Fackföreningar i Spanien demonstrerade på torsdagen för att pressa fram en överenskommelse om kortare arbetsvecka med arbetsgivarna. Regeringen och facken vill minska arbetstiden med 2,5 timmar från nuvarande 40 timmar per vecka.

– Spanska företag kan mycket väl hantera en allmän minskning av arbetstiden, sade Unai Sordo, ledare för fackförbundet CCCO, till demonstranter i Madrid, enligt Reuters.

Arbetsgivare är oroliga för ökade kostnader. Regeringen erbjuder därför anställningsbidrag till småföretag för att kompensera för kortare arbetstid.

Spanien har en något längre arbetsvecka än EU-snittet, sett till arbetade timmar per vecka under 2023. Arbetsmarknadsminister kommunisten Yolanda Diaz menar att kortare arbetstid ökar produktiviteten.

Liknande åtgärder i Frankrike ledde, enligt Reuters, till högre arbetskostnader och minskad konkurrenskraft.  

Det är nu klart att Ukraina får ytterligare 375 miljoner dollar i stöd från USA, det motsvarar uppåt 4 miljarder svenska kronor. I stödet ingår bland annat raketer till Himarsystemet, pansarfordon och pansarvärnsraketer, rapporterar Ekot.

Belgien, en av Europas största importörer av flytande naturgas (LNG) från Ryssland, uppmanar EU att förbjuda det ryska bränslet. Landets energiminister Tinne Van der Straeten menar att företag inte kan bryta långtidskontrakt utan EU-sanktioner.

– Vi behöver en europeisk strategi, sade Van der Straeten till Financial Times.

Trots EU:s ansträngningar att minska beroendet av ryska fossila bränslen har importen av rysk flytande naturgas ökat i flera länder. Nederländernas klimatminister Sophie Hermans planerar att ta upp frågan vid ett möte med EU-kollegor nästa månad.

Belgien var 2023 den näst största importören av rysk flytande naturgas i EU efter Spanien. Frankrike ser ut att gå om båda länderna i år.

Läs mer om hur importen av rysk gas minskat sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Flera ledande ekonomiska institut i Tyskland har sänkt landets tillväxtprognos för i år. De varnar för att ekonomin kommer att krympa med 0,1 procent under 2024, följt av en svag återhämtning på 0,8 procent nästa år, rapporterar FT.

– Den tyska ekonomin har stagnerat i över två år, sade Geraldine Dany-Knedlik från DIW Berlin.

Orsakerna är strukturella problem som anpassning till minskade koldioxidutsläpp, digitalisering och åldrande befolkning. Exporten har inte återhämtat sig efter pandemin på grund av höga energipriser och brist på arbetskraft.

Industriproduktionen har minskat och företag som Volkswagen planerar att stänga fabriker. Arbetslösheten har ökat något till 6 procent.

Politisk osäkerhet kring regeringskoalitionens framtid bidrar också till att företag drar sig för att investera, vilket ytterligare hämmar tillväxten.

Europa kan få en ny lilleputtstat i stil med Vatikanstaten, rapporterar TT/AFP/SvD. En minoritetsgrupp med muslimska mystiker ska få bilda en egen enklav i Albaniens huvudstad Tirana.

Knappt har bläcket torkat på EU:s senaste stora migrationsuppgörelsen i maj, än mindre har den nya politiken börjat att gälla, förrän den nya franska liberalkonservativa regeringen kräver  en översyn i synnerhet av EU:s återvändandedirektiv.

– Det är dags att vi ändrar EU:s regler, sade den nye inrikesministern Bruno Retailleau på tisdagen, rapporterar Euractiv.  Enligt tidningen ska bland annat även Sverige och Nederländerna vilja se en mer restriktiv migrationspolitik.

I år väntas Greklands offentliga skuld landa på 153 procent av landets bruttonationalprodukten BNP, ner från 207 procent för fyra år sedan, rapporterar Bloomberg. Till tidningen säger finansminister Kostis Hatzidakis att statens upplåning kommer att krympa till "nära 130%" av BNP i slutet av 2028, stärkt av en ekonomi som har överträffat sina jämförbara konkurrenter. 

Enligt EU:s regler ska medlemsländernas skulder inte överstiga 60 procent, något bara en minoritet, däribland Sverige följer, se listan.

Var fjärde elbil i Europa tillverkas redan i Kina. Men nu hoppas de kinesiska bilmärkena använda den svenska marknaden som språngbräda för att slå igenom på kontinenten – trots nya strafftullar i EU, rapporterar SvD Näringsliv.