Personer och länder
Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och hennes kommission besökte på fredagen Polens premiärminister Donald Tusk . Säkerhet och migration stod högst på agendan och von der Leyen lovade ökat stöd till gränsbevakning.
Den amerikanska biståndsmyndigheten USAID stängs ned på order av president Donald Trump. Beslutet skapar oro i Europa där många biståndsorganisationer är beroende av amerikanskt stöd. Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa varnar för allvarliga konsekvenser, särskilt för stödet till Ukraina.
Antalet sjukdagar per anställd på den tyska arbetsmarknaden har ökat markant på senare år. En del kan beror på nya rapporteringsrutiner men inte allt, uppger Euractiv. I Tyskland togs karensdagarna vid sjukdom bort på 1970-talet. Även om vissa pratar om den svenska modellen med en obetald karensdag så är det ingen som föreslår det – i synnerhet inte mitt i valrörelsen.
Rent juridiskt skulle en sådan lagändring vara möjlig "från den ena dagen till den andra" enligt Michael Fuhlrott, en arbetsjurist som representerar arbetsgivare och chefer.
– Men arbetsrätten är extremt politisk, så det är mycket svårt att föreställa sig förändringar som skulle ta bort människors etablerade rättigheter, säger Michael Fuhlrott till Euractiv.
De baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen tar på söndag ett historiskt steg när de kopplar bort sig från det ryska elnätet som de varit anslutna till sedan efter andra världskriget då Sovjetunionen ockuperade länderna, skriver Financial Times. Istället ansluter de sig till EU:s elnät via Polen.
– Vi integreras nu i världens största synkroniserade zon. Det är inte bara en teknisk åtgärd, utan också en historiskt och symboliskt mycket viktig handling, sade Litauens energiminister Žygimantas Vaičiūnas.
Övergången sker under höjd beredskap efter flera misstänkta sabotage mot undervattenskablar i Östersjön det senaste året. Estland har därför placerat ut militär vid viktiga elanläggningar. Rysslands Kaliningrad-region, som tidigare ingått i samma system, kommer efter övergången att fungera som en egen energiö.
Trumpadministrationen förbereder ett fredsförslag för Ukraina. Planen ska presenteras vid säkerhetskonferensen i München nästa vecka, enligt källor som Bloomberg har talat med.
Polen får inte tillbaka några av de miljardböter som drogs från landet under den tidigare regeringens mångåriga tvist med EU-kommissionen om domstolarnas oberoende. EU:s domstol avslog på onsdagen ett polskt krav på att skriva av åtminstone delar av böterna, skriver TT/GP. Totalt straffades landet med böter på motsvarande 3,6 miljarder svenska kronor. När Polen inte ville betala drogs pengarna automatiskt av från Polens EU-bidrag under 2022 och 2023.
Teslas försäljningssiffror i Tyskland visar en kraftig nedgång i januari 2025. Endast 1 277 nya Tesla-bilar registrerades, vilket är 59 procent färre än samma månad förra året, uppger TT/SvD. Detta står i stark kontrast till den övriga elbilsmarknaden i Tyskland, som växte med 54 procent under samma period. Företagets vd Elon Musk har fått hård kritik i Europa. Kritiken handlar om hans kontakter med ytterhögerpartier, särskilt tyska AFD inför valet den 23 februari. Musk, som nu även är rådgivare till USA:s president Donald Trump, har väckt starka reaktioner genom sitt närmande till dessa partier.
Norsk vapenindustri noterar precis som många andra aktörer rekordsiffror i anslutning till det alltmera oroliga omvärldsläget med upprustning som konsekvens, skriver TT/SvD. Under 2024 uppgick exporten av försvarsmateriel till 7,9 miljarder norska kronor, en ökning med över en miljard kronor enligt siffror från Statistisk sentralbyrå. Framförallt handlar det då om försäljning till Nato-länder som USA och Ungern.
Den franske premiärministern François Bayrou klarade på onsdagen två misstroendeomröstningar i parlamentet, uppger Reuters. Detta banar väg för att landets försenade budget för 2025 kan antas. Budgeten ses som viktig för att minska Frankrikes stora statsskuld. Vänsterpartier hade begärt omröstningarna efter att Bayrou använt en särskild grundlagsregel, artikel 49.3, för att driva igenom budgeten utan parlamentets godkännande. Både extremhögerpartiet Nationell samling och Socialistpartiet vägrade stödja misstroenderöstningarna.
Tomas Tobé (M) blir huvudansvarig för vad EU-parlamentet vill se för åtgärder för att undvika liknande påverkansförsök som i Rumänien, där hela presidentvalet måste göras om efter oklart finansierade nätkampanjer bakom en av kandidaterna, rapporterar TT/GP.
– Vi kan inte ha laglös yttrandefrihet och vi kan inte heller ha total EU-censur. Och däremellan hittar du väl mig någonstans, säger Tobé.