Frankrikes president Emmanuel Macron hoppas att landets planerade erkännande av en palestinsk stat i juni ska få fler länder att följa efter, enligt TT/Aftonbladet. Uttalandet gjordes i går måndag under ett besök vid ett arabiskt kulturcenter i Paris.

– Vad vi vill är att utlösa en rad andra erkännanden, sade presidenten. 

Enligt finländska Yle hade 146 länder fram till i maj 2024 erkänt Palestina, det betyder att en stor majoritet av världens länder redan givit sitt erkännande.

Tysklands blivande förbundskansler Friedrich Merz planerar att besöka Frankrike och Polen som sina första utlandsresor efter tillträdet, rapporterar Bild. CDU-ledaren, som blir kansler inom fyra veckor, berättar detta i en intervju publicerad i helgen.

– Jag kommer, om det är tidsmässigt möjligt, omedelbart resa till Paris till Emmanuel Macron och också mycket snart till Warszawa till Donald Tusk, sade Merz.

Han framhåller särskilt sin nära relation med Polens premiärminister Tusk som han utvecklat under de senaste åren.

EU-kommissionen utrustar sin personal som reser till USA med tillfälliga telefoner och enkla datorer för att undvika spionage, rapporterar Financial Times. Åtgärden, som tidigare endast använts för resor till Kina och Ukraina, omfattar kommissionärer som ska delta i IMF och Världsbankens vårmöten nästa vecka.

– De är oroliga för att USA ska ta sig in i kommissionens system, sade en tjänsteman till tidningen.

Säkerhetsåtgärden illustrerar hur relationerna försämrats sedan Donald Trumps återkomst som president i januari.  Men amerikansk bevakning  av EU är av gammalt datum. 2014, efter visselblåsaren Edward Snowdens avslöjanden om systematisk  global massövervakning, där Sverige spelat en viss roll, hotade Europaparlamentet att stoppa flera avtal med USA om de inte upphörde med spioneriet.

Bloomberg rapporterar att även Kanada avråder medborgare från att ta med sig sina vanliga telefoner och datorer till USA för att risken är stor att amerikanska myndigheter, som har lagstöd för detta,  gör dataintrång vid gränspassagen.

Polen vill att fler europeiska länder satsar på sitt försvar för att möta hotet från Ryssland, rapporterar SVT. Landet har nyligen lanserat en stor satsning på både civil och militär beredskap.

– Europa måste rusta upp igen. Det är sådana tider. Det är inte bara vad som krävs nu, utan inför hela det kommande årtiondet, sade Cezary Tomczyk, Polens vice försvarsminister, till SVT.

Tomczyk menar att det behövs ett gemensamt tankesätt inom Europa. Han ser de nordiska länderna, inklusive Sverige, som viktiga allierade som förstår situationen.

Handelskriget mellan USA och Kina kan få stora följder för Europa, rapporterar TT/GP. När USA inför tullar på upp till 145 procent på kinesiska varor måste Kina hitta nya marknader för sitt produktionsöverskott.

– Man behöver söka sig till andra marknader och då är ju Europa en lågt hängande frukt, säger Carl Bergkvist, chefsekonom på Stockholms handelskammare.

Detta kan leda till prispress på europeiska varor, särskilt hemelektronik. EU-kommissionen har dock meddelat att de är redo att agera mot eventuell prisdumpning, vilket kan innebära nya tullar mot Kina om man bedömer att europeiska jobb och industri hotas.

Albanien tog i dag måndag ett viktigt steg i sin väg mot EU-medlemskap under den fjärde så kallade anslutningskonferensen. Under mötet öppnades förhandlingar om "inre marknaden", vilket omfattar nio av de 35 kapitlen som hela medlemskapsförhandlingen omfattar. Dessa nio inkluderar fri rörlighet för varor, arbetskraft, tjänster och kapital, samt områden som bolagsrätt, immaterialrätt, konkurrenspolitik, finansiella tjänster och konsumentskydd.

Mötet följer efter den tredje anslutningskonferensen som hölls i december 2024. Albanien är ett av flera länder på västra Balkan som strävar efter EU-medlemskap. Anslutningsprocessen innebär att landet gradvis måste anpassa sina lagar och regler till EU:s standarder inom olika områden.

Ungerska oppositionsledaren kristdemokraten Peter Magyar lovade i söndags att frigöra miljarder euro i blockerade EU-medel för att stärka landets ekonomi om han vinner valet nästa år, rapporterar Reuters.

Enligt vissa opinionsundersökningar har Magyars mittenrättsparti Tisza gått om premiärminister högerpopulisten Viktor Orbáns nationalistiska Fidesz efter två år av ekonomisk stagnation. Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's sänkte nyligen Ungerns kreditbetyg till negativt på grund av växande risker för landets ekonomiska stabilitet.

Orbán, som styrt landet sedan 2010, har hamnat i flera konflikter med EU om rättsstatens principer, vilket lett till att EU-medel hållits inne.