ”icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet”, i folkmun benämnt skatteparadis. Syftet med EU-förteckningen är bland annat att förebygga skatteflykt och främja rättvis beskattning. Kvar på den svarta listan finns nu följande tolv territorier: Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, Belize, Dominica, Fiji, Förenade Arabemiraten, Guam, Marshallöarna, Oman, Samoa, Trinidad och Tobago samt Vanuatu.

På fredagen beslutade EU-ländernas utrikesministrar att förlänga EU:s restriktiva åtgärder mot den syriska regimen till och med den 1 juni 2020. Med dagens beslut omfattas totalt 270 personer och 70 syriska enheter av EU:s inreseförbud och/eller frysning av ekonomiska tillgångar för att de är ansvariga för eller på annat sätt är kopplade till det utrikesministrarna beskriver som ”det våldsamma förtrycket av Syriens civilbefolkning”. 

För tio år sedan lade Sveriges och Polens dåvarande utrikesministrar, Carl Bildt och Radosław Sikorski, grunden för EU:s så kallade Östliga partnerskap med syfte att knyta sex östeuropeiska, forna sovjetstater, närmare EU. Länderna är Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland. 

USA:s utrikesminister Mike Pompeo stryker ett besök i Moskva, och viger i stället måndagen åt att möta EU-makthavare i Bryssel. Enligt en talesman för Pompeo behöver han diskutera bland annat Iran med europeiska företrädare, skriver TT/SvD. EU och USA är oeniga om atomavtalet med Iran, som president Donald Trump har hoppat av men som många i Europa vill försöka rädda.

EU oroas över att Iran backar om kärnenergiavtalet som ska stoppa landet från att utveckla kärnvapen. Och från enskilda EU-länder kommer varningar och kritik.

– Vi noterar med oro Irans uttalande idag om kärnenergiavtalet. Vi analyserar nu följderna. Från EU:s sida står vi bakom avtalet till fullo, säger en av EU:s talespersoner i en skriftlig kommentar till Ekot. 

I ett gemensamt uttalande kritiserar EU samt Tysklands, Frankrikes och Storbritanniens utrikesdepartement USA:s beslut att inte förlänga undantagen för import av iransk olja, som nu träffats av sanktioner, rapporterar TT/UNT. Beslutet har noterats med "beklagande och oro", står det i uttalandet, som också klargör att Washingtons begränsning av undantagen när det gäller kärntekniska icke-spridningsprojekt är oroande.

EU måste nå en samsyn när det gäller Libyen, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel, enligt TT/UNT. Strider har pågått i flera veckor kring landets huvudstad Tripoli, mellan den internationellt erkända regeringen och krigsherren Khalifa Haftars östlibyska styrkor.

– Jag kommer att göra mitt bästa för att se till att den italienska hållningen och den franska hållningen går ihop och att det inte finns olika röster eller hållningar i Europa, sade Merkel.

EU-länderna har antagit ett program på motsvarande 190 miljoner kronor som ska hjälpa till att bygga upp de delar av nordöstra Syrien som befriats från terrororganisationen IS. Pengarna ska användas till att tillhandahålla grundläggande samhällstjänster som vattenförsörjning och minröjning.

Ledare för EU och Japan träffades på torsdagen vid ett toppmöte i Bryssel.

– Vårt partnerskap har aldrig varit bättre. Det här är ett tydligt budskap till världen om att Japan och EU står sida vid sida, sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk efter mötet, enligt TT/UNT.

På toppmötet diskuterades bland annat kommande G20-toppmöte i Osaka i sommar, reformer av världshandelsorganisationen WTO och läget kring brexit.

EU kräver att de stridande parterna i Libyens huvudstad Tripoli drar sig tillbaka, skriver TT/GP. Men det gemensamma uttalandet dröjde då Frankrike och Italien tvistat om krigsherren Khalifa Haftar. 56 personer har dödats i striderna.

EU fördömer beslutet från Venezuelas konstituerande församling att frånta landets oppositionsledare Juan Guaidó hans parlamentariska immunitet, skriver TT/GP. Guaidó utsåg sig själv till interimpresident i januari och har fått stöd av ett 50-tal länder, men församlingens beslut innebär att han kan ställas inför rätta.

