EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa deltar på fredag i det första toppmötet mellan EU och centralasiatiska länder i Samarkand, Uzbekistan. Mötet syftar till att fördjupa samarbetet mellan regionerna.

– Vi åker till Samarkand för att ta vårt partnerskap med Centralasien till nästa nivå. I dessa osäkra tider står Europa för öppenhet och engagemang. För Europa är Centralasien en prioriterad partner, sade von der Leyen inför mötet.

Toppmötet kommer att fokusera på ökad handel och samarbete inom transport, råvaror, digital uppkoppling, vatten och energi. Ett nytt investeringspaket inom EU:s Global Gateway-initiativ ska presenteras.

von der Leyen och Costa träffar ledarna från de fem centralasiatiska och auktoritära länderna Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan.

Parlamentet i Armenien har röstat för att låta landets regering inleda vägen mot EU-medlemskap, skriver TT/DN. Med 64 röster mot 7 manades regeringen på onsdagen att dra igång ”processen för EU-inträde”. Vägen är dock fortsatt både lång och komplicerad. För att en armenisk ansökan om medlemskap ens ska tas emot av EU krävs först att landet accepteras av EU som ”potentiellt medlemsland”, vilket ännu inte har skett.

EU:s utrikeschef Kaja Kallas varnar för att Israels militära insatser mot Syrien och Libanon kan förvärra läget i området, rapporterar TT/GP. Under ett besök i Jerusalem träffade Kallas Israels utrikesminister Gideon Saar.

– Israel har rätt till självförsvar mot terrorattacker, oavsett om det är från Hamas, Huthi-rörelsen eller Hizbollah. Men militära insatser måste vara proportionerliga och israeliska attacker i Syrien och Libanon riskerar att leda till ytterligare upptrappning, sade Kallas på en presskonferens efter mötet.

Kallas uttryckte även EU:s oro över Israels agerande på Västbanken och betonade vikten av vapenvila, frisläppande av gisslan och återupptagen humanitär hjälp till Gaza.

Sex nordiska och baltiska länder uppmanar i ett gemensamt brev EU att påskynda Ukrainas medlemskapsförhandlingar. Länderna hänvisar till kommissionsordförande Ursula von der Leyens uttalande om att Ukraina skulle kunna ansluta sig till EU redan 2030.

"Ukraina har visat anmärkningsvärda framsteg i sina reformer. Nu är det dags för oss att mobilisera våra ansträngningar för att hjälpa Ukraina att göra detta möjligt, skriver ministrarna i brevet.

Länderna betonar att Ukrainas EU-medlemskap är en "avgörande investering" i hela Europas säkerhet. De uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta förslag för att påskynda processen och vill se att alla förhandlingskapitel öppnas före utgången av 2025.

– Att stödja Ukraina på vägen mot EU-medlemskap är en investering i hela Europas och ytterst Sveriges säkerhet. ​Mitt under brinnande krig har Ukraina växlat upp sitt reformtempo. EU måste hålla jämna steg. Nu uppmanar vi EU-kommissionen att lägga fram konkreta förslag för att göra det möjligt, säger Sverige EU-minister Jessica Rosencrantz (M) i ett uttalande till Europaportalen. 

Brevet är undertecknat av EU-ministrar från, förutom Sverige,  Finland, Danmark, Estland, Lettland och Litauen.

EU utlovar närmare 2,5 miljarder euro i stöd till Syrien och regionen för 2025-2026. Tillkännagivandet gjordes under den nionde Brysselkonferensen om Syrien som hölls i går måndag.

Stödet ska främja en syrisk-ledd övergångsprocess efter Assadregimens fall och landets socioekonomiska återhämtning. Medlen ska möta humanitära behov i Syrien och värdländerna Jordanien, Libanon, Irak och Turkiet. Sedan 2011 har EU mobiliserat nästan 37 miljarder euro i humanitärt stöd till syrier.

EU-länderna beslutade på fredagen att förlänga sina sanktionerna mot personer och organisationer som hotar Ukrainas territoriella integritet med ytterligare sex månader. Sanktionerna gäller nu fram till 15 september 2025.

Sanktionerna omfattar reseförbud, frysning av tillgångar och förbud mot att göra ekonomiska resurser tillgängliga för de listade. Nästan 2 400 personer och organisationer berörs av sanktionerna. I samband med översynen beslutade länderna att inte förnya sanktionerna för fyra personer efter vetohot från Ungern.