EU-journalisten och Expressenkrönikör Ylva Nilsson är kritisk till uppgiften från Sveriges Radio att EU ger mer pengar till Ryssland än till Ukraina. Enligt SR som citerar den Finlandsbaserade tankesmedjan Centre for Research on Energy and Clean Air ska EU-länderna förra året ha köpt rysk energi för 22 miljarder euro samtidigt som man bara gav Ukraina knappt 19 miljarder euro i finansiellt stöd i deras kamp mot den ryska ockupationsarmén. I en sådan jämförelse haltar dock och bortser från det totala värdet av EU-ländernas stöd.

Enligt EU:s egna sammanräkningarna har unionen och medlemsländerna sedan krigsstarten stöttat Ukraina med 158 miljarder dollar i form av finansiell-, militärt-, humanitärt- och flyktingstöd, motsvarande drygt 50 miljarder dollar per år.  

Efter att Friedrich Merz misslyckades i tisdagens första omröstning att bli vald till Tysklands förbundskansler och fick en knapp majoritet i en andra omröstning, växer tvivlet i Europas huvudstäder om landets förmåga att fungera som ett ankare för europeisk stabilitet, rapporterar Politico. 

Den nyvalda förbundskanslern möter i dag onsdag de polska och franska ledarna i syfte att stärka de tre ländernas allians kallad Weimartriangeln, inte minst inför det viktiga Natotoppmötet i juni och frågan om vad som är rimliga försvarsåtaganden. Ett annat övergripande ämne är hur EU ska hantera USA och dess oberäkneliga president och hans politik som strider direkt mot EU-ländernas intressen.  

USA intensifierar sina insatser för underrättelseinsamling om Grönland i ett led för eventuellt kunna ta ön från Danmark, rapporterar The Wall Street Journal. Det amerikanska anspråket på Grönland strider mot FN-stadgan om respekt för staters territoriella integritet.  Yle beskriver delar av folkrätten, FN-stadagan och skyddet för små stater.