Ukrainas statliga järnvägsbolag utsattes för en kraftfull cyberattack som slog ut online-biljettsystemet, rapporterar Reuters. Attacken, som upptäcktes på söndagen, har skapat långa köer vid tågstationer då resenärer tvingas köpa biljetter på plats. Själva tågtrafiken fungerar dock normalt.

– Tågtrafiken stannade inte för ett enda ögonblick. Fiendeattacken syftade till att stoppa tågen, men vi bytte snabbt till reservsystem, sade Oleksandr Pertsovskyj, styrelseordförande för järnvägsbolaget Ukrzaliznytsia.

Ukrainska säkerhetstjänstemän pekar ut Ryssland som ansvarigt och menar att attacken är ett försök att destabilisera situationen. Ryssland har inte kommenterat anklagelserna. Järnvägssystemet är avgörande för Ukraina under kriget, både för civila resor och för frakt.

Österrikes högsta domstol har dömt landets tidigare finansminister Karl-Heinz Grasser till fyra års fängelse för korruption, rapporterar Reuters. Domstolen avslog på tisdagen Grassers överklagan av en dom från 2020, men halverade det ursprungliga straffet på åtta år.

Den 56-årige Grasser, som var finansminister mellan 2000 och 2007, befanns skyldig till bedrägeri, tagande av muta och förfalskning av bevis i en skandal kring privatisering av tusentals statligt ägda bostäder. Han har hela tiden nekat till anklagelserna.

Hundratusentals personer protesterar i Turkiet efter att Istanbuls borgmästare och oppositionens presidentkandidat Ekrem İmamoğlu gripits i onsdags förra veckan, rapporterar SVT. President Recep Tayyip Erdoğans regering har infört protestförbud och begränsat internet. 

– Om man går mot att fängsla den huvudsakliga oppositionens främsta presidentkandidat rör man sig i riktning mot en renodlad diktatur, säger Paul Levin, föreståndare för institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Europeiska ledare har varit försiktiga i sin kritik.

Enligt Levin beror detta på att Erdoğan har starka förhandlingskort genom Turkiets viktiga roll i Nato och hanteringen av flyktingkrisen 2015. Samtidigt fortsätter protesterna mot gripandet i Turkiet.

EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič träffar i dag tisdag USA:s handelsminister Howard Lutnick och USA:s handelsrepresentant Jamieson Greer i USA, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg.

Enligt en talesperson från EU-kommissionen kommer Šefčovič att fokusera på fortsatt dialog med USA. Han besökte Washington förra månaden och erbjöd då en överenskommelse om sänkta tullar på industrivaror, inklusive bilar.

USA:s president Donald Trump planerar att tillkännage nya så kallade ömsesidiga tullar den 2 april, som han ser som svar på tullar och andra handelshinder från andra länder, inklusive långvariga amerikanska allierade.

EU har nyligen infört motåtgärder mot separata amerikanska metalltullar, med planer på att införa egna tullar på amerikanska varor värda upp till 26 miljarder euro.

Förhandlingarna om en ny tysk regering möter problem på grund av oenighet om asylpolitiken, rapporterar Sveriges Radio. Kristdemokraterna och Socialdemokraterna har svårt att komma överens om de skärpningar i asylpolitiken som CDU-ledaren Friedrich Merz har utlovat. Socialdemokraterna anser att löftet är orealistiskt. Merz hoppas dock fortfarande kunna tillträda som förbundskansler strax efter påsk.

I Turkiet har oppositionspartiet, socialdemokratiska CHP valt Istanbuls fängslade borgmästare Ekrem İmamoğlu till sin presidentkandidat i kommande val, rapporterar Ekot. İmamoğlu fick tio gånger fler röster än antal CHP-medlemmar. Miljoner turkar som inte är medlemmar i CHP, stödröstade på İmamoğlu.

Österrikes säkerhetstjänst DSN har avslöjat en omfattande rysk desinformationskampanj ledd av en bulgarisk kvinna, rapporterar Reuters. Kvinnan har erkänt att hon arbetat för Ryssland, särskilt under 2022 när Moskva inledde sin invasion av Ukraina, för att vända opinionen till Rysslands fördel. Trots åklagarens begäran om häktning har en domstol släppt kvinnan. Vid en husrannsakan hittade utredare bevis för en grupp som arbetat för ryska underrättelsetjänster. Kampanjen riktade sig mot tysktalande länder med fokus på Österrike.

– Spridningen av falska berättelser, fejknyheter och manipulativt innehåll undergräver förtroendet för våra institutioner, sade Joerg Leichtfried, högt uppsatt tjänsteman vid österrikiska inrikesministeriet.

Tjeckiens regering lovar att stödja Radio Free Europe/Radio Liberty efter att USA:s president Donald Trump skurit finansieringen till radiokanalen, rapporterar Financial Times.

– Vi kommer att göra allt vi kan för att ge dem möjlighet att fortsätta i denna mycket viktiga roll, sade premiärminister Petr Fiala.

Radiokanalen, som är baserad i Prag sedan 1995, motverkar propaganda från auktoritära regimer som Ryssland och Iran. Nedskärningen är del av Trumps försök att minska utländskt bistånd. Tjeckien har nu engagerat sju andra EU-länder för att hitta ny finansiering, och landets utrikesminister har till och med föreslagit ett europeiskt övertagande av radiokanalen.