Ännu på fredagseftermiddagen, sista dagen för EU-ländernas regeringar att nominera sina kandidater till EU-kommissionen, saknas fortfarande namn från Italien och Belgien, rapporterar Politico. Samtidigt konstateras att regeringskrisernas Bulgarien som första EU-land lämnade in två kandidater, en man och en kvinna, allt enligt kommissionsordförande von der Leyens önskemål, rapporterar Euractiv. von der Leyen väntas fördela posterna i den nya kommissionen före den 11 september, då hon ska presentera listan för EU-parlamentets ledning inför de kommande utfrågningarna av kandidaterna.

På senare år har det skett stora förändringar i bulgarernas inställning till Nato och Ryssland enligt opinionsmätningar från Alpha Research Agency, rapporterar Euractiv. Stödet för landets Natomedlemskap har ökat från 28 procent till 40 procent på sju år. Samtidigt har sympatierna för Ryssland rasat från 60 procent 2018 till 32 procent 2024. Stödet för EU-medlemskapet är i år 61 procent medan 16 procent av bulgarerna säger sig ogillar EU.

Undersökningen visar också att medan två tredjedelar av bulgarerna vill bo i ett land med en demokrati i västerländsk stil, föredrar en tredjedel av befolkningen någon form av diktatur.

EU-kommissionen vill inte uttala sig huruvida de lagar, mot hbtgi-information i skolor och en definition om vad som är traditionell sexuell läggning, som det bulgariska parlamentet antog på onsdagen strider mot EU:s värderingar och lagar. Orsaken är att lagarna inte formellt godkänts av landets president och därmed ännu inte är giltiga. Kommissionens talesperson Anitta Hipper betonade dock att kommissionen är redo att tackla all diskriminering som drabbar hbtqi-personer.

– Vi står för en union där man får vara den man är, sade Anitta Hipper till journalister i Bryssel på torsdagen.

Det bulgariska parlamentet antog på onsdagen, med stor majoritet 159 för, 20 emot och 10 nedlagda, en lag som förbjuder undervisning eller spridande av idéer och åsikter relaterade till “icke-traditionell sexuell läggning” i skolor, rapporterar AFP/Radio Free Europe. I en annan omröstning antogs en definition av traditionell sexuell läggning som attraktion mellan personer av motsatta kön.

Den bulgariska Helsingforskommittén, en icke-statlig rättighetsorganisation, hade uppmanat parlamentet att inte godkänna ändringarna och sade att de "bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter", inklusive de som är inskrivna i den bulgariska konstitutionen samt EU-lagar och internationella konventioner. 

Liknande lagstiftning finns sedan tidigare i Ryssland, Georgien och i EU-länderna Ungern och Litauen, rapporterar Politico.  I en symbolisk gest utropade EU-parlamentet 2021 EU till en frihetszon för hbtq-personer, alla svenska partier stödde resolutionen utom SD som lade ner sina röster.

Bara två månader efter det senaste nyvalet är det snart dags för EU:s fattigaste land Bulgarien att på nytt gå till valurnorna för att försöka rösta fram en regeringsduglig majoritet, rapporterar Reuters. Det blir sjunde gången på tre år som landet tvingas hålla parlamentsval bland annat på grund av vad som beskrivs som “ihållande käbbel och personliga rivaliteter” mellan ledande politiker. 

– Jag vädjar till en meningsfull politisk debatt och fair play under de kommande veckorna. Annars är vi dömda att upprepa förfaranden som fler och fler ser som meningslösa, sade president Rumen Radev på måndagen.  

En minoritetsregeringm stödd av tidigare premiärminister Bojko Borisovs konservativa Gerb-parti, misslyckades med att få stöd i parlamentet på onsdagen, vilket förlänger Bulgariens politiska kris, skriver nyhetsbyrån Bloomberg. President Rumen Radev kommer nu att ge mandatet att bilda regering till parlamentets näst största parti, liberala DPS lett av den tidigare mediemogulen Deljan Peevski som är inblandad i en rad korruptions- och mutskandaler. Om även detta försök misslyckas kommer en tredje fraktion få en chans innan ett nytt val utlyses. I Bulgarien har det hållits parlamentsval 2021, 2022, 2023 och 2024.

I går onsdag publicerade EU sin så kallade konvergensrapport, som bedömer i vilken utsträckning icke-euroländerna är redo att gå med i valutasamarbetet. Rapporten slår fast att Rumänien och Bulgarien, som båda har signalerat att de vill gå med i euron, ännu inte är redo. De fyra övriga EU-länderna som står utanför valutasamarbetet – Sverige, Tjeckien, Ungern och Polen – ansöker inte heller om att gå med.

Tillsammans med Nederländerna blockerar Österrike ett beslut att låta Rumänien och Bulgarien gå med i EU:s passkontrollfria Schengenområde. EU-kommissionen har bedömt att båda länderna lever upp till alla krav på medlemskap. Men Österrike kan nu vara villigt att lätta på sitt veto mot att utvidga Schengen till Rumänien och Bulgarien och föreslå att flygresor till och från de två länderna skall tillåtas, rapporterar Bloomberg.

EU-kommissionen välkomnade på måndagen det österrikiska beskedet.

– Vi är glada att se att saker och ting rör sig i en positiv riktning, sade en talesperson för kommissionen och tillade att EU:s gränsbyrå Frontex är redo att öka bevakningen längs de bulgarisk-turkiska och rumänsk-sebriska gränserna vilket är ett krav från Österrike för att släppa sitt veto.

I ett försök att stärka sitt inflytande meddelade i veckan det bulgariska socialistpartiet, BSP, medlem i Europaparlamentets socialdemokratiska grupp S&D, att de kommer att ingå i en bred allians tillsammans med proryska och nationalistiska partier i Bulgarien, rapporterar Euractiv. Efter att socialdemokrater i Slovakien i förra månaden ingått en likande allians för att nå regeringsmakten uteslöts de från S&D.