– Planerade ryska militära reformer skulle öka Rysslands truppantal med 30 procent är ett hot mot Nato och bör mötas med vaksamhet, sade chefen för Finlands militära underrättelsetjänst Pekka Turunen på torsdagen till Reuters. Om Ryssland lyckas öka antalet soldater skulle den totala styrkan uppgå till 1,5 miljoner man.

– Antalet ryska trupper baserade i Finlands närhet kan fördubblas eller tredubblas jämfört med perioden före Ukrainakriget, sade Pekka Turunen,

Finlands liberalkonservative statsminister Petteri Orpo är positiv till att EU tar gemensamma lån för att stärka försvaret i unionens östra delar, skriver TT/GP. I en intervju med Yle förklarar han att pengarna behövs där hotet från Ryssland är störst, som i Finland och andra östliga EU-länder.

– Jag utesluter inte att vi skulle kunna använda gemensam europeisk finansiering, inklusive skuldfinansiering specifikt för att stärka försvaret, under förutsättning att pengarna används där Europa försvaras, sade Orpo.

Han betonar att detta är hans personliga åsikt och inte regeringens politik. Tidigare har Danmark ändrat inställning och öppnat för gemensam EU-lån för att stärka försvaret. Sveriges regeringen motsätter sig nya gemensamma EU-lån.

Drönare till Ukraina ska börja byggas i en ny anläggning i södra Finland om bara några månader, meddelar det relativt nya konsortiet Summa Defence, enligt TT/GP. Bygget sker i samarbete med ukrainska företag, för att kunna bidra till Ukrainas försvar mot Ryssland.

I Finland har försvarsmaktens kommendör Janne Jaakkola väckt debatten om att återigen tillåta landminor med tanke på det försämrade säkerhetsläget gentemot grannlandet Ryssland, rapporterar Ekot. Även politiskt växer stödet för att Finland ska överge det internationella Ottawafördraget där över 160 länder förbundit sig att inte använda minorna. Samlingspartiet har redan bestämt att man vill dra sig ur fördraget och får stöd av Sannfinländarna, medan övriga partier öppnar för en diskussion eller är kritiska.

Finlands försvarsminister Antti Häkkänen sade på tisdagen att Nato och EU måste göra mer för att skydda undervattenskablar från sabotage, efter två incidenter tidigare i veckan, uppger Politico. I den senaste utvecklingen rapporterar FT att ett kinesiskt registrerat fartyg som var på väg från en rysk hamn till Egypten passerade nära både de svensk-litauiska och finsk-tyska kablarna vid den tidpunkt var och en klipptes. Tyska myndigheter säger att det rör sig om sabotage medan Sverige har en mer avvaktande inställning.

– Vi tar höjd för att det här mycket väl skulle kunna vara avsiktliga sabotage, men det är ingenting vi vet än, säger statsminister Ulf Kristersson (M) till TT/Expressen.

Tonläget mellan Ryssland och Finland har höjts sedan det finländska utmätningsinstitutet beslagtagit flera ryska fastigheter i landet, rapporterar SVT. Beslutet att beslagta ryska tillgångar runtom i Finland har sin grund i Rysslands annektering av Krim 2014.

En 37-årig rysk man har åtalats i Finland för grova krigsbrott begångna i Ukraina 2014, skriver TT/GP. Mannen ska enligt åklagarmyndigheten ha varit ställföreträdande befälhavare i den militära enheten Rusich, som stred på den ryskstödda utbrytarregionen Luhansks sida. Enligt åtalet ska mannen och hans soldater ha dödat 22 ukrainska soldater och allvarligt skadat fyra personer. Han greps på Helsingfors flygplats i juli 2023, dit han rest med falsk identitet trots inreseförbud i EU. Mannen nekar till anklagelserna. Han kan inte utlämnas till Ukraina på grund av risk för kränkning av hans mänskliga rättigheter.

Finland har märkt av ökade hot mot undervattensinfrastruktur i Östersjöområdet de senaste åren, enligt landets miljö- och klimatminister Kai Mykkänen. För att möta hoten har Finland och Estland nu skrivit under ett avtal om ökat samarbete kring säkerheten för gemensam infrastruktur under vattnet. Det gäller el- och telekablar samt gasledningen Balticconnector som skadades för ett år sedan.

– Under de senaste åren har vi sett konkreta ökade hot mot säkerheten för energiöverföringsvägar, särskilt i Finska viken och Östersjöområdet, sade Mykkänen, enligt Reuters.

Samarbetet innebär att länderna ska förbättra övervakning, patrullering och reparationsmöjligheter för infrastrukturen under vattnet. Polisutredningar om skadorna på gasledningen och telekablarna pågår fortfarande i båda länderna.