Senast uppdaterad: 2 december 2022
Mer fakta
Mest lästa artiklar i ämnet
Artiklar i ämnet
Svenska storbolag gjorde affärer med Ryssland – trots löften
De svenska storbolagen lovade snabbt att deras affärer med Ryssland stoppats efter att landet inlett sitt fullskaliga krig mot Ukraina. DN avslöjar dock att flera svenska företag fortsatte göra affärer med Ryssland. Tidningens granskning har fått flera bolag att starta utredningar och bryta samarbeten.
Hamas-Israel-konflikten: EU manar till nedtrappning av krigshandlingar
Israel har rätt att försvara sig men det måste ske i enlighet med internationell humanitär rätt. Det sade EU:s utrikeschef Josep Borrell på tisdagen apropå stridigheterna mellan terrorgruppen Hamas och Israel. EU manar till en nedtrappning av kriget.
Aktivera EU:s utrikespolitiska potential
Nytt krig i Mellanöstern. Rysslands fullskaliga krig i Ukraina. Sveriges ansökan till Nato. Nästa års val, både i EU och i USA. Intresset, och oron, för utrikespolitik är större än på mycket länge. Det är bra, men vi behöver mer än oro - vi behöver en konstruktiv diskussion om EU:s framtida utrikespolitik. Vi menar att EU behöver anskaffa sig en starkare roll på den globala arenan. Det skriver David McAllister (CDU), ordförande för Europaparlamentets utrikesutskott och David Lega (KD), ledamot i utrikesutskottet.
EU gör översyn av Palestinastöd
EU bromsar utbetalningar av palestinskt utvecklingsstöd för en översyn. Men stoppet kommer inte att hejda det nuvarande humanitära stödet till palestinier, meddelar EU-kommissionen enligt TT/GP. Tidigare på måndagen hade EU:s grannskapskommissionär, ungraren Olivér Varhelyi, twittrat ut att allt EU-stöd till Palestina skulle stoppas omedelbart. Men beskedet var inte förankrat i hela kommissionen och hans uttalande korrigerades senare under måndagen.
Hamasattacker fördöms av EU
EU fördömer Hamas attacker mot Israel. – Europeiska unionen står på Israels sida, säger kommissionsordförande Ursula von der Leyen.
EU-ledare: Utvidgning en geostrategisk investering
Att ta med nya medlemmar i unionen står högt på dagordningen när EU-länderna högsta politiska ledare stakar ut framtiden. ”Utvidgningen är en geostrategisk investering i fred, säkerhet, stabilitet och välstånd”, enades EU-ledarna om vid fredagens EU-toppmöte.
Startskott för debatt om EU:s framtid
EU-ländernas högsta politiska ledare inleder diskussionerna om vilka prioriteringar och mål unionen ska ha under kommande mandatperiod. Stor vikt ligger på att göra EU redo att ta emot nya medlemmar.
Makt och pengar anges som hinder för Ukrainas EU-framtid
På torsdagens möte med det årsgamla forumet Europeiska politiska gemenskapen i spanska Grenada väntas Frankrikes och Tysklands ledare, Macron och Scholz, slå ett slag för Ukrainas framtida EU-medlemskap. Men enligt Politico finns det en växande motreaktion mot Ukrainas EU-anslutning. I synnerhet om det skulle kräva minskade EU-bidrag och mer begränsad vetorätt. Enligt flera diplomater är aptiten på förändringar av EU:s jordbrukspolitik och regler för kollektivt beslutsfattande låg trots starkt stöd för Ukraina.
EU-prognos: Ukraina kan få 186 miljarder euro som medlem i EU
Om Ukraina blir medlem i EU kan landet få rätt att ta del av 186 miljarder euro under en sjuårig budgetperiod, uppger Financial Times i dag onsdag och hänvisar till en EU-intern prognos. Modelleringen är den första som rör de nio länder som aspirerar på att gå med i EU.
Utöver Ukraina handlar det om Moldavien, Georgien och sex länder på västra Balkan. Den sammanlagda summan som skulle utgå till de nya medlemmarna under budgetperioden beräknas uppgå till nära 257 miljarder euro.
Kristersson: Otroligt komplicerat ta in nya länder i EU
Statsminister Ulf Kristersson varnar för att underskatta svårigheten för länder som Ukraina och Moldavien att gå med i EU. – Det kan mycket väl ta ett decennium att ta in nya länder, säger Kristersson inför veckans EU-toppmöte där utvidgningen står på dagordningen.