EU har tre utgångspunkter för jämställdhetsarbetet: Lika lön för lika arbete, tillåten särbehandling för att nå jämställdhet samt att en jämställdhetsaspekt ska ingå i all EU:s verksamhet.

EU:s jämställdhetsarbete sker genom minimiregler som medlemsstaterna måste uppfylla, samt genom handlingsprogram som sträcker sig över flera år.

Även om skillnaderna i sysselsättningsgraden har minskat under de senaste tio åren är de fortfarande stora mellan EU-länderna. 2010 enades unionens stats- och regeringschefer om att eftersträva en gemensam sysselsättningsgrad om 75 procent för män och kvinnor i åldrarna 20-64 år, detta som en del av EU:s 2020-strategi. Målen särskiljer däremot inte kvinnor som en egen grupp. Därför är det oklart om sysselsättning om 75 procent specifikt även gäller för kvinnor.

2012 presenterade EU-kommissionen ett förslag som syftar till att minst 40 procent av styrelserna i större företag i unionen genom kvotering senast 2020 ska bestå av kvinnor. Förslaget möttes av kritik från bland annat Sverige och Tyskland.  Förslaget har varit en av få stridsfrågor i riksdagens EU-nämnd sedan valet 2014.

Våld mot kvinnor är ett problem i samtliga EU-länder. Nästan fyra av tio kvinnor i EU är eller har varit utsatta för fysiskt våld och tio procent för sexuellt våld. Hundratusentals kvinnor och flickor faller dessutom varje år offer för människohandel.

Med 45 procent kvinnor i riksdagen sedan valet 2014 har Sverige det mest jämställda av EU:s nationella parlament. Jumboplatsen innehas av Ungern med 10 procent kvinnliga parlamentariker 2014.


Sidor

Annons



MEST KOMMENTERADE


DEBATT I ANDRA MEDIER