Personer och länder
Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
Den brittiske premiärministern Keir Starmer samlade på lördagen omkring 30 internationella ledare för att konkretisera planer på en fredsstyrka för Ukraina. Beslut fattades om en "operativ fas" med militära planeringsmöten i London senare i denna vecka. Även ytterligare skärpta sanktioner mot Ryssland ligger på bordet
Litauen ställer sig bakom ett förslag om att fördubbla EU:s militära stöd till Ukraina till 40 miljarder euro under 2025, rapporterar Reuters. Enligt Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys behövs liknande belopp även framöver.
– Ukrainas väpnade styrkor kommer att vara den främsta avskräckande kraften för att hindra ryssarna från att återvända, sade Budrys till Reuters på söndagen.
EU:s utrikesministrar ska diskutera förslaget vid ett möte i Bryssel på måndag. Initiativet kommer från EU:s diplomatiska tjänst under ledning av tidigare estniska premiärministern Kaja Kallas. Kęstutis Budrys betonar att långsiktigt militärt stöd inte bör vara beroende av eventuella fredssamtal.
Kinas ledare Xi Jinping har avböjt en inbjudan att besöka Bryssel för ett toppmöte som skulle markera 50 år av diplomatiska förbindelser mellan EU och Kina, rapporterar Financial Times. Istället erbjuder Kina att skicka premiärminister Li Qiang. Beskedet bekräftar enligt EU-diplomater att Kinas varmare ton inte motsvaras av konkreta handlingar.
Relationerna mellan Bryssel och Peking har försämrats sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 och Kina stöd till Ryssland. EU har också infört tullar på kinesiska elbilar och anser att Kina, som hade ett handelsöverskott på 304,5 miljarder euro med EU förra året, inte gör tillräckligt för att skapa balans i handeln.
Litauiska åklagare anklagar Rysslands militära underrättelsetjänst, GRU, för att ha orkestrerat en brandattack mot en Ikea-varuhus i Vilnius i maj förra året, rapporterar Reuters.
– Ikeas färger är desamma som Ukrainas flagga – detta har stark symbolisk betydelse, sade Arturas Urbelis från litauiska åklagarmyndigheten på måndagen.
Två ukrainska medborgare, båda under 20 år, ska ha erbjudits 10 000 euro och en begagnad BMW för att utföra dådet. Branden inträffade tre dagar före en liknande brand i ett köpcentrum i Polen. Ryssland förnekar all inblandning i sabotageattacker.
USA:s president Donald Trump säger att han ska prata med Rysslands president Vladimir Putin om kriget i Ukraina i på tisdag, uppger Ekot. Trump säger att mycket arbete gjorts över helgen, och att samtalen med Putin kommer att handla om landområden och om kraftverk. Trump beskriver det som att samtalet kommer att handla om att dela upp vissa tillgångar.
Västerländska sanktioner mot Ryssland kan i slutändan avskaffas om det hjälper till att leverera säkerhet och rättvisa för Ukraina, sade Vladyslav Vlasiuk, president Volodymyr Zelenskyjs rådgivare för sanktionspolitik, till Politico och tillade: Men det måste ske under rätt förutsättningar.
Det tyska gröna partiet säger fortsatt nej till att i nuvarande form rösta för kristdemokraten Friedrich Merz planerade storsatsningar på försvar och infrastruktur, uppger Ekot. Satsningarna är avgörande för Merz försök att bilda ny regering med de tyska socialdemokraterna men förutsätter de Grönas stöd i förbundsdagen.
Kroatiens befolkning har minskat med en femtedel sedan självständigheten 1991, rapporterar Bloomberg. Regeringen planerar nu en historiskt stor satsning för att vända trenden.
– Vi måste stoppa det. Vår ekonomiska säkerhet, vår försvarssäkerhet, vår överlevnad står på spel, säger Ivan Šipić, minister för demografi och invandring.
Regeringen förbereder ny lagstiftning och avsätter 769 miljoner euro för att öka födelsetalen från 2026. Kroatien är ett av de hårdast drabbade länderna i Östeuropa, där födelsetalen nu är de lägsta på 250 år, enligt Bloomberg.
Kristdemokrater, socialdemokrater och de gröna i Tyskland har på fredagen kommit överens om ett stort finansieringspaket för klimatskydd, rapporterar Die Welt. En klimat- och omställningssfond fördubblas till 100 miljarder euro efter långa förhandlingar. Dessutom planeras ett särskilt stöd på 500 miljarder euro för infrastruktur.
Överenskommelsen innebär också en utvidgad definition av försvarsutgifter som undantas från de tyska skuldbromsreglerna. Paketet kan godkännas av förbundsdagen redan på tisdag, men kräver även godkännande i förbundsrådet – det tyska parlamentets överhus – med två tredjedelars majoritet. Partierna skyndar på processen eftersom de efter parlamentets ombildning den 25 mars inte längre har tillräcklig majoritet.
Sverige kommer att fram till 2026 donera 18 Archerpjäser och fem artillerilokaliseringsradarsystem av typen Arthur till Ukraina. Donationen, som upphandlas hos svensk försvarsindustri, Bofors och Saab, är värd cirka tre miljarder kronor och ingår i Sveriges 18:e militära stödpaket.
– Ukraina är i stort behov av artilleri och artilleriammunition. Detta har sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes varit högt prioriterat av Ukraina. Det var Ukrainas försvarsminister Rustem Umjerov tydlig med när jag träffade honom i helgen, sade försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande på torsdagen i Karlskoga.
Sverige bidrar även med pengar till Ukrainas försvarsindustri genom ett danskt initiativ. Stödet kan användas till produktion av ammunition eller det ukrainska artillerisystemet Bohdana.