Med hänvisning till terrorhotet mot Danmark har den danska regeringen beslutat att förlänga gränskontrollen mot Tyskland i ytterligare sex månader, enligt TT/GP. Justitieminister Peter Hummelgaard (S) pekar också på att Tyskland har infört gränskontroll vid samtliga nationsgränser för att skydda sig mot bland annat terror och att även Sverige förlängt gränskontrollen.

Frankrikes regering har lagt fram ett budgetförslag för nästa år som innehåller nedskärningar och skattehöjningar på cirka 60 miljarder euro, skriver FT. Målet är att minska landets växande underskott till 2029. Premiärminister Michel Barnier ser hanteringen av Frankrikes "kolossala" statsskuld som sin största uppgift. Förslaget innebär bland annat en tillfällig skatt på stora företag och skatt på aktieåterköp. Även de rikaste medborgarna kommer att få betala mer i skatt. Budgeten bryter med president Macrons tidigare politik med skattesänkningar. Åstramning planeras samtidigt inom sjukvård och offentlig sektor. Det kan bli svårt att få igenom förslaget i parlamentet, där regeringen saknar egen majoritet. 

Frankrike har inte haft en balanserad budget på årtionden. Landets statsskuld är nu 110 procent av BNP, den tredje högsta i EU efter Grekland och Italien. 

Sett till EU:s regelverk om max 60 procent statsskuld och högst 3 procents budgetunderskott tillhör Frankrike de länder som oftast bryter mot det.

EU väntas på måndag införa sanktioner mot personer och organisationer kopplade till Irans överföring av ballistiska missiler till Ryssland. Detta uppgav en högt uppsatt EU-tjänsteman på fredagen. Tjänstemannen, som ville vara anonym, berättade att EU:s utrikesministrar kommer att besluta om ett första paket med åtgärder vid sitt möte på måndag, rapporterar Reuters. Exakt vilka personer och organisationer som kommer att drabbas av sanktionerna är ännu inte känt.

På onsdagskvällen debatterade för första gången någonsin partiledarna för det två framgångsrika tyska ytterkantspartierna AfD och BSW med varandra i direktsänd tv i Tyskland, rapporterar Ekot. Partiledaren för AfD, högerpopulisten Alice Weidel, lyfte bland annat fram att hon och partiledaren för BSW, vänsterpopulisten Sahra Wagenknecht, har liknande positioner i sina krav på förhandlingar med den ryske diktatorn Vladimir Putin om Ukraina. 

Putin är sedan 2023 internationellt efterlyst för krigsbrott mot ukrainska barn.

Medlemsländernas EU-ambassadörer godkände på onsdagen ett lån på upp till 35 miljarder euro till Ukraina före årets slut, rapporterar FT. Lånet är en del av G7-ländernas plan att stödja Ukrainas försvar mot Ryssland. Beslutet kommer efter månader av diskussioner om hur EU:s del av det 50 miljarder dollar stora stödet ska utformas. Lånet ska betalas tillbaka med hjälp av vinster från frysta ryska tillgångar i väst. Det är oklart om USA kommer att delta i G7-planen, då Ungern och Slovakien har blockerat en förlängning av EU:s sanktioner mot Ryssland. Detta var ett villkor för USA:s deltagande. EU-parlamentet måste också godkänna lånet vilket väntas ske 22 oktober.

Österrikes president Alexander Van der Bellen meddelade på onsdagen att han inte kan ge det högerextrema Frihetspartiet, FPÖ, uppdrag att bilda regering, trots att det blev störst i parlamentsvalet, rapporterar Reuters. Anledningen är att FPÖ, som fick 29 procent av rösterna, saknar en koalitionspartner för att få majoritet i parlamentet.

– Det är en helt ny situation att det finns en valvinnare som uppenbarligen inget annat parti vill regera med, sade Alexander Van der Bellen.

Endast det konservativa ÖVP har inte helt stängt dörren för en koalition, men de accepterar inte FPÖ:s ledare Herbert Kickl som förbundskansler. Van der Bellen uppmanar nu de tre största partierna – FPÖ, ÖVP och socialdemokratiska SPÖ – att försöka lösa det politiska dödläget och återrapportera till honom i slutet av veckan.

Slovakiens premiärminister, vänsterpopulisten Robert Fico, gjorde på tisdagen flera utfall mot landets tidningar och journalister, rapporterar Euractiv. Premiärministern hävdade att han sedan valsegern förra året blivit “motarbetad” av media.

– Från den första dagen, när resultatet av parlamentsvalet kom, gick ni emot oss som blodtörstiga jävlar från morgon till kväll, sade Fico.

Premiärministern sade också att "sanktioner kan behöva införas för att inte korrekt korrigera falsk information" i media och tillade att han stöder idén om att "etablera en mediemyndighet".

Fico betonade att hans regering måste vidta åtgärder eftersom medier gör "vad de vill."

Det liberala oppositionspartiet Progressiva Slovakien fördömde Ficos kommentarer och anklagade honom för att försöka censurera media. 

Hotet från Ryssland och det instabila säkerhetsläget finns högt på agendan när Litauen går till val på söndag den 13 oktober. I debatten hörs nu också proryska, så kallade fredspartier, vilket skapar oro.

– Det är en oroande trend, säger Ignas Kalpokas, professor i statsvetenskap vid universitetet i Kaunas till Ekot.