EU fördömer ånyo den ryska annekteringen av Krimhalvön. Det uppgav unionens utrikeschef Federica Mogherini i går måndag – på femårsdagen efter annekteringen. Hon uppmanade också Ryssland att villkorlöst och utan dröjesmål frige flera tillfångatagna ukrainska sjömän och återlämna fartyg och annan utrustning som Ryssland beslagtagit i samband med upptrappningen kring Kertjsundet.

En domstol i Tjetjenien dömde på måndagen människorättsförsvararen Ojub Titiev till fyra år i fängelse, uppger Ekot. Det är en dom som av människorättsorganisationer ses som ett sätt att stoppa arbetet med mänskliga rättigheter i den hårt styrda ryska republiken. I ett uttalande kräver EU:s utrikestalesperson att Titiev släpps ”omedelbart och villkorslöst”.

49 länder i EU och Arabförbundet enades i dag måndag, efter parternas första historiska toppmöte, om en gemensam deklaration. Bland annat lovar man att fortsätta samarbeta för att lösa regionala konflikter i Syrien, Jemen och Palestina/Israel och driva igenom FN:s resolutioner. 

Dessutom ska man motverka terrorism och radikalisering och lovar samarbeta i enlighet med internationell lagstiftning om mänskliga rättigheter i dessa frågor. Man ska också jobba vidare med migrations- och klimatfrågor och öka handel och ekonomiskt samarbete. Nästa möte äger rum 2022 i Bryssel.

EU:s utrikeschef Federica Mogherini uppmanade på söndagen venezuelansk militär och polis att ”visa återhållsamhet” och ”undvika att använda våld och tillåta bistånd att komma in” i landet efter flera dagar av oroligheter.

EU:s utrikesministrar välkomnar i ett uttalande att Iran följer sina åtaganden enligt kärnteknikavtalet, men uttrycker samtidigt djup oro över Irans vidareutveckling, uppskjutningar och export av ballistiska robotar, vilket anses strida mot FN:s säkerhetsresolution och öka spänningarna i regionen.

EU visar inte upp någon enad front mot Venezuelas pressade president Nicolás Maduro.

– Jag tror inte att det kommer något gemensamt uttalande, sade utrikesminister Margot Wallström (S) på tisdagen, en dag efter att ett gemensamt EU-uttalande var utlovat. Det skriver TT/SvD.

Ryssland riktar hård kritik mot de europeiska länder som under måndagen gått ut och ställt sig bakom oppositionsledaren Juan Guaidó som interimpresident i Venezuela, skriver TT/SvD.

Venezuelas president Nicolás Maduro avvisar flera EU-länders ultimatum att utlysa ett nytt presidentval i landet. Det kommer troligen leda till att han isoleras ytterligare, samtidigt som hans kärnväljare står bakom honom, rapporterar Ekot.

EU skapar en internationell kontaktgrupp som ska jobba för nyval i Venezuela. Förutom Sverige deltar sju andra EU-länder, däribland Spanien, Frankrike och Tyskland. EU är också med som en part liksom Ecuador, Bolivia, Costa Rica och Uruguay. Fler latinamerikanska länder kan komma in senare. Det är en brokig skara länder där vissa gett sitt stöd till sittande president Maduro medan andra ser oppositionsledaren Juan Guaidó som den legitima ledaren, rapporterar Ekot.

Mordförsöket på landsflyktige ryske ex-agenten Sergej Skripal i brittiska Salisbury i fjol resulterar nu i EU-sanktioner mot två chefer för den ryska militära underrättelsetjänsten GRU samt de två agenter som pekats ut som ansvariga.

"Det här beslutet är en del av EU:s försök att möta spridningen och användningen av kemiska vapen", heter det i ett uttalande sedan beslutet formellt fattats vid EU:s utrikesministermöte i Bryssel på måndagen, skriver TT/Aftonbladet.

Med sanktioner vill EU stoppa Iran från att agera våldsamt på europeisk mark. Men straffåtgärderna är också en vinst för dem i Teheran som motsätter sig kärnenergiavtalet – men kommer troligtvis inte att innebära spiken i kistan för överenskommelsen, enligt en expert som TT pratat med.

EU-ländernas gemensamma bank, Europeiska investeringsbanken EIB, lånar för första gången ut pengar till diktaturen Vitryssland. Närmare 160 miljoner euro ska gå till ny avloppsrening för huvudstaden Minsk och som lån till 200 mindre privata företag.

EU:s utrikesministrar öppnar upp för sanktioner mot Iran. Detta efter att det misstänks ha planerats attacker mot exiliranier i Europa.

– Vi ska titta på om det är möjligt att få fram någon slags bestraffning, sade Sveriges utrikesminister, Margot Wallström (S) till Ekot på måndagen.

Frankrikes president Emmanuel Macron vill i gemensam kraftansamling med grannlandet Tyskland skapa ett starkare Europa. Enligt Macron bör kontinenten utvecklas till en stabil global maktspelare, rapporterar TT/GP.

Även svenska företag kommer att lämna Iran efter att USA:s sanktioner mot landet trädde i kraft på måndagen, uppger Ekot. Enligt handelsminister Ann Linde (S) ser hon gärna att bolagen stannar kvar, vilket går i linje med vad andra EU-länder anser att företag i Europa bör göra.

– Det ökar möjligheterna att Iran stannar kvar i kärnteknikavtalet, säger Ann Linde.

Trump-administrationen ska återinföra alla USA:s sanktioner mot Iran som togs bort i samband med att kärnavtalet upprättades 2015. Men de nya sanktionerna fördöms av flera EU-länder, uppger TT/SVT. Några av sanktionerna mot Iran har redan återinförts och i dag måndag kommer alla sanktionerna att återupprättas.

Jamal Khashoggis död på Saudiarabiens konsulat i Istanbul fortsätter att få politiska konsekvenser. Nu efterlyser Tysklands näringsminister en gemensam europeisk linje i frågan om ett stopp på vapenexporten till landet, rapporterar TT/GP.

Efter mordet på den saudiske journalisten Jamal Khashoggi insisterar EU:s utrikeschef Federica Mogherini ”på en grundlig, trovärdig och transparent utredning” där alla ansvariga ställs till svars.

Den tyska regeringen vill att EU inrättar ett säkerhetsråd för att göra unionen mer utrikespolitiskt handelskraftig. 

– I ett sådant format kan vi i en mindre krets av olika medlemsländer – som företräder hela EU – arbeta snabbare och intensivare med lösningar på aktuella kriser, sade den tyske utrikesministern Heiko Maas på måndagen, enligt Süddeutsche Zeitung.

På grund av behandlingen av den muslimska minoriteten rohingya överväger EU-kommissionen införa handelssanktioner mot Burma genom att bland annat ta bort landets tullfria handel med EU-länderna, rapporterar Reuters.

EU vill skapa nya länkar mellan Europa och Asien genom att upprätta digitala nätförbindelser, transportleder och energisamarbeten och öka möjligheterna till handel. Det meddelade EU:s utrikeschef Federica Mogherini när hon presenterade en ny och omfattande strategi på onsdagen.

– Det här är det europeiska sättet att tackla utmaningar och axla möjligheter, till förmån för folk i Europa och i Asien, säger Mogherini i en kommentar.

EU har i veckan färdigställt den största solscellsparken i Gaza hittills. Enligt EU-kommissionen kommer parken att leverera 0,5 megawatt el per dag och försörjer en stor avsaltningsanläggning i södra delen av Gazaremsan. Investeringen inklusive ytterligare planerade projekt beräknas 2020 kunna bistå 250 000 Gazabor med dricksvatten.

Efter det plötsliga närmandet mellan Etiopien och Eritrea riktas nu hopp om positiva steg även i grannlandet Somalia. Vid ett stormöte i Bryssel i delvis svensk regi utlovade EU 200 miljoner euro i nytt stöd till problemstaten på Afrikas horn, uppger TT/GP.

Iran-avtalet behövs för att undvika kärnvapenupprustning i Mellanöstern, varnar utrikesminister Margot Wallström (S) i Bryssel. Men hon är långt ifrån säker på att avtalet kommer att överleva, rapporterar TT/GP.

EU-länderna beslutade på måndagen att förlänga sanktionerna riktade mot den syriska regimen till och med 1 juni 2019. Totalt är det 259 personer och 67 enheter, däribland Syriens centralbank, som får sina tillgångar frysta och inreseförbud i EU. Sanktionerna omfattar även ett oljeembargo, restriktioner mot investeringar och exportrestriktioner för utrustning som kan användas för förtryck, övervakning och avlyssning.  

