Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Opinion: Nästan fjärde fransman ser alternativ till demokrati
Efter det franska parlamentsvalet, där inget politiskt block fick majoritet, styrs landet av en liberal-konservativ minoritetsregering. I en statlig undersökning, CESE, som presenteras på onsdagen framgår att det finns en växande misstro bland fransmännen gentemot landet politiska system, rapporterar Reuters.
I en Ipsos-undersökning som genomfördes som telefonintervjuer i första halvan av september och publicerades av Le Parisien-Aujourd'hui på tisdagen framgår att en av två fransmän (51%) tror att "endast stark makt" kan garantera ordning och säkerhet i republiken. Likaså tycker 23 procent av dem, nästan en av fyra, att demokrati inte är det bästa existerande politiska systemet. Andelen demokratiskeptiker var 31 procent bland unga 18 - 34 år.
Zelenskyj-rådgivare: EU måste agera på hotet från Nordkorea
Zelenskyjs närmaste rådgivare Mychailo Podoljak vill att Europa agerar på rapporterna om att nordkoreanska soldater förbereds för att strida på Rysslands sida i kriget mot Ukraina, rapporterar Ekot. Han anser att det är märkligt att EU, trots sin ekonomiska styrka jämfört med Ryssland och Nordkorea, är långsammare med militära investeringar. Samtidigt väcker rapporterna frågan om det kan vara aktuellt att sätta in europeiska trupper till Ukraina för att stärka landets försvar, något Podoljak tror inte kommer att hända.
Nytt brittiskt-tyskt försvarssamarbete – ska stärka Nato
Med ett sedan tidigare gällande brittiskt-franskt fördrag om militärt samarbete som utgångspunkt bekräftar Storbritannien och Tyskland ett liknande men bredare avtal i London på onsdagen, rapporterar Deutsche Welle. Den tyske försvarsministern, socialdemokraten Boris Pistorius, sade att avtalet handlade om att täppa till kapacitetsluckor i Nato.
– Med projekt över luft-, land-, hav- och cyberdomäner kommer vi gemensamt att öka vår försvarsförmåga, och därigenom stärka den europeiska pelaren inom Nato, sade Pistorius i kommentarer inför avresan till sin brittiske ministerkollega.
Det nya avtalet ska stärka den tysk-brittiska förmåga att samarbeta men också att genomföra övningar i Baltikum. En tysk vapenfabrik väntas öppna i Storbritannien och tyskt flyg ska stationeras i Skottland.
Erdogan möter Putin i Ryssland: ”En kontroversiell fråga”
Turkiets auktoritära president Erdogan möter Rysslands diktator under onsdagen. Träffen mellan Turkiet och Ryssland sker mitt under brinnande krig i Ukraina.
– Det här är en kontroversiell fråga, säger SVT:s Turkietkorrespondent Tomas Thorén.
Ukrainas befolkning har minskat med tio miljoner
Ukrainas befolkning har minskat med tio miljoner människor sedan Rysslands fullskaliga invasion startade 2022. Det visar en ny rapport från FN, uppger Ekot. Orsakerna sägs vara att stora folkmängder lämnat landet under kriget, samtidigt som antalet födslar gått i botten.
Slutresutat från Moldaviens EU-omröstning – ja-sidan vann knappt
När 100 procent av de närmare 1,5 miljoner rösterna räknats i Moldaviens folkomröstning om att införa EU-skrivningar i landets författning vann ja-sidan med 50,4 procent mot nej-sidans 49,6. Starkast stöd för ja-sidan fanns bland 236 000 moldavier i utlandet där motsvarande 77 procent av dem stödde förslaget. Valdeltagandet blev 51,7 procent och betydligt fler kvinnor än män röstade, 54,6 procent mot 45,5 procent.
MP kritiskt mot statsministerns stöd till Polens asylhantering
Nu får statsminister Ulf Kristersson kritik från Miljöpartiet för sitt stöd till Polens asylhantering. I Polen vill regeringspartiet skicka tillbaka människor som kommer till Polen från Belarus, utan att de får möjlighet att söka asyl.
– Det är djupt problematiskt att flera EU-ledare är beredda att kasta asylrätten över bord och bryta mot internationella lagar och konventioner, säger Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Annika Hirvonen, enligt Ekot.
Italien stärker migrantavtal med ny lag – vill motverka dom
Italiens regering har godkänt en ny lag för att rädda det omdiskuterade migrantavtalet med Albanien, skriver TT/GP. Lagen ger Italien rätt att snabbt hantera asylansökningar och bestämma vilka länder utanför EU som är säkra. Detta sker efter att en domstol i fredags bestämt att tolv migranter ska flyttas tillbaka till Italien från Albanien för asylprövning. Enligt avtalet från november förra året ska migranter som räddas av italienska fartyg föras till Albanien i väntan på asylbeslut. Premiärminister Giorgia Melonis regering vill med den nya lagen motverka rättsliga hinder för avtalet. Detta efter att EU-domstolen nyligen sagt att delar av länder utanför EU inte kan räknas som säkra om inte hela landet anses säkert.
Kristdemokrat får uppdrag att bilda regering i Österrike – koalition väntar
Österrikes president Alexander Van der Bellen har gett avgående regeringschef Karl Nehammer, ledare för det kristdemokratisk Folkpartiet (ÖVP), uppdraget att bilda ny regering, skriver Reuters. Högernationalistiska Frihetspartiets ledare, Herbert Kickl, vars parti blev störst i valet med 29 procent av rösterna, har uttryckt önskan om att bli förbundskansler, men saknar majoritet då andra partier vägrar samarbeta med honom. Presidenten menar att största partiet inte automatiskt får rätt att bilda regering och Nehammer uppmanas nu att förhandla med socialdemokratiska SPÖ. Tillsammans skulle de ha en knapp majoritet, men många tror att ett tredje parti behövs för en stabil regering.
EU-parlamentet godkänner miljardlån till Ukraina
EU-parlamentet röstade på tisdagen ja till ett stort lån till Ukraina. Lånet kan bli upp till 35 miljarder euro. Pengarna ska hjälpa Ukraina med akuta ekonomiska behov som uppstått på grund av Rysslands angrepp. 518 ledamöter, däribland alla närvarande svenska parlamentariker, röstade för lånet medan 56 röstade emot. Lånet är en del av ett större stödpaket från G7-länderna. För att få lånet måste Ukraina följa vissa regler om demokrati och mänskliga rättigheter. Lånet ska dock betalas tillbaka med hjälp av pengar från ryska tillgångar som frysts i EU. Karin Karlsbro (L), svensk ledamot i EU-parlamentet och huvudansvarig för att lotsa frågan i församlingen, sade:
– Ukraina kämpar inte bara för sin egen frihet, utan för att försvara allas vår demokrati. Ryssland måste betala för att ha angripit ukrainare och förstört landets infrastruktur.
Lånet väntas snart bli godkänt av EU:s medlemsländer och kan då börja betalas ut.