Under 2017 väntas EU-kommissionen meddela möjliga förslag till ändringar av jordbrukspolitiken efter 2020. Enligt regeringskansliet försöker nu medlemsländerna att i förhand påverka innehållet i medddelandet.

Bakgrund

Jordbrukspolitiken i EU står för knappt 40 procent av unionens budget. Det är ett av få områden som nästan helt finansieras av EU-budgeten och ersätter därmed medlemsländernas utgifter. Den gemensamma jordbrukspolitiken har funnits sedan 1960-talet.

Jordbrukspolitiken delas upp i tre områden: direktstöd, marknadsstöd och landsbygdsutveckling. Direktstöden, som i Sverige kallas gårdsstöd, är den största posten och går direkt till lantbrukare. Ju större marken en lantbrukare har, desto större stöd.

Marknadsstöd är EU:s sätt att stödköpa lantbrukares produkter om priset blir för lågt.

Den sista posten går till att utveckla en levande landsbygd och miljö. Det kan exempelvis handla om att tillhandahålla bredband eller göra det bättre för djur.

Det är i stort upp till de enskilda medlemsländerna hur de vill utforma och använda de olika jordbruksstöden.

Det land som får mest jordbruksstöd är Frankrike medan Bulgarien och Rumänien får mest i förhållande till ländernas ekonomi.

Källor: EU-upplysningen, EU-kommissionen


Sidor


HETASTE ARTIKLAR

Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER