EU-kommissionen utreder om unionen bör införa en europeisk Magnitskijlag. Det uppger EU:s utrikeschef Federica Mogherini. Den amerikanska lagen med samma namn innebär att USA riktar sanktioner mot ett 60-tal ryssar som anses ha bidragit till att den ryske juristen Sergej Magnitskij som utredde korruption i det ryska inrikesministeriet plötsligt dog i ett fängelse 2009. Förslaget om att införa liknande lagstiftning inom EU framfördes av Nederländerna på utrikesrådet i måndags.

Efter USA:s hot om att lämna nedrustningsavtalet INF om det inte respekteras av Ryssland framöver, varnar den ryske presidenten Vladimir Putin, enligt The Guardian, för att landet kommer att utveckla nya kort- och medeldistansmissiler om USA gör allvar av sitt hot och inleder upprustning på området.

EU:s medlemsländer ska få ökad hjälp att avslöja ryska trollfabriker och falska nyheter. EU-kommissionen meddelade på onsdagen att man sätter upp ett nytt larm- och varningssystem mellan EU:s institutioner och medlemsländerna. Samtidigt höjer man medlen till EU:s utrikestjänst EEAS från 1, 9 miljoner euro till 5 miljoner euro.

Ukrainas infrastrukturminister Volodymyr Omeylan säger att trafiken till och från Ukrainas hamnar i Azovska sjön delvis har kunnat komma igång igen, rapporterar The Guardian. Ryssland insisterar å sin sida på att man aldrig har blockerat fartyg i Azovska sjön.

USA kommer att dra sig ur INF-avtalet med Ryssland, som reglerar nedrustning av medel- och kortdistansrobotar, inom 60 dagar om inte Ryssland återgår till att respektera det på ett ”verifierbart sätt”, uppger EUobserver.

EU-parlamentets utrikesutskott ska på torsdag diskutera en rapport om de ökade spänningarna i EU:s relation till Ryssland.

Rapportören Sandra Kalniete, från EPP-gruppen, föreslår bland annat att gasledningen Nord Stream 2 stoppas, att EU ska vara beredd att vidta nya sanktioner mot Ryssland, och att en europeisk version införs av den amerikanska Magnitskijlagen.

Den senare innebär åtgärder mot ryska medborgare som anses ha bidragit till mordet på den ryske revisorn Sergej Magnitskij 2009.

Vid G20-mötet i Argentina sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk idag att han är säker på att EU i december kommer att förlänga sanktionerna mot Ryssland, som infördes 2014 efter Rysslands annektering av Krimhalvön.

– Rysslands användning av våld mot ukrainska fartyg är helt oacceptabel. Jag vill understryka att Europa är enat i stödet för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.

EU:s medlemsländer är splittrade i frågan om hur EU ska agera efter den eskalerade konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Efter tre dagars diskussion gjorde EU:s utrikeschef Federica Mogherini ett uttalande på onsdagen där hon uppmanar Ryssland att lämna tillbaka  de ukrainska marinfartyg man beslagtagit samt släppa de sjömän man tillfångatagit. Men några ytterligare sanktioner mot Ryssland har EU:s medlemsländer inte kunnat komma överens om trots påtryckningar från Estland, Lettland, Litauen, Polen och Storbritannien, rapporterar Reuters.

Två av Azovska sjöns hamnar, Berdyanska och Mariupol, blockeras av ryska skepp, sade Ukrainas infrastrukturminister Volodomyr Omelyan. Enligt honom har totalt 35 skepp hindrats från att använda hamnarna, rapporterar Reuters.

Efter den ryska attacken mot ukrainska fartyg i Kertjsundet hotar nu USA:s president Donald Trump att under helgens G20-möte i Buenos Aires ställa in mötet med Rysslands president Vladimir Putin. – Jag gillar inte det angreppet, […] och förresten borde Europa inte gilla det angreppet, säger han till Washington Post.

