Maastrichtfördraget trädde i kraft den första november 1993 efter att ha undertecknats den 7 februari 1992 av EG:s då tolv medlemsstater. Bakgrunden var att man ville bygga ut EG med en ekonomisk och politisk union.

I och med att fördraget trädde i kraft bytte EG namn till EU och Maastrichtfördraget kallas även för EU-fördraget. Till unionen tillkom nu regler om en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik samt rättsliga och inrikesfrågor. Med fördraget introducerade EMU, Europeiska ombudsmannen och Regionkommittén.

Maastrichtfördraget ledde också till upprättandet av pelarstrukturen. Unionens tre pelare var 1. Europeiska gemenskaperna, 2. Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och 3. Polisiärt och straffrättsligt samarbete. Med Lissabonfördraget upplöstes pelarstrukturen.

Maastrichtfördraget innehöll fem prioriterade mål:

  • Förstärka institutionernas demokratiska legitimitet.
  • Höja institutionernas effektivitet.
  • Bilda den ekonomiska och monetära unionen.
  • Utveckla gemenskapens sociala dimension.
  • Upprätta en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.

Danmark, Frankrike och Irland höll folkomröstningar om fördraget där ja-sidan segrade knappt i Frankrike medan med stor majoritet i Irland röstade för. Danmark som röstat nej fick fyra undantag från fördraget, att de får stå utanför de tre områdena euron, försvars-, samt rättssamarbetet. Det fjärde undantaget är att EU-medborgarskapet inte ska ersätta det danska medborgarskapet. Danskarna röstade senare i en andra folkomröstning ja till fördraget.


HETASTE ARTIKLAR

Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER