Förhandlare från Europaparlamentet och ministerrådet blev på måndagen överens om hur EU ska kunna säkra tillgången och minska det stora importberoendet av så kallade kritiska råvaror som är avgörande för bland annat produktionen av elbilar, mobiltelefoner och solpaneler. 

– Uppgörelsen är en industripolitisk plan för en säker och hållbar försörjning av råvaror. Detta kommer att öka gruvdrift, bearbetning och återvinning i Europa, sade parlamentets förhandlare Nicola Beer, en tysk liberal, i ett uttalande. Hon betonade att uppgörelsen också innebär “snabba och enkla tillståndsförfaranden med tydliga tidsfrister för nationella myndigheter”. Man ska även ingå avtal med länder utanför EU för att säkra behovet av råvarorna. Närmast ska parlamentet och ministerrådet formellt anta överenskommelsen.  

Enligt DN är frågan om huruvida renskötande samer ska ges ökade rättigheter och inflytande, för att exempelvis påverka hur och om ny gruvdrift ska tillåtas, ännu olöst. 

USA och EU kunde inte nå en överenskommelse nyligen om kritiska mineraler eftersom USA hade extra krav utöver de i ett avtal som Japan och USA undertecknade tidigare i år, enligt EU-kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis på lördagen, rapporterar Bloomberg. Härförleden tackade EU nej till en tullunion med USA kring stål och aluminium då upplägget, enligt EU, kunde strida mot WTO-regler. 

Enligt tidningen Politico är det i synnerhet tre konkurrensfrågor som EU:s två största länder Tyskland och Frankrike är oense om. För det första på vilket sätt den franska regeringen fortsatt ska få reglera energipriserna vilket riskerar och ge fransk industri konkurrensfördelar framför tysk industri. Huruvida nya vapensystem ska inhandlas utanför, som Tyskland vill, eller inom EU, som Frankrike förespråkar, och om tysk-fransk vapenindustri framgångsrikt, vilket Tyskland i frågasätter, kan utveckla gemensamma vapenprojekt. För det tredje om att ligga lågt eller högt med en EU-utredning av misstänkt statsstöd av kinesiska elfordon som EU-kommissionen just inlett eftersom eventuella tuffa tag mot Kina i form av särskilda tullar kan slå tillbaka mot tysk bilindustri i större utsträckning än mot fransk bilindustri.

Flera storföretag etablerar sig i östra Tyskland. Från att ha förknippats med ekonomisk nedgång har ett kluster uppstått för Europas självförsörjning av eftertraktade halvledarkomponenter.
– Forskning, näringsliv och politik samverkar tätt för att attrahera investeringar och arbetskraft, säger Ninni Löwgren Tischer på Tysk-Svenska Handelskammaren, till TT.

EU-beslutet att medlemsländerna senast 2030 ska producera 20 procent av världens halvledare kan uppnås innan det. Det uppgav kommissionär Thierry Breton till den franska radiostationen RTL på torsdagen samtidigt som han kommenterade veckans stora nyhet att den världsledande tillverkaren av halvledare, den taiwanesiska chipjätten TSMC, med hjälp av tyskt statsstöd och delägarskap med tyska och nederländska företag ska bygga en halvledarfabrik i Dresden. I dagsläget har EU-länderna en marknadsandel på 9 procent, att jämföra med en tidigare andel på över 40 procent 1990. Den relativt låga marknadsandelen av en viktig produkt som halvledare anses skapa ett farligt och osäkert beroende av framförallt asiatiska länder vilket märktes som en brist under pandemin. Enligt kommissionen finns 68 halvledarprojekt i 19 EU-länder, värda 100 miljarder euro.

Kina, som är global storproducent av de sällsynta jordartsmetallerna gallium och germanium, inför nu exportbegränsningar på dem. Metallerna är kritiska för att tillverka halvledare som ingår i elektroniska produkter, rapporterar TT/GP. I våras beslutade EU att öka tillverkning av halvledare i unionen från nio procent av den globala produktionen till 20 procent senast år 2030. EU-kommissionen föreslog samtidigt EU-länderna och Europaparlamentet  att minst 40 procent av EU:s behov av grön teknik som solpaneler och batterier ska tillverkas i unionen.

På tisdagen klubbade EU-parlamentet sin position gällande ändrade regler för industriutsläpp. Och denna har redan kritiserats av miljöorganisationer såsom Greenpeace som bland annat kritiserar att parlamentet vill undanta industriella boskapsgårdar från de industrier som ska omfattas av de nya reglerna. EU-kommissionens förslag till nya regler ger för första gången de vars hälsa skadats av industriutsläpp möjlighet att stämma industrier och kräva skadestånd. Men parlamentet vill till skillnad från kommissionen att bevisbördan ska ligga på den som kräver skadestånd.
– Det är fullt rimligt. Om någon orsakar skada ska den som skadas kunna kompenseras men sedan är det, som vi har det i Sverige, att man är oskyldig tills motsatsen har bevisats, säger EU-parlamentarikern Erik Bergkvist (S) till Europaportalen.

Det brittiska gruvföretaget Savannah Resources sade på onsdagen att de portugisiska myndigheterna hade godkänt sin miljökonsekvensbedömning (EIA) med en kravlista på åtgärder för vad som kan bli Västeuropas största litiumgruva. Företaget kallar godkännandet för en milstolpe för projektet, rapporterar Reuters. Litium används vid tillverkning av batterier.

EU är för beroende av ryska metaller till elbilsbatterier så som nickel, tycker svenska batteritillverkaren Northvolt. Nu vill bolaget att EU agerar och tar fram en handlingsplan för att minska beroendet. ”Det är och har varit ett stort beroende. Ryssland är en väldigt stor källa av flera av råmaterialen i vår och andras leverantörskedjor”, säger Northvolts miljöchef Emma Nehrenheim till Ekot.