Ungerns parlament röstade på onsdagen för en lag som kraftigt ökar antalet övertidstimmar som en arbetsgivare kan kräva, från dagens 250 per år till 400 timmar sammanlagt motsvarande 50 arbetsdagar. Arbetsgivarna ska med den nya lagen, som mött kraftigt motstånd från oppositionen och fackföreningar, inte behöva betala ut övertidslönen på tre år. Regeringen motiverar lagen med att den ska göra det möjligt för de löntagare som vill arbete mer att göra det och att landet lider brist på kvalificerad arbetskraft.

Sannfinländarnas riksdagsledamot Ville Tavio rörde upp känslorna under debatten i finska riksdagen på onsdagen. Tavio jämförde under debatten utvecklingen inom EU med Sovjetunionen och Nazityskland, något som fördömdes av bland annat statsminister Juha Sipilä, skriver Yle.

Nästa år höjs minimilönen i Spanien från 736 till 900 euro i månaden, motsvarande 22 procent, vilket är en högsta höjningen på över 40 år, enligt BBC.

Det ungerska parlamentet, som domineras av premiärminister Viktor Orbáns nationalkonservativa Fidesz, röstade på onsdagen igenom en lag som överför makt från landets högsta domstol till förvaltningsdomstolar som står under tillsyn av justitieministeriet, rapporterar Reuters.

Lagen omfattar bland annat valfrågor, korruption, skatter och polisvåld som alltså inte längre ska avgöras av högsta domstolen när de nya domstolarna är på plats år 2020. 

”[Lagen] är ett allvarligt hot mot rättsstatsprincipen i Ungern och går emot de värderingar som Ungern skrev under när man gick med i EU”, heter det i en analys från människorättsorganisationen Ungerska Helsingforskommittén.

EU-kommissionen utreder om unionen bör införa en europeisk Magnitskijlag. Det uppger EU:s utrikeschef Federica Mogherini. Den amerikanska lagen med samma namn innebär att USA riktar sanktioner mot ett 60-tal ryssar som anses ha bidragit till att den ryske juristen Sergej Magnitskij som utredde korruption i det ryska inrikesministeriet plötsligt dog i ett fängelse 2009. Förslaget om att införa liknande lagstiftning inom EU framfördes av Nederländerna på utrikesrådet i måndags.

Efter skottlossningen i Strasbourg på tisdagskvällen då tre personer dödades och tolv andra skadades har Frankrike infört den högsta nivån av högsta terrorberedskap på en tregradig skala.

Regeringen stärker också kontrollerna vid landets gränser och ökar polisbevakningen på julmarknader över hela Frankrike i syfte att undvika liknande attentat, uppger Le Figaro.

Polisen jagar fortfarande den misstänkte gärningsmannen och en utredning om misstänkt terrorbrott har inletts, skriver Yle.

EU-parlamentarikerna, som sammanträde i Strasbourg på tisdagen, tvingades stanna i parlamentsbyggnaden till långt in på natten på grund av attacken. Parlamentet inledde onsdagens session med en tyst minut för offren.

Stödet för de så kallade gula västarna i Frankrike sjönk i går efter president Emmanuel Macrons tv-tal där han lovade lätta på de ekonomiska åtstramningarna, rapporterar Yle.

Italien kan tänka sig att gå med på att sänka sitt budgetunderskott från 2,4 procent till 2,0, rapporterar den österrikiska Der Standard. Enligt tidningen så har EU sagt att de kan gå med på 1,95 procent. Det återstår att se om EU kommer fullfölja det man tidigare meddelat om att straffa Italien för att de inte lämnat in en fullständig budget i tid.

Efter gårdagens besked att Storbritanniens premiärminister Theresa May skjuter upp omröstningen om det brittiska utträdesavtalet med EU kommer May nu att träffa flera europeiska ledare, bland annat Tysklands förbundskansler Angela Merkel. May har som målsättning att få till ändringar i avtalet som kan övertyga det brittiska parlamentet om att rösta för det. 

I dag, tisdag, ska det brittiska parlamentet hålla en extrainsatt debatt om Mays beslut att skjuta upp omröstningen, rapporterar Reuters.

Frankrikes president Emmanuel Macron gick i måndags kväll ut och lovade en rad åtgärder för att möta de ”gula västarnas” protester som nu pågått i en månad. Macron lovade en höjning av minimilönen med 100 euro, att slopa den planerade skattehöjningen för de med lägst pensioner och ingen inkomstskatt på den årets inarbetade övertid. Men representanter för de gula västarna som Le Monde har talat med, samt oppositionen från vänster och höger, säger sig inte vara nöjda med det.

Några inom den spretiga och ledarlösa rörelsen "gula västarna" har tidigare publicerat en lista med 42 krav på regeringen.

EU förhalar handelsförhandlingarna med Washington, säger USA:s ambassadör i EU, Gordon Sondland, till Politico och tillägger att ”Trump kommer att sätta stopp för det.” Anklagelser från USA om att EU förhalar förhandlingarna om ett nytt handelsavtal har tidigare tillbakavisats av EU.

EU-ländernas utrikesministrar har i dag, måndag, beslutat att nio personer kopplade till valen i de självutropade republikerna i Ukraina ska läggas till på EU:s sanktionslista.

Det handlar om personer som varit inblandade i att arrangera presidentvalen i regionerna Donetsk och Lugansk i östra Ukraina i förra månaden. Valen har av EU betraktats som olagliga och ogiltiga. 

Åtgärderna mot de nio personerna består av reseförbud och frysning av deras tillgångar. Totalt omfattas nu 164 personer av sanktioner på grund av händelserna i Ukraina.

Tyskland är berett att ge upp sitt tidigare krav på att alla EU-länder ska vara tvungna att ta emot asylsökande i en situation då många samtidigt anländer till EU, som 2015. Det framgår av det diskussionsunderlag som Frankrike och Tyskland presenterade på ett ministerrådsmöte nyligen och som Financial Times sett. I det föreslår Tyskland och Frankrike att det ska vara möjligt för de länder som har ”goda skäl” att inte ta emot asylsökande genom att bidra solidariskt på andra sätt till flyktingmottagandet, det vill säga ekonomiskt.

Ett tyskt företag har i en undersökning tittat på 800 000 tweets i Tyskland som handlat om FN:s migrationspakt. Analysen visar att mer än var fjärde tweet kom från botar, rapporterar tyska die Welt. Botar är fejkkonton som utger sig för att vara människor men styrs av programmerade algoritmer och de propagerade i det granskade fallet mot ett undertecknande av migrationspakten.

I fredags utsågs Annegret Kramp-Karrenbauer till ny partiordförande för de tyska kristdemokraterna, CDU. Kramp-Karrenbauer, som blev handplockad av Angela Merkel till partisekreterare, sade i helgen att hon planerar att ändra partiets migrationspolitik innan EU-valet nästa år, rapporterar Reuters.

I Belgien lämnar nu det flamländska partiet N-VA regeringen, och därmed spricker regeringskoalitionen, rapporter Ekot. Anledningen är osämja kring FN:s migrationsrekommendationer som ska antas idag, och där det flamländska partiet anser att Belgien ska säga nej. Det flamländska partiet N-VA har varit det största partiet i den belgiska regeringskoalitionen. Premiärminister Charles Michel kommer nu att leda en minoritetsregering och måste ersätta fyra ministerposter.

Schweiz valde i fredags att förhala diskussionen om relationen mellan landet och EU. Regeringen väntades då fatta ett beslut men valde att istället meddela att man kommer att hålla en nationell debatt om det omstridda avtalet med EU. EU-kommissionen har svarat med att man kommer att diskutera den senaste utvecklingen vid sitt möte denna tisdag. Det nuvarande avtalet som gör det möjligt för EU-ländernas banker att handla på den schweiziska aktiemarknaden går ut den 31 december.

Frankrikes president Emmanuel Macron kommer i dag, måndag, att hålla ett tal till nationen för att svara på de ”gula västarnas” protester som i helgen ställde till stor förödelse när affärer och bilar vandaliserades, uppger Reuters. Protesten är inne på sin fjärde vecka och har utvecklats från att röra skattehöjningar på diesel till en bredare protest mot regeringen.

EU-kommissionen beslutade på fredagen att dra Rumänien inför EU-domstolen för att landet inte krävt tillbaka ett statsbidrag på uppåt 92 miljoner euro som tidigare felaktigt betalats ut till två svenska investerare. EU-kommissionen beslutade 2015 att ersättningen stred mot EU:s regler och beordrade Rumänien att kräva in pengarna. Rumänien har fått tillbaka en del av medlen, men tre år efter kommissionens beslut saknas över halva beloppet.

Storbritannien kommer att lämna in ett formellt klagomål mot att ett spanskt militärfartyg spelade den spanska nationalsången när det passerade brittiska Gibraltar, rapporterar El País. Enligt den brittiska Spanienambassadören Simon Manley handlar klagomålet dock inte om nationalsången, utan om att fartyget färdades i brittiskt vatten utan tillstånd. Spanien medger dock inget intrång eftersom man inte erkänner att havsområdet utanför Gibraltar står under brittisk jurisdiktion.

Enligt den österrikiska tidningen Der Standard vill populistiska Femstjärnerörelsen i Italiens regering att finansministern Giovanni Tria avgår. Tria är den som förhandlar med EU-kommissionen om Italiens budget. Italien riskerar att straffas av EU efter att de presenterat  en för vidlyftig  budget för 2019.

89 000 poliser, varav 8 000 i Paris, kommenderas ut på gatorna i Frankrike på lördag när ”gula västarna” återigen planerar att demonstrera, enligt landets premiärminister Édouard Philippe.

– Vi står inför personer som inte är här för att protestera utan för att slå sönder och vi vill inte ge dem fritt spelrum, sade han på torsdagen i en intervju i TF1, enligt Euronews.

Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg varnade i veckan Kosovo från att sätta samman en reguljär armé. Beslutet väntas tas i parlamentet den 14 december.

– Ett sådant steg är illa tajmat. Det går emot många Natomedlemmars råd och kan få allvarliga återverkningar på Kosovos framtida euro-atlantiska integration, sade Stoltenberg i veckan. Men landets premiärminister Ramush Haradinaj uppgav i går att man står fast vid planerna, uppger Balkaninsight.

Schweiz regering ska i dag ta ställning till om man ska anta ett nytt ramavtal om relationerna med EU men uppges vara splittrad i frågan. Överenskommelsen skulle innebära att landet automatiskt måste anta regeländringar som EU inför på den inre marknaden. Enligt Reuters röstar man sannolikt nej.

Efter mötet mellan EU:s migrationsministrar under torsdagen var Heléne Fritzon (S) besviken på Österrikes ordförandeskap, som ännu inte föreslagit hur de ska gå vidare med EU:s asylpolitik. Detta trots att EU-kommissionen i veckan har kommit med ett förslag.

– Det finns inget ordförandeförslag lagt. Jag var inte ensam idag om att vara kritisk. Österrikiska ordförandeskapet har under det senaste halvåret inte fört frågan framåt, sade en upprörd Fritzon efter Brysselmötet.

Fritzon betonade att ett beslut behövs innan EU-valet nästa år.

– Kommande veckor blir viktiga, sade ministern.

Under torsdagens möte i Bryssel var Sveriges arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) allt annat än nöjd med beslutet som riksdagen tog förra fredagen att säga nej till en europeisk arbetsmarknadsbyrå.
– Jag tycker personligen att det är viktigt att fortsätta bevaka frågan, men riksdagen ville att vi skulle ställa oss utanför och då har jag att följa det, därför har jag inte valt att ställa mig bakom den allmänna inriktningen, sade Johansson under en paus i mötet.

Alla medlemsländer, utom Sverige och Ungern, ställde sig bakom förslaget att inrätta en arbetsmarknadsbyrå, som nu ska förhandlas med Europaparlamentet.

– Det är inte så ofta vi hamnar på samma linje som Ungern, sade Johansson om hur det kändes att vara allierad med Ungern i frågan.

Den belgiska regeringen kan komma att spricka efter att premiärminister Charles Michel aviserat att han kommer att underteckna FN:s migrationspakt i Marrakech den 10 december. Detta trots motstånd från hans partis regeringspartner, det flamländska högerpartiet N-VA. Ministern ska nu bolla frågan till landets federala parlament, skriver Euractiv.

Efter USA:s hot om att lämna nedrustningsavtalet INF om det inte respekteras av Ryssland framöver, varnar den ryske presidenten Vladimir Putin, enligt The Guardian, för att landet kommer att utveckla nya kort- och medeldistansmissiler om USA gör allvar av sitt hot och inleder upprustning på området.

Luxemburg kan bli det första landet i världen som erbjuder sina medborgare att resa gratis med den allmänna kollektivtrafiken av klimat- och trafikskäl. Enligt den nyligen omvalde premiärminister Xavier Bettels plan ska det bli  gratis att resa med tåg, spårvagnar och bussar från och med nästa sommar, uppger The Guardian. 

De franska ”gula västarna”, som nu vunnit gehör hos den franska regeringen för kravet att skrota klimatskattehöjningar från den 1 januari, kräver även att förmögenhetsskatten återinförs och att minimilöner och pensioner höjs, enligt Libération. På onsdagen meddelade regeringen att den planerade höjningen av koldioxidskatten på drivmedel och el läggs på hyllan under hela 2019.

Relationen mellan Sverige och Ungern lider skada av att Sverige smutskastas i ungerska medier, enligt Sveriges Ungernambassadör Niclas Trouvé.

Orsaken till den ungerska reaktionen är att Sverige i somras bestämde sig att stödja EU-kommissionens talan i EU-domstolen om att Ungern med en ny lag bryter mot EU:s grundlag på flera punkter. Sedan 2017 tvingar Ungern föreningar som får utländska donationer att registrera sig som föreningar som tar emot stöd från utlandet. Syftet med den ungerska lagen, menar kritiker, är att svartmåla oberoende och kritiska röster i Ungern, rapporterar Ekot.

Tre huvudkandidater tävlar om att ersätta Tysklands förbundskansler Angela Merkel som partiledare för konservativa partiet CDU när omröstningen hålls imorgon fredag – partisekreteraren Annegret Kramp-Karrenbauer, finansmannen Friedrich Merz och hälsoministern Jens Spahn, rapporterar DN.

Rumänien kan komma att utlämna en turkisk journalist till Turkiet efter anklagelser som terrorism och samröre med den så kallade Gülenrörelsen. Kamil Demirkaya är inte tidigare dömd för brott och den rumänske EU-parlamentsledamoten Christian Preda varnar nu, enligt Balkaninsight, Rumänien för att inte respektera EU:s regler angående utlämning till länder där mänskliga rättigheter är i fara.  

EU:s medlemsländer ska få ökad hjälp att avslöja ryska trollfabriker och falska nyheter. EU-kommissionen meddelade på onsdagen att man sätter upp ett nytt larm- och varningssystem mellan EU:s institutioner och medlemsländerna. Samtidigt höjer man medlen till EU:s utrikestjänst EEAS från 1, 9 miljoner euro till 5 miljoner euro.

Samtliga medicinska experter och ledamöter i Italiens högre hälsoråd sparkas meddelade hälsominister och populisten Giulia Grillo på måndagen. Syftet är att ”att öppna portarna för andra”. De avskedade är några av landets mest framstående forskare inom området som genetik, gynekologi, patologi och immunologi, rapporterar SvD. Någon närmare förklaring har inte lämnats men företrädare för regeringspartierna har tidigare uttryckt motstånd mot vaccinering av barn.

