Sedan juni 2017 håller EU:s grannskapskommissionär, den österrikiske kristdemokraten Johannes Hahn, regelbundna presskonferenser för att informera om arbetet med kandidatländerna. Enligt honom kan det bli aktuellt med ett nytt medlemsland under 2019-2024.

Bakgrund

För närvarande finns fem kandidatländer för ett framtida EU-medlemskap. 2005 blev Makedonien och Turkiet antagna som kandidatländer och 2010 antogs Montenegro. 2012 tillkom Serbien och 2014 Albanien.

Där till finns två så kallade potentiella kandidatländer: Bosnien-Hercegovina och Kosovo.

Under hösten 2015 skedde en nystart i relationerna mellan EU och Turkiet. För trots att de turkiska förhandlingarna har pågått sedan 2005 har få framsteg gjorts. Dels har Turkiet av inrikespolitiska skäl inte genomfört nödvändiga lagändringar och demokratiska reformer, dels har EU och enskilda EU-länder, som en reaktion blockerat över hälften av förhandlingskapitlen. Nu har EU lovat att vara mer positivt inställda till fortsatta förhandlingar om både ett framtida medlemskap och visumfrihet mot att Turkiet genomför reformer och tar emot flyktingar.

EU-kommissionen har rekommenderat att Makedoniens medlemskapsförhandlingar ska inledas, men namnbråket med Grekland står i vägen. Bråket har pågått sedan Makedonien frigjorde sig från Jugoslavien och antog sitt namn 1991 och handlar om att Grekland anser att Makedonien stulit namnet från den nordgrekiska regionen med samma historiskt och kulturellt betydelseladdade namn.

I juni 2018 kom Greklands premiärminister Alexis Tsipras och den makedonske premiärministern Zoran Zaev överens om att Makedonien ska byta namn till Nordmakedonien. I september röstade det makedonska folket för avtalet, som samtidigt innebär att landet kan bli medlem i EU och Nato. Avtalet har dock ännu inte godkänts av det grekiska parlamentet.

Innan ett land blir kandidatland måste det begära EU-medlemskap genom att lämna in en ansökan.

Därefter ges EU-kommissionen i uppdrag att gå igenom ansökan för att ge sin bedömning. Enbart denna utredning tar uppemot ett år. Nästa steg är att starta medlemskapsförhandlingar och för det krävs att alla de nuvarande medlemsländerna ger sitt godkännande. Syftet med förhandlingarna är att förbereda kandidatlandet på EU-medlemskap. Ordet förhandling är i sammanhanget missvisande eftersom ett land i princip inte kan välja vilka EU-regler de vill följa. På grund av det mycket omfattande EU-regelverket som ett land måste införa i sin nationella lagstiftning kan förhandlingarna pågå i många år.

Island ansågs ligga bra till för en snabb förhandling eftersom landet redan, genom medlemskap i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, har avklarat 20 av 35 förhandlingskapitel som krävs för ett fullt medlemskap. Men 2013 lade den nyvalda högermittenregeringen förhandlingarna på is och 2015 meddelade Island att de inte längre var kandidatland.


Sidor


HETASTE ARTIKLAR

Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER