Den tyska försvarsministern Christine Lambrecht tycker att den stora upprustningen av den tyska militären som den tyska regeringen utlovat går för långsamt, rapporterar Ekot. Den tyska regeringen utlovade i våras efter att Ryssland inledde kriget i Ukraina att förstärka det tyska försvaret med 100 miljarder euro de kommande åren utöver den ordinarie försvarsbudgeten. Försvarsminister Lambrecht säger till tidningen Rheinische Post att de ansvariga inom militären måste agera snabbare med upprustningen och beställa material på den existerande marknaden och inte vänta på att man hunnit utveckla egna tyska koncept.

Tiden rinner iväg om Ungern ska säga ja till Sveriges Natoansökan före årets slut. Parlamentet i Budapest har tre möjliga dagar på sig. Den 5, 6 och 7 december möts parlamentet för en sista beslutsomgång innan det stänger för jullov, skriver GP/TT. Svenska ministrar säger att de fått försäkringar av ungerska kollegor att ratificeringen förväntas ske senast i mitten av december. Ungern och Turkiet är de enda av de 30 Nato-länderna som ännu inte ratificerat Sveriges ansökan.

Vintern förändrar förutsättningarna för de strider som just nu pågår i Ukraina, rapporterar Ekot. Vädret med leriga åkrar och påverkar möjligen till att gå framåt, i början av kriget för Ryssland, nu för Ukraina säger Roger Djupsjö är major vid försvarsmakten.

– Rent militärt kommer vintern bli ganska svårt för det ryska styrkorna, säger Oscar Jonsson är doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan till radion. 

Ungern, Österrike och Serbien ska öka bevakningen av gränserna mot Nordmakedonien och Bulgarien, det för att stoppade det ökande antalet människor som försöker ta sig in i EU illegalt, rapporterar Ekot. För Serbiens president Vucic blir det här ett sätt att visa sina goda vilja mot EU. EU:s kommissionär Ylva Johansson, hotade för några veckor sedan Serbien med repressalier om inte landet stängde dörren för afrikanska migranter från att ta sig in i EU.

Skottland får inte på eget initiativ hålla någon ny folkomröstning om självständighet, rapporterar Ekot. Makten över en sådan fråga ligger hos regeringen i London, där engelsmännen är i majoritet, inte hos regionregeringen i Edinburgh. Det fastslår Storbritanniens högsta domstol i London. Det skotska regionstyret har i flera år försökt få till en ny folkomröstning om självständighet. Ett argument är att Skottland vill vara med i EU och då önskar lämna Storbritannien för att i stället åter ansluta sig till den Europeiska unionen. Skottland och England ingick en union 1707.

En båt med 400-500 människor ombord hamnade under natten till tisdag i sjönöd i Medelhavet, sydväst om grekiska Kreta, rapporterar GP/TT. Efter en dramatisk räddningsinsats nådde båten grekisk hamn under tisdagen. Människorna ombord är migranter, men det har ännu inte retts ut varifrån de kommer.

Danmark ser ut att få en blocköverskridande regering. Statsminister Mette Frederiksens socialdemokrater blev största parti i valet för drygt tre veckor sedan. I ett liknande läge efter valet 2019 bildade hon en minoritetsregering med stöd från mindre vänsterpartier, men den vägen har nu misslyckats. Mette Frederiksen inleder nu förhandlingar med högern, skriver DN. Eftersom liberala Venstre, med ledaren Jakob Ellemann-Jensen, är störst på den sidan börjar Frederiksen med att prata med honom. Men ytterligare sju partier i den numera väldigt brokiga danska politiken är kvar i samtalen, och kan alltså vara aktuella för ett samarbete, säger Frederiksen.

– Min bedömning är att vi kan bilda en bred regering, säger hon.

Ryssland har under onsdagen genomfört nya robotattacker mot viktig infrastruktur i den ukrainska huvudstaden Kiev, rapporterar Ekot. Enligt nyhetsbyrån AFP:s utsända ska delar av Kiev vara strömlösa. Även staden Lviv i västra Ukraina och delar av grannlandet Moldavien ska vara strömlöst efter ryska attacker. Tre personer uppges ha dödats och tre personer ska ha skadats när ett tvåvåningshus attackerades i Kiev. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare på försvarshögskolan säger att målet med attackerna är att göra livet svårare för ukrainarna.

– Ryssland vill skapa en flyktingvåg mot Europa som ska ställa till problem, och det ska sin tur ställa sätta press på Zelensky, säger Joakim Paasikivi till Ekot.