Tidigare utrikesministern Carl Bildt (M) tycker att västvärlden är undflyende mot Ryssland när det gäller situationen kring Azovska sjön. Han tycker att europeiska länder borde skicka civila fartyg till området för att upprätthålla sjöfartsfriheten, uppger TT/SVT.

Politiker från bland annat Tyskland, Österrike, Estland och Polen vill att EU ökar sina sanktioner mot Ryssland på grund av de senaste dagarnas händelser i Ukraina, enligt TT/SVT. Enligt EU-kommissionens talesperson pågår intensiva diskussioner mellan medlemsländerna om hur man ska svara på den ryska aggressionen.

Ukraina har beslutat att införa 30 dagars undantagslagar i vissa delar av landet med start på onsdag, rapporterar Ekot. Det beslutade landets parlament efter att tre ukrainska fartyg beskjutits, bordats och tagits till hamn av ryska fartyg.

Ryssland har bekräftat att man öppnade eld mot tre av den ukrainska flottans fartyg i Kertjsundet vid Svarta havet och att man beslagtagit dem, rapporterar Yle. Enligt Ryssland skadades tre ukrainska besättningsmän. FN:s säkerhetsråd har kallats till krismöte och Ukrainas president vill införa undantagstillstånd.

EU skärper kontrollen av utländska uppköp av strategiska europeiska företag – med udden riktad mot statliga kinesiska och ryska företag ute efter känslig högteknologi. Det enades EU-parlamentet och medlemsländerna om på tisdagen, enligt Direkt/Di.

EU-ländernas utrikesministrar upprepade i Bryssel på måndagen sin ståndpunkt att valen i de ukrainska utbrytarrepublikerna Luhansk och Donetsk 11 november är olagliga. De är nu redo att sätta in ytterligare åtgärder mot ansvariga personer. Tyskland och Frankrike ska enligt EUobserver ha föreslagit att fem personer sätts på EU:s sanktionslista men något beslut, vilket kräver enhällighet, är ännu inte taget.

En agent från den ryska säkerhetstjänsten FSB har fått stipendium och utbildning i grävande journalistik bekostad av svenska biståndsmedel, enligt uppgifter till DN. Den 50-årige mannen dolde sin bakgrund som Spetsnazsoldat i militära underrättelsetjänsten GRU och utbildades i Kalmar våren 2017.

Ett domslut från Europadomstolen i torsdags fastslår att Rysslands upprepade anhållningar och arresteringar av oppositionsledaren Alexei Navalny har varit politiskt motiverade och är ett brott mot hans mänskliga rättigheter. Moskva har ifrågasatt domslutet, rapporterar Reuters.

Den ryske oppositionspolitikern Alexej Navalnyj nekades under tisdagen att lämna Moskva på grund av en obetald bot. Navalnyj anser att myndigheternas agerande är olagligt och avsett att hindra honom från att ta sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg, där det på torsdag faller dom om huruvida han suttit frihetsberövad av politiska skäl, skriver TT/SvD.

– På flera håll i världen smider makten bojor runt människorättsförsvarares fötter. I Ryssland har nya lagar lett till ökad repression. Men tack vare folkets stöd går kampen vidare, säger Amnesty Internationals nya Rysslandschef – som ser ljust på framtiden, enligt TT/SvD.

Den tyska förbundskanslern Angela Merkel meddelade under torsdagen att Tyskland kommer att trycka på för att Västs sanktioner mot Ryssland utökas i december. Detta eftersom Moskva inte fullt ut implementerat avtalet om fred med Ukraina från 2015, rapporterar Reuters.

USA:s försvarsminister Jim Mattis ser ut att försöka lugna sina europeiska allierades oro genom att prata om ett nytt nedrustningsavtal, uppger TT/SvD. Men Nato-medlemmar ser hellre att Washington får Ryssland att följa det nuvarande INF-avtalet.

De europeiska medlemsländerna i Nato uppmanar USA att inte dra sig ur INF-avtalet med Ryssland som handlar om nedrustning av medel och kortdistansrobotar. USA:s president Donald Trump meddelade i förra veckan att USA vill lämna avtalet då de anser att Ryssland inte respekterar det.