Polen kliver nu fram som en potentiell medlare mellan EU och USA när det gäller konflikten kring kärnavtalet med Iran.

– Vi hoppas kunna utarbeta en lösning, sade den polske premiärministern Mateusz Morawiecki nyligen när han besökte Washington, rapporterar Euractiv på måndagen.

Ryssland och Frankrike var överens om flera frågor när president Vladimir Putin tog emot sin kollega Emmanuel Macron i S:t Petersburg på torsdagen, skriver Yle. De båda hittade en gemensam ton både kring Irans kärnenergiavtal och Donald Trumps senaste utspel.

USA kommer att införa de "kraftfullaste sanktionerna i historien" mot Iran för att få landet att lägga om sin politik, skriver TT/GP. Beskedet välkomnas av Israel och Förenade Arabemiraten men EU:s utrikeschef Federica Mogherini säger att det inte finns något alternativ till kärnenergiavtalet.

På tisdagen tar statsminister Stefan Löfven (S) emot sina nordiska kollegor för ett två dagars informellt möte i Örnsköldsvik. På dagordningen står nordiskt samarbete, utrikes- och säkerhetspolitik – och surströmming, rapporterar TT/GP.

Irans utrikesminister Javad Zarif säger att EU:s politiska ansträngningar för att upprätthålla kärnavtalet inte är tillräckliga, rapporterar SvD/TT. Stora europeiska företag har enligt ministern beslutat att avsluta sin verksamhet i Iran sedan USA hotat med sanktioner mot landet.

EU tänker kämpa för Iranavtalet och vägrar handelsförhandla med USA "med en pistol mot huvudet", hälsas från stats- och regeringschefernas toppmötesmiddag på onsdagskvällen, skriver TT/GP. Men samtidigt öppnas för samtal om bland annat ökad gasimport och biltullar.

Europa kommer försöka upprätthålla kärnenergiavtalet med Iran även om USA lämnar avtalet och inför nya sanktioner mot Iran som kan drabba europeiska företag.

– Vi bekräftade viljan av ett fortsatt och fullt ut implementerat Iranavtal, sade EU:s utrikeschef Federica Mogherini i ett uttalande efter möten med utrikesministrarna från Iran, Frankrike, Storbritannien och Tyskland på tisdagskvällen.

Hur handeln mellan Europa och Iran ska kunna upprätthållas trots amerikanska sanktioner ska man försöka hitta praktiska lösningar för de kommande veckorna.  

EU:s tungviktare Storbritannien, Tyskland och Frankrike och EU:s utrikeschef Federica Mogherini samlas i Bryssel för en knivig balansgång mellan USA och Iran på tisdagen. Framtiden för det omdiskuterade kärnavtalet och hur EU-företag ska undvika eventuella repressalier från USA står på agendan, rapporterar TT/GP.

EU-länderna planerade att gemensamt fördöma USA:s beslut att flytta sin ambassad i Israel till Jerusalem men Tjeckien, Ungern och Rumänien lade in sitt veto, skriver TT/GP.

Även Tjeckiens och Rumänien överväger att flytta sina ambassader till Jerusalem.

Den palestinska presidenten Mahmud Abbas kritiseras för sina kommentarer om förintelsen och Israel där han sade att massakrer mot judar i Europa orsakades av judarnas ocker. EU:s utrikestjänst kallar ordvalet oacceptabelt och säger i ett uttalande att det bara gynnar de som inte vill se en två-stats-lösning.

Kärnavtalet med Iran ska inte omförhandlas, fastslår EU:s utrikeschef, trots att orden från presidenterna Trump och Macron i Washington kunde tolkas så, rapporterar TT/GP.

Samtal och möten i dagarna två ska dra in nya miljardbelopp för att hjälpa civilbefolkningen i Syrien, hoppas EU och FN i Bryssel, skriver TT/SvD.

Värmländska Kristinehamn ska bli värd för ett EU-lager som ska serva samtliga civila krishanteringsinsatser och kunna ge stöd till andra operativa åtgärder. Lagret ska innehålla allt från bepansrade fordon till IT-utrustning för 200 utsända.

– Inrättandet av lagret är en framgång för Sveriges ansträngningar för att vässa EU:s förmåga att hantera kriser utanför EU:s gränser, skriver utrikesminister Margot Wallström (S) och EU-minister Ann Linde i en debattartikel på torsdagen.

EU-ländernas utrikesministrar uttryckte på måndagen förståelse för USA:s, Storbritanniens och Frankrikes luftburna attacker i helgen mot mål i Syrien.

”Rådet stödjer alla åtgärder för att förhindra användningen av kemiska vapen”, heter det i slutsatserna där de även slår fast att det inte finns någon militär lösning på konflikten i Syrien.

Efter ett möte med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker på fredagen sade Tysklands utrikesminister Heiko Maas att han gillar Junckers idé om att i större grad rösta om utrikesfrågor på EU-nivå med kvalificerad majoritet istället för som i dag med enhällighet där varje medlemsland kan lägga sitt veto

– Jag instämmer i förslaget […] att det i framtiden kan arbetas mer med majoritetsbeslut. Det skulle hjälpa EU att prata med en röst i utrikespolitiken, sade Maas och pekade på att EU-fördraget redan tillåter sådana majoritetsbeslut.

EU diskuterar nya sanktioner mot Iran. Tanken är att blidka USA:s president Donald Trump, vars tongångar om kärnenergiavtalet från 2015 blivit allt mer hökaktiga. Förhoppningen är att USA ska förmås att inte säga upp avtalet, skriver TT/GP.

EU-länderna förlängde på måndagen ett av sina sanktionspaket rom rör Rysslands aggressiva inblandning i Ukrainakrisen. Sanktionerna som förlängs till 15 september 2018 innebär att tillgångarna för 150 personer och 38 enheter fryses och att de har inreseförbud till EU-länderna.

EU hoppas på ökat arabiskt stöd för FN:s hjälp till palestinska flyktingar (UNRWA) efter samtal mellan europeiska och arabiska utrikesministrar i Bryssel, skriver TT/GP.

EU-ländernas utrikesministrar beslutade på måndagen i Bryssel att erbjuda Zimbabwe valövervakning. Utrikesministrarna är också redo att fortlöpande se över EU:s samtliga politiska åtgärder gentemot Zimbabwe för att möta de demokratiska och ekonomiska reformer som väntas genomföras i landet där diktatorn Robert Mugabe nyligen tvingades bort från makten.

EU:s medlemsländer har enats om att införa sanktioner riktade mot sju personer inom Venezuelas ledning, som en följd av den politiska krisen i landet, enligt AFP/TT/GP.

EU-länderna riktar en stark uppmaning till Donald Trump att inte riva upp kärnenergiavtalet mellan Iran och världssamfundet, som han hotat. Samtidigt undviker man i Bryssel alla frågor om demonstrationerna och våldet i Teheran för att inte riskera den sköra avtalssämjan med Iran, skriver TT/SvD.

Medan relationerna mellan USA och Kuba har fortsatt att försämras har EU betonat en nystart i förbindelserna. Med EU:s utrikespolitiska chef, Federica Mogherini, på plats i veckan för flera politiska möten i den kubanska huvudstaden Havanna markeras den nya EU-ambitionen, skriver den tyska Deutsche Welle. EU: s nya avtal om politisk dialog och samarbete med Kuba, har kritiserats av bland andra Civil Rights Defenders som allt för följsamt mot diktaturen Kuba, ska närmast ratificeras av EU-ländernas parlament.

EU:s utrikeschef Federica Mogherini beklagar förlusten av människors liv i samband med protesterna i Iran och kallar dödsfallen oacceptabla, skriver TT/GP. Hon uppmanar "alla berörda att avstå från våld".

"Vi har varit i kontakt med de iranska myndigheterna och vi förväntar oss att rättigheten till fredliga demonstrationer och yttrandefrihet kommer att garanteras", sade en talesperson för EU:s utrikeschef Federica Mogherini i ett uttalande, skriver TT/SvD.

FN:s generalförsamling röstade med överväldigande majoritet för att alla tidigare antagna resolutioner om Jerusalems status står fast.

Västeuropeiska länder röstade för men länder som Litauen, Kroatien, Ungern, Tjeckien, Lettland, Polen och Rumänien avstod från att rösta. Det visar en spricka inom EU som gör det svårt för Europa att ta över USA:s ansvar i regionen säger Mellanösternexperten Anders Persson till TT.

