Kriget i Ukraina har fått regeringen i grannlandet Moldavien att lägga allt större kraft på ett närmande till EU – och distansering från Ryssland. Under året som gått har Moldaviens regering och president flera gånger varnat för att landet kan stå näst på tur för ryska imperieambitioner – drygt 30 år efter Sovjetunionens upplösning.

– För att försvara vår demokrati vill vi tillhöra en större familj där demokrati, rättsstatsprinciper, fred och stabilitet hör hemma, säger Olga Rosca, stabschef hos landets utrikesminister, till Ekot.

Den amerikanska regeringen beslutade på fredagen att utöka sin sanktioner mot Ryssland i ett försök att få dem att dra sig tillbaka från Ukraina, rapporterar Politico. De nya sanktionerna är bland annat riktade mot 200 personer och enheter som på olika sätt stödjer det ryska anfallskriget. EU-länderna hade vid denna publicering ännu inte kommit till enighet om sitt påannonserade sanktionspaket.

EU-ambassadörer beslutade på onsdagen om sex månaders förlängning av sanktionerna mot individer kopplade till Rysslands krig, efter att Ungern gett upp kraven på att ta bort fyra namn från listan, rapporterar Politico. Dock lyckades man inte anta det tionde sanktionspaketet mot Ryssland då flera länder vill se över vissa “tekniska detaljer” – förhandlingarna fortsätter på torsdagen.

EU-ländernas utrikesministrar enades på måndagen att sätta ytterligare 34 namn på unionens svarta lista mot Iran.

– Detta är vårt femte [sanktions-]paket som är inriktat på personer ansvariga för mycket allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och särskilt de iranska kvinnornas situation, sade EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell efter mötet.

När utrikesminister Tobias Billström (M) överlägger med riksdagens EU-nämnd på fredag för att spika Sveriges linje om det ryska anfallskriget betonas fördömandet av Ryssland, att bibehålla EU:s enighet och behovet av ett ökat tryck på Ryssland som det svenska EU-ordförandeskapets viktigaste prioritering. Det framgår av regeringskansliets handlingar inför mötet. Regeringen vill också se en särskild tribunal för att rättsligt behandla det ryska aggressionsbrottet mot Ukraina. Sammanfattningsvis bör EU, enligt regeringen, stärka det politiska, ekonomiska, humanitära, rättsliga och militära stödet till Ukraina.