Italien har skickat tillbaka 49 migranter till Albanien som försökt ta sig in i landet. Vid två tidigare tillfällen har åtgärderna, som anses kontroversiella, stoppats men den här gången fördes personerna till två för ändamålet uppbyggda asyl- och migrationscentraler i Tirana, skriver TT/SvD.

Slovakiens regering leds på osäker mark efter att fyra parlamentsledamöter från regeringspartiet Hlas hotat med röstbojkott. Premiärminister Robert Ficos breda populistiska koalition har därmed bara 75 röster i parlamentet med 150 platser, rapporterar Bloomberg. Samtidigt demonstrerade omkring 100 000 människor i fredags mot regeringens Rysslandsvänliga politik, varav 60 000 i huvudstaden Bratislava. Oppositionsledaren Michal Šimečka menar att regeringen håller på att falla samman och att nyval är enda lösningen. Fico, som kom till makten 2023 med löftet att stoppa militärt stöd till Ukraina, utesluter inte nyval om koalitionen förlorar sin majoritet men anser att det inte är bästa lösningen.

Efter flera våldsamma attacker i Tyskland planerar Friedrich Merz, favorit att bli nästa förbundskansler, att införa permanenta gränskontroller, skriver Financial Times. Detta meddelade han i fredags efter att en asylsökande från Afghanistan på onsdagen dödat två personer i bayerska Aschaffenburg. Merz kristdemokratiska parti CDU vill förbjuda asylsökande och snabba på utvisningar. Han kallar EU:s migrationspolitik "dysfunktionell" och menar att – Tyskland måste därför använda sin rätt att låta nationell lag gå före.
Attacken i Aschaffenburg följer på två andra våldsdåd: I december körde en saudisk läkare in i en julmarknad i Magdeburg och dödade sex personer. I augusti knivhögg en syrier tre personer till döds i Solingen.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen bjöd hem sina nordiska kollegor på middag på söndagskvällen efter att de fyra hållit ett viktigt säkerhetsmöte, rapporterar Danmarks Radio. Tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre, Finlands president Alexander Stubb och Sveriges statsminister Ulf Kristersson ska hon ha diskuterat den amerikanske presidenten Donald Trumps hot att ta över Grönland.

– Vi har på vårt möte i dag diskuterat vårt regionala försvars- och säkerhetssamarbete. Vi delar situationens allvar, sade Frederiksen.

Litauen och Estland blir först i Nato med att lova öka sina försvarsutgifter till över 5 procent av BNP. Detta efter att USA:s president Donald Trump föreslagit ett Natomål på fem procent. Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys sade till Financial Times att landet planerar spendera 5-6 procent på försvaret från nästa år till 2030, en fördubbling från dagens nivå. Estlands premiärminister Kristen Michal meddelade att även hans land siktar på 5 procent, upp från nuvarande 3,7 procent. Länderna ska finansiera ökningen genom lån och nedskärningar i offentlig sektor, men kritiker menar att planerna saknar trovärdighet.