Den amerikanske presidenten Donald Trump har hotat med att säga upp INF-avtalet med Ryssland som hittills sett till att närmare tre tusen konventionella och kärnvapenbestyckade missiler demolerats. Nu varnar EU:s talesperson för utrikesfrågor för en ny vapenkapprustning om Trump gör verklighet av hotet.

”USA och Ryssland måste fortsätta samtal konstruktivt för att behålla INF-avtalet […] som är mycket viktigt för Europas och världens säkerhet. Världen behöver ingen ny vapenkapprustning”, heter det i ett uttalande.

Rysslands biträdande utrikesminister Sergei Ryabkov sade i söndags att ett amerikanskt utträde ur avtalet om att avskaffa medeldistansrobotar kan tvinga Ryssland till handling, även av “militär karaktär”, rapporterar Financial Times. Det var i fredags som USA:s president Donald Trump sade att USA kommer att lämna avtalet, som undertecknades under kalla kriget 1987, eftersom Ryssland bryter mot det. Utan ett avtal antas de militära spänningarna öka i Europa.

Ryssland är i färd med att utvidga en rad militärbaser i Kaliningradområdet vid Östersjön. Det rapporterar nyhetskanalen CNN, som grundar uppgifterna på satellitbilder, uppger Yle.

Spänningarna mellan Italien och EU tilltar. På plats i Moskva säger vice premiärminister högerpopulisten Salvini att det vi nästa tillfälle blir ett nej från Italien till fortsatta EU-sanktioner, skriver TT/GP. EU införde sanktioner mot Ryssland 2014 som ett svar på att Ryssland ockuperat och olagligt annekterat  den ukrainska Krimhalvön.

Ett stort beslut inom den kristna kyrkan väntas tas i dag måndag under det ortodoxa kyrkomötet i Kiev, då den ryska och ukrainska kyrkan väntas delas i två delar. Den ukrainska kyrkan erkänns därmed som en självständig del inom kristendomen. Relationerna har varit i botten sedan Ryssland annekterade Krimhalvön och kriget började i östra Ukraina 2014, enligt Ekot.

Den ryska nättidningen Fontaka säger sig ha identifierat en tredje person, en 45-årig rysk manlig medborgare, som misstänkt för nervgiftsattacken i Salisbury, uppger DN och andra medier.

En spionmisstänkt rysk man ska sitta fortsatt häktad, enligt ett beslut i Oslos tingsrätt. Mannen misstänks för olovlig underrättelseverksamhet i samband med ett internationellt seminarium om digitalisering i det norska stortinget, skriver TT/SvD.

Nederländska och brittiska myndigheter har identifierat ryska underrättelsetjänsten GRU som ansvarig för nätattacker mot Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW:s, kontor i nederländska Haag. EU fördömde på torsdagen attackerna.

”Vi beklagar djupt sådant agerande som underminerar internationell rätt och internationella institutioner”, heter det i ett uttalande från Bryssel på torsdagen.

Det ryska parlamentets överhus, Federationsrådet, godkände på onsdagen en lag om att höja pensionsåldern kraftigt, skriver Le Soir. Lagen har fått många ryssar att protestera mot president Vladimir Putin som nu bara behöver sätta sin underskrift på den för att den ska träda i kraft.

Storbritannien kommer med nya hårda anklagelser mot Ryssland gällande cyberattacker. Det är underrättelsetjänsten GRU som sannolikt ligger bakom några av de senaste årens mest uppmärksammade globala attacker, menar den brittiske utrikesministern Jeremy Hunt. Det rapporterar TT/SVT.

Två namngivna män har pekats ut av Storbritannien som ryska underrättelseagenter och ansvariga för nervgiftattacken i Salisbury i mars, skriver TT/SvD. Nu hävdar Ukrainas inrikesminister Arsen Avakov att en av männen också hjälpte den Moskvavänlige expresidenten Viktor Janukovitj att fly till Ryssland 2014.