EU:s stats- och regeringschefer har enats om att förlänga unionens sanktioner mot Ryssland i spåren av annekteringen av Krim. Det meddelade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk i ett tweet på toppmötet i Bryssel på torsdagskvällen.

Sanktionerna som är riktade mot Rysslands energi-, försvar- och finanssektor skulle annars ha löpt ut i slutet av januari.  

Den amerikanske presidenten Donald Trump har meddelat att han avser erkänna Jerusalem som Israels huvudstad.

– Tillkännagivandet riskerar att skicka oss bakåt till ännu mörkare tider än dem vi redan lever i. Det som händer i Jerusalem är avgörande för hela regionen och hela världen, sade EU:s utrikeschef Federica Mogherini på torsdagen och tillade att alla 28 EU-länder står bakom uttalandet.

På måndag i nästa vecka träffar EU-ländernas utrikesministrar Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i Bryssel.

EU och USA är både eniga och oeniga om sakfrågor – men betonar ändå vikten av en fortsatt nära relation. Nordkorea, Iran och Mellanöstern stod i centrum när USA:s utrikesminister träffade sina europeiska kollegor i Bryssel, rapporterar TT/GP.

Sedan starten av EU:s samarbete med forna Sovjetrepubliker inom det som kallas östliga partnerskapet har Sverige gett omfattande enskilt stöd till länderna. Mellan 2009 och 2017 har Sverige gett ett sammanlagt stöd på över fem miljarder kronor.

EU:s medlemstater enades på onsdagen om att införa sanktioner mot Venezuela, som ett svar på den stegrande politiska krisen i landet, rapporterar AFP/GP.

För första gången sedan 1995 väntas den vitryske diktatorn Aleksandr Lukasjenko komma till Bryssel för ett EU-toppmöte i slutet av november inom det så kallade Östliga partnerskapet där förutom Vitryssland även Ukraina, Moldavien, Georgien, Azerbajdzjan och Armenien ingår. Det skriver EUobserver. Den andre diktatorn i sammanhanget Azerbajdzjans president Ilham Alyiev har ännu inte lämnat besked huruvida han kommer till mötet.

Länder i EU:s östliga partnerskap som Ukraina, Georgien och Moldavien gör betydande framsteg och de borde belönas mer tycker ledamöterna i EU-parlamentets utrikesutskott.

I ett uttalande rekommenderar de att EU skapar en fond för att få till stånd investeringar i länderna. De vill även att länderna ska kunna vara med i EU:s olika projekt till exempel inom energi- och den digitala unionen.

Utspelet kommer inför EU:s toppmöte om det östra partnerskapet i Bryssel 24 november.

Kärnenergiavtalet från 2015 med Iran fortsätter, säger EU:s utrikeschef Federica Mogherini, enligt TT/SVT. Parterna har mötts i New York och kommit fram till att ”inga aspekter” av överenskommelsen brutits.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel säger i en intervju med FAZ att en av EU:s viktigaste framtidsfrågor är att skapa en mer sammanhängande utrikespolitik där alla länder drar åt samma håll.

– Världen måste känna att inget enskilt medlemsland kan brytas ut ur EU:s enhällighet, sade Merkel.

I dag torsdag träffas de fyra EU-länderna i den så kallade Visegradgruppen (Polen, Slovakien, Ungern och Tjeckien) med de sex länderna i EU:s Östliga partnerskap (Vitryssland, Ukraina, Moldavien, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan) i Budapest.

EU-parlamentet uppmanade på torsdagen Eritrea att frige den fängslade svenske journalisten Dawit Isaak. Ledamöterna beklagade samtidigt att EU 2015 förlänge sitt biståndsprogram för Eritrea utan tillräckliga motkrav.

EU:s utrikesministrar enades på måndagen om att ta fram ett ramverk för hur de ska agera om ett medlemsland utsätts för IT-attack, här nämns också en verktygslåda för cyberdiplomati. De vill bland annat kunna införa sanktioner mot den eller dem som ligger bakom en attack.

