Klimat- och energimål 2030

EU-länderna har beslutat att unionen ska vara klimatneutral senast 2050. Fram till 2030 ska klimatutsläppen och energiförbrukningen minska medan andel förnybar energi och upptagning av växthusgaser ska öka, se tabell 1 och 2 nedan. Utsläppen ska minska med hjälp av tre åtgärder: handel med utsläppsrätter inom EU (ETS), nationella åtgärder (ESR) och för det tredje att upptaget av växthusgaser i skog och mark ökar (LULUCF).

Utsläppsminskningar genom handel med utsläppsrätter (ETS) är gemensamma för EU, här finns inga nationella mål för medlemsländerna. Men det finns två nationella mål när det gäller minskning av utsläpp som inte omfattas av ETS kallat ESR-målet, det andra är LULUCF-målet. Sverige har bundit sig att halvera sina nationella utsläpp till 2030 (ESR) och öka upptaget av växthusgaser i skog och mark (LULUCF). 

Källor: Klicka på länkarna i tabellen för att se källa. * MtCO2e betyder miljoner ton koldioxidekvivalenter, ett mått på mängden växthusgaser. ** Mtoe betyder miljoner ton oljeekvivalenter, ett mått på energiinnehåll.

Sveriges mål enligt EU-beslut

Sverige har bundit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser och öka upptaget av växthusgaser i skog och mark. Sverige måste halvera sina utsläpp till 2030 jämfört med 2005. Likaså måste skog och mark i Sverige lagra närmare fyra miljoner ton mer växthusgaser 2030 jämfört med ett genomsnitt för åren 2016-2018, för närvarande motsvarande 9,1 procent mer än i dag. Utöver dessa mål finns i Sveriges fall även olika mål som riksdagen satt upp, dessa behandlas inte här.

Källor: Klicka på länkarna i tabellen för att se källan. *Uppgiften för 2022 är preliminär. ** MtCO2e betyder miljoner ton koldioxidekvivalenter, ett mått på mängden växthusgaser. 

Hur går det för Sverige?

År 2022 hade Sverige minskat sina utsläpp inom ESR – sektorer som transport och jordbruk –  preliminärt med 35,7 procent sedan 2005, vilket är den största minskningen i EU, se graf 1 nedan. Det kan också jämföras med EU-genomsnittet under samma period på preliminärt 14,8 procents minskning.

När det gäller upptag av växthusgaser i skog och mark varierar det från år till år och Sverige har de senaste tio åren både haft ett lägre och ett högre upptag enskilda år än det nu uppsatta målet för 2030. Notera att upptaget av växthusgaser i Sverige minskade 2021 med 1,6 MtCO2e. Alltså återstår 3,955 + 1,656 = 5,611 MtCO2e för att nå målet. Det var inte bara i Sverige som skog och mark minskar sin upptagningsförmåga – det gäller överlag i EU.  

Regeringen har meddelat en ny politik som ökar utsläppen av växthusgaser och konstaterar att Sveriges ESR-mål 2030 “Uppnås inte”(statsbudgeten för 2024 om klimat sid. 16). Därefter blev regeringspartierna och Sverigedemokraterna överens om att “Sverige ska leva upp till våra [nationella] ESR-åtaganden inom EU”. Under december kommer regeringen att presentera en konkret plan för att nå EU-målen.
 

Energieffektivisering och förnybart

Jämfört med 2005 ska EU till 2030 minska sin primära energiförbrukning med 34 procent till högst 992,5 Mtoe. Minskningen av energianvändningen 2021 går saktare i Sverige -1,6 procent än i EU -12,6 procent, jämfört med 2005. Här finns dock inget specifikt krav på enskilda medlemsländer utan målet är gemensamt. 

Andelen förnybar energi i EU ska fördubblas mellan 2020 och 2030 till minst 42,5 procent, men gärna 45 procent. Sverige har i särklass den största andelen förnybar energi bland EU-länderna: 62,5 procent 2021. Inte heller här finns någotHär finns dock inget specifikt krav på enskilda medlemsländer utan målet är gemensamt.
 

Svenskarnas energianvändning och utsläpp i EU

När all energi som förbrukas i ett EU-land, den så kallade primära energianvändningen, delas med antalet invånare framgår vilka som förbrukar mest energi. Svenskarna förbrukar mer energi än andra i EU räknat per person och hamnar på delad tredje plats i förbrukningsligan efter Luxemburg och Finland. Minst energi per person i EU förbrukar malteser.

Källor: Klicka på länkarna i tabellen för att se källa.

Svenskar släpper ut näst minst klimatgaser per person

Trots den höga energikonsumtionen släpper Sverige inom landet efter Malta ut minst klimatskadliga gaser i EU per capita. Det beror på att Sverige har en mycket hög andelen fossilfri energi som vatten-vind-sol- och kärnkraft. Alla svenskar släpper dock inte ut lika mycket utan vissa släpper ut betydlig mer än andra, visar en rapport.

Källa:  Klicka på länkarna i tabellen för att se källa. * Uppskattat värde.