Den franska regeringens åtgärd att skjuta upp flera klimatskatter i sex månader beräknas minska skatteintäkterna med nära två miljarder euro. Eftergiften för missnöjesprotesterna riskerar nu att påverka landets budgetunderskott som i dag uppgår till 2, 8 procent av BNP, rapporterar Le Monde.

Den brittiska regeringen blev på tisdagskvällen nedröstad då parlamentet krävde att den rättsliga utredningen kring utträdesavtalet med EU ska offentliggöras, rapporterar Reuters. Det är den brittiska justitiekanslern Geoffrey Cox som författat utredningen.

Parlamentets ledamöter röstade också för att parlamentet ska ges mer makt om utträdesavtalet röstas ner den 11 december.

USA:s president Donald Trump träffade på tisdagen representanter för den tyska bilindustrin och uppmanade dem att expandera sina investeringar i USA. De tyska bilföretagen Volkswagen och Daimlers chefer lovade ökade investeringar om USA inte inför de planerade höjda tullarna mot europeiska bilar, rapporterar Euractiv.

Ukrainas infrastrukturminister Volodymyr Omeylan säger att trafiken till och från Ukrainas hamnar i Azovska sjön delvis har kunnat komma igång igen, rapporterar The Guardian. Ryssland insisterar å sin sida på att man aldrig har blockerat fartyg i Azovska sjön.

USA kommer att dra sig ur INF-avtalet med Ryssland, som reglerar nedrustning av medel- och kortdistansrobotar, inom 60 dagar om inte Ryssland återgår till att respektera det på ett ”verifierbart sätt”, uppger EUobserver.

Höjningen av koldioxidskatten på bensin, brännolja och diesel i Frankrike, som mötts av våldsamma protester, skjuts upp i sex månader, meddelande landets premiärminister Édouard Philippe i dag tisdag. Den höjda skatten var tänkt att börja gälla den 1 januari men har kraftfullt ifrågasatts av proteströrelsen ”gula västarna”.

Även fransmännens förbrukning av el och gas slipper höjd skatt ”under vintern” och nya regler som ska minska luftföroreningar från bensin- och dieselmotorer genomförs först om sex månader, rapporterar Le Figaro.

Italiens budgetutkast för 2019 duger inte. Rom måste dra åt svångremmen. Det är eurozonens finansministrar eniga om efter sitt möte i Bryssel på måndagen, skriver TT/GP. Ministrarna meddelar att de håller med EU-kommissionen, som i november varnade att budgeten bryter unionens underskottsregler. Italiens premiärminister Giuseppe Conte har på tisdagsmorgonen lovat att under dagen presentera ett nytt budgetförslag, enligt Le Soir.

EU-parlamentets utrikesutskott ska på torsdag diskutera en rapport om de ökade spänningarna i EU:s relation till Ryssland.

Rapportören Sandra Kalniete, från EPP-gruppen, föreslår bland annat att gasledningen Nord Stream 2 stoppas, att EU ska vara beredd att vidta nya sanktioner mot Ryssland, och att en europeisk version införs av den amerikanska Magnitskijlagen.

Den senare innebär åtgärder mot ryska medborgare som anses ha bidragit till mordet på den ryske revisorn Sergej Magnitskij 2009.

I dag, måndag, möter Frankrikes premiärminister Édouard Philippe partiledarna i landet och representanter för proteströrelsen de gula västarna efter helgens våldsamma protester, skriver BBC. Protesterna, som samlade omkring 75 000 personer i lördags, fick president Emmanuel Macron att kalla till ett krismöte med landets polisledning, inrikesministern och premiärministern igår. Hittills har tre personer dött i samband med protesterna som drog igång för tre veckor sedan i Frankrike.