På onsdag träffar Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) bland andra Ukrainas president Petro Porosjenko och premiärminister Volodymyr Hrojsman i Kiev. Syftet är att diskutera Ukrainas reformprocess, EU:s Östliga partnerskap och återuppbyggnad i konfliktzonerna i östra Ukraina. Utrikesminister skulle ursprungligen inlett besöket under tisdagen men på grund av att hon fått ryggskott har resan uppskjutits en dag.

Regeringen fick i onsdags bakläxa i riksdagen kring EU:s förhandlingsmandat om Västsaharas del av Marockos associationsavtal med EU. I dag måndag  kallades EU-nämnden till extra möte  – samma dag som EU:s ministerråd skulle fastställa mandatet.

Denna gång blev dock regeringen överens med halva alliansen och fick därmed majoritet: Moderaterna och Centerpartiet stödde medan Kristdemokraterna och Liberalerna reserverade sig. I bakgrunden finns ett beslut i EU-domstolen förra året som betonar att det nuvarande avtalet inte gäller för det ockuperade Västsaharas territorium. På dagens möte med EU-länderna gjorde regeringen, enligt ett pressmeddelande, en tydlig nationell deklaration om att ett framtida avtal måste respektera folkrätten, inklusive EU-domens dom om det västsahariska folkets samtycke.  

På grund av brutalitet och förtryck riktad mot civilbefolkningen i Syrien förlängde EU-länderna på måndagen sina sanktioner mot den syriska regimen, 240 personer och 60 företag till 1 juni nästa år. Sanktionerna innefattar ett oljeembargo, begränsningar för vissa investeringar, frysning av den syriska centralbankens tillgångarna i EU och exportrestriktioner för utrustning och teknik som kan användas för övervakning och avlyssning av internet- eller telekommunikation.

Regeringen vill se en svensk styrka i EU:s marina operation för att skydda humanitära hjälpsändningar till Somalia. Regeringen föreslår att det svenska bidraget utgörs av en bordningsstyrka på 35 man och två stridsbåtar med start i september.  

Israels nya bosättarlag, som antogs tidigare i veckan, får kritik av EU, enligt SVT/TT. I ett uttalande skriver EU:s utrikeschef Federica Mogherini att antagandet av lagen betyder att ”en ny och farlig gräns överträds genom att israelisk lag legaliserar att beslagta palestinsk äganderätt”.

Moldaviens president Igor Dodon hoppas kunna riva upp landets samarbetsavtal med EU om hans parti får majoritet i parlamentsvalet 2018, rapporterar SvD.

När EU-ländernas utrikesministrar träffas till årets första möte i Bryssel i nästa vecka ligger fokus på den politiska situationen i Syrien, Egypten och Libyen.

EU och Kuba skrev på måndagen under ett avtal om samarbete och politisk dialog ska få fart på relationerna. Avtalet måste ratificeras av EU-ländernas parlament för att slutligt bli godkänt.

Företrädare för EU-parlamentet och medlemsländerna enades natten till torsdag om nya regler som öppnar för att medborgare från Ukraina och Georgien snart ska kunna resa visumfritt till Schengenländerna.

Stora sockerproducenter stjäl deras mark. Sedan år 2010 har 770 000 kambodjaner drabbats av markstölder. Människorättsorganisationer lägger skulden på en korrupt regim, men också på EU för att ha givit regimen särskilda handelsförmåner, skriver SvD.

”EU och dess medlemsländer följer den senaste utvecklingen i Turkiet med stor oro”, säger EU:s utrikeschef Federica Mogherini i ett uttalande på tisdagen. Hon räknar in förslaget om att återinföra dödsstraffet, begränsningar av yttrandefriheten, fängslandet av journalister och oppositionspolitiker bland orosmolnen. ■

Ytterligare tio personer, bland annat militärer, med samband till regimen i Syrien läggs till på EU:s sanktionslista som därmed uppgår till 217 personer och 69 företag och organisationer. Det beslutade medlemsländerna på torsdagen. EU har sedan tidigare ett oljeembargo mot Syrien, vissa investeringsförbud och frysta tillgångar för den syriska centralbanken. ■

EU-länderna fördömer Assad-regimens och Rysslands bombningarna av staden Aleppo, och vänder sig nu direkt till Moskva för att kräva ett stopp på bombmattorna. Däremot föll krav på nya sanktioner mot Ryssland bort från agendan, eftersom EU-länderna inte är eniga om hur hårt man ska gå åt ryssarna, skriver SvD. >>>

Utrikesminister Margot Wallström (S) anser det vara viktigare att EU-länderna håller en gemensam linje mot Ryssland än att det införs sanktioner mot ryska ledare för landets inblandning i Syrienkriget. – Det är viktiga här är att vi håller ihop, särskilt kring den här typen av frågor. Annars kommer det att vändas mot oss. Vi har inget emot [att överväga sanktioner], vi tycker att det är bra att den diskussionen kommer upp. Men framför allt bör vi söka en enad linje, sade Wallström på måndagen i samband med ett möte med sina EU-kollegor i Luxemburg. ■

EU-kommissionen väntas i dag tisdag ta ett beslut som gör det möjligt att använda utvecklingsbistånd till militära ändamål som att träna och stödja militär i utvecklingsländer, enligt Der Spiegel. >>>

Generalsekreteraren för EU:s utrikestjänst, Alain Le Roy, har lämnat in sin avskedsansökan drygt ett år efter han tillträdde. I sitt avskedsbrev pekar han enligt uppgift på motsättningar med utrikeschefen Federica Mogherini. Efterträder honom gör tyska Helga Schmidt 1 september. För drygt en månad sedan lämnade även Mogherinis stabschef Stefano Manservisi sitt uppdrag. ■

FN:s säkerhetsråd har beslutat att EU:s flottstyrka får ingripa mot fartyg som misstänks smuggla vapen till Libyen. I en eftergift till Ryssland ska EU:s styrkor först försöka få ett medgivande att inspektera fartyget från det land där det är registrerat.

EU-länderna väntas förlänga sina ekonomiska sanktioner mot Ryssland med ytterligare ett halvår trots att flera länder under den senaste tiden talat om att lätta på sanktionerna som sattes in efter Rysslands aggressiva inblandning i Ukrainakonflikten.

EU-kommissionen presenterade på onsdagen en samlad strategi för Arktis. Den står på tre pelare: klimatförändringar, ekonomiska och sociala dimensioner samt försvarsfrågor. Samarbete med andra länder som Ryssland ska ligga i fokus.

EU hotar att skära ned biståndet till Afghanistan om den afghanska regeringen inte samarbetar och går med på att ta tillbaka egna medborgare som fått avslag på sina asylansökningar i EU.

EU-länderna enades på torsdagen att införa sanktioner mot tre libyer för att de hindrar fredsprocessen och en regeringsbildning i det krigshärjade landet.

EU höjer tonen mot det utdragna regeringsbildandet i Libyen. Sanktioner kan komma att införas om inte fler drar åt samma håll.

EU är den största biståndsgivaren till Burundi, men nu avbryts all direkt finansiering till landets regering. Anledningen är att den har underlåtit att göra något för att möta EU:s oro över tillståndet för de mänskliga rättigheterna.

EU-kommissionen frigjorde på tisdagen motsvarande 2,4 miljarder kronor till sjukvårds- och utbildningsprogram i Palestina.

Utrikesminister Margot Wallström (S) inleder på måndagen en tredagarsresa till Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. Hon ska där möta presidenter och utrikesministrar, oppositionspolitiker samt representanter för civilsamhället. Länderna ingår i EU:s Östliga partnerskap som syftar att knyta närmare band med EU. ■

Israeliska diplomater vill stoppa en EU-resolution som understryker skillnaden mellan staten Israel och de ockuperade palestinska områdena i samröret med EU.

Alla varor från de områden som Israel ockuperar ska ha särskild märkning så konsumenterna kan göra ett val. Israels regeringen protesterar medan Palestinas regering hellre vill se ett försäljningsförbud av varorna.

På dagens toppmöte mellan EU och 23 afrikanska stater på Malta rör en fråga transfereringskostnader. Migranters pengar har stor betydelse i flera länder och avgiften kan komma sänkas från 9,7 procent till under tre procent år 2030.

Den självutnämnda islamistregeringen i Lybiens huvudstad Tripoli ”Den nya nationella kongressen” hotar skicka hundratusentals flyktingar till EU om regimen inte får EU:s erkännande som landets enda legitima regering. Kongressen består av grupper som förlorade parlamentsvalet 2014.