EU-kommissionen förlänger i fem år anti-dumpningstullar på sömlösa rör av järn och stål från Ryssland och Ukraina på begäran av den europeiska stålrörsorganisationen ESTA, skriver Direkt/Di. Tullarna infördes första gången 2000.

I dag och på torsdag träffas Natos försvarsministrar i Bryssel. Inför mötet har Nato:s generalsekreterare Jens Stoltenberg bett Ryssland att omgående förklara utvecklingen av missiler som enligt Stoltenberg bryter mot 1987 års INF-avtal mellan USA och dåvarande Sovjetunionen som fortfarande är i kraft och bland annat syftar till att skydda Europa från ryska kärnvapenattacker.

Ryssland och USA är nu i luven på varandra angående den ryska vapenutvecklingen. 

Den ryske oppositionsledaren och Putinkritikern Aleksej Navalnyj hann knappt lämna fängelset innan han dömdes till ett nytt fängelsestraff på fredag kväll. Anhängare till honom menar att det är ett tecken på rädsla och panik i Kreml, skriver Yle.

Det ryska utrikesdepartementet har kallat upp Norges ambassadör för en officiell protest över att Norge häktat en rysk man misstänkt för spioneri. Enligt NRK hotar Ryssland med repressalier, skriver TT/SvD.

I Norge har en rysk man häktats misstänkt för spioneri. Gripandet ska ha skett efter ett seminarium i Stortinget, uppger Ekot. Han ska vara misstänkt för brott mot paragraf 121 i norska strafflagen som handlar om olovlig underrättelseverksamhet mot statshemligheter.

Efter ett möte med den ryske presidenten Vladimir Putin sade Ungerns premiärminister Viktor Orbán att han värderar relationerna mellan de båda länderna högt, enligt ungerska regeringen. Bland annat ser Orbán goda framsteg inom jordbruk, energi och ekonomi.

Tonläget mellan USA och Ryssland trappas upp inför Makedoniens folkomröstning om huruvida landet ska byta namn till Nordmakedonien. Ett namnbyte skulle kunna bana väg för att Makedonien blir medlem i både EU och Nato, rapporterar TT/GP.

Oppositionen i Ungern anklagar sin regering för att riskera landets säkerhet genom att man har sålt ungerska uppehållstillstånd till inflytelserika ryssar i ett program som pågick mellan 2013 och 2017, rapporterar Ekot.

Hotet om en omedelbar storoffensiv mot Idlib i Syrien tycks vara avvärjt för tillfället. Turkiet och Ryssland har kommit överens om att skapa demilitariserade zoner mellan rebeller och regeringsstyrkor i Idlibprovinsen i Syrien, uppger Ekot.

Regeringen på halvautonoma Färöarna vägrar att stödja EU:s sanktioner mot Ryssland som infördes efter annekteringen av Krimhalvön 2014. Så sent som den 24 augusti tecknade ö-gruppens utrikesminister Paul Michelsen ett nytt handelsavtal med Ryssland, uppger EUobserver.

Färöarna exporterar varje år fisk till Ryssland för runt 2,5 miljarder danska kronor och ingår inte i EU men tillhör Danmark. En talesperson för det danska regeringspartiet Venstre beskriver överenskommelsen som ”väldigt, väldigt olycklig för Danmark och Europa”.

Minst 800 personer har gripits i samband med protester mot höjd pensionsålder i Ryssland på söndagen, uppger TT/SVT. Samtidigt hålls lokalval där Putin-trogna kandidater väntas få fortsatt förtroende.

Två män från den ryska underrättelsetjänsten GRU bedöms av brittiska myndigheter ligga bakom giftattacken i Salisbury i mars i år mot Sergei och Julia Skripal efter att man samlat in övervakningsbilder och hittat bevis på männens hotellrum i London, enligt Euronews.

Storbritanniens premiärminister Theresa May beskyllde i det brittiska parlamentet i går onsdag Moskvaför att ligga bakom attacken.

Tusentals ryssar demonstrerade på söndagen runt om i landet mot planer på att höja pensionsåldern för kvinnor från 55 till 60 år och för män från 60 till 65 år, skriver The Guardian.