EU närmar sig jämställdhet i snigelfart, heter det i en rapport  från Europeiska jämställdhetsinstitutet, EIGE. Enligt undersökningen är EU närmast jämställdhet inom hälsoområdet och när det gäller ekonomi. Ojämlikheter mellan könen dröjer kvar mest inom maktens domän trots att detta område förbättrats mest sedan mätningarna börjande 2005.

De mest jämställda länderna är Sverige, Danmark och Frankrike. Sverige har toppat alla enskilda undersökningsår sedan start. I botten på skalan återfinns Grekland, Ungern och Slovakien.

Index från EIGE över de mest jämställda länderna i EU 2019:

  Jämställdhetspoäng
Sverige 83,6 poäng
Danmark 77,5
Frankrike 74,6
Finland 73,4
Storbritannien 72,2
Nederländerna 72,1
Irland 71,3
Belgien 71,1
Spanien 70,1
Luxemburg 69,2
Slovenien 68,3
EU-genomsnitt 67,4
Tyskland 66,9
Österrike 65,3
Italien 63,0
Malta 62,5
Portugal 59,9
Estland 59,8
Lettland  59,7
Bulgarien 58,8
Cypern 56,3
Tjeckien 55,7
Kroatien 55,6
Litauen 55,5
Polen 55,2
Rumänien 54,5
Slovakien 54,1
Ungern 51,9
Grekland 51,2

Källa: EIGE: Gender Equality Index 2019.

EU har tre utgångspunkter för jämställdhetsarbetet: Lika lön för lika arbete, tillåten särbehandling för att nå jämställdhet samt att en jämställdhetsaspekt ska ingå i all EU:s verksamhet.

EU:s jämställdhetsarbete sker genom minimiregler som medlemsstaterna måste uppfylla, samt genom handlingsprogram som sträcker sig över flera år.

Även om skillnaderna i sysselsättningsgraden har minskat under de senaste tio åren är de fortfarande stora mellan EU-länderna. 2010 enades unionens stats- och regeringschefer om att eftersträva en gemensam sysselsättningsgrad om 75 procent för män och kvinnor i åldrarna 20-64 år, detta som en del av EU:s 2020-strategi. Målen särskiljer däremot inte kvinnor som en egen grupp. Därför är det oklart om sysselsättning om 75 procent specifikt även gäller för kvinnor.

2012 presenterade EU-kommissionen ett förslag som syftar till att minst 40 procent av styrelserna i större företag i unionen genom kvotering senast 2020 ska bestå av kvinnor. Förslaget möttes av kritik från bland annat Sverige och Tyskland.  Förslaget har varit en av få stridsfrågor i riksdagens EU-nämnd sedan valet 2014.

Våld mot kvinnor är ett problem i samtliga EU-länder. Nästan fyra av tio kvinnor i EU är eller har varit utsatta för fysiskt våld och tio procent för sexuellt våld. Hundratusentals kvinnor och flickor faller dessutom varje år offer för människohandel.

Med 44 procent kvinnor i riksdagen hade Sverige 2017 det mest jämställda av EU:s nationella parlament. Jumboplatsen innehas av Ungern med 10 procent kvinnliga parlamentariker.


Sidor


HETASTE ARTIKLAR

Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER