Nya sanktioner mot Ryssland väntar inom kort, enligt Financial Times. EU och USA är nära att komma överens om att straffa landets agerande i Ukraina.

EU-ländernas ambassadörer diskuterar i dag fredag EU-kommissionens förslag att ändra dagens gasdirektiv. Ändringarna ser ut att innebära nya regler för gasledningen Nord Stream 2, som rullas ut i Östersjön. Enligt Euractiv kan förslaget medföra hinder för att ledningen, som ägs av den ryska statliga energijätten Gazprom, färdigställs. Medