Danmark inför koldioxidavgift på jordbruket och en miljard träd ska planteras på lantbruksmark. Det står klart efter att en bred politisk överenskommelse presenterades i Köpenhamn på måndagen, rapporterar Ekot.

Ledaren för den ryskstödda utbrytarregionen Abchazien, Aslan Bzjania, har avgått efter omfattande protester mot ett avtal som skulle ge ryskt näringsliv större tillträde till regionen, uppger Reuters. Demonstranter hade ockuperat regeringsbyggnader och krävt nyval. – För att bevara stabilitet och konstitutionell ordning i landet avgår jag från min post, sade Bzjania i ett uttalande. Protesterna riktades mot en överenskommelse som skulle öppna fastighetsmarknaden för ryska investerare i den georgiska utbrytarregionen. Demonstranterna menade att Bzjania utnyttjade de nära banden till Moskva för egen vinning.  

I morgon onsdag ska ledarna för de politiska partigrupperna ta beslut om de 26 kandidaterna att bli EU-kommissionärer. De flesta, däribland Sveriges Jessika Roswall (M), har redan fått informella klartecken. Men för sju av kandidaterna är partigrupperna ännu oense. Om de godkänns väntas en omröstning i EU-parlamentet om nästa EU-kommission som helhet. 

Franska bönder blockerar vägarna igen – den här gången i protest mot EU:s tilltänkta handelsavtal med Latinamerika, skriver TT/Aftonbladet. Protestaktioner väntas pågå hela veckan i Frankrike, även om bönderna där har stöd av både president och regering i sitt motstånd mot det så kallade Mercosur-avtalet. Andra EU-länder - inklusive Sverige – är desto mer positiva.

Första gången i modern tid som franska bönder använt utomparlamentariska metoder för att få sin vilja igenom var 1907, rapporterar Frankrikes radion.

Från och med januari 2025 kommer Rumänien och Bulgarien att bli fullvärdiga medlemmar i Schengenområdet. Det meddelade Rumäniens premiärminister Marcel Ciolacu på måndagen., rapporterar Reuters. De två länderna blev redan i mars medlemmar för luft- och sjötrafik, men nu öppnas även landgränserna.

I Gallups senaste opinionsundersökningar i Ukraina, genomförda i augusti och oktober 2024, skulle i genomsnitt 52 procent av ukrainarna vilja se sitt land förhandla om ett slut på kriget så snart som möjligt. Nästan fyra av tio ukrainare (38 procent) anser att deras land borde fortsätta kämpa fram till seger. Det är första gången som Gallup registrerat en majoritet för fredsförhandlingar sedan kriget inleddes. Störst är stödet för fredsförhandlingar i de mer krigshärjade delarna av landet. Betydligt fler vill se att EU (70 procent) får en betydande roll i kommande fredsförhandlingar än USA (49 procent).

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj efterlyste på lördagen en diplomatisk lösning för att kriget avslutas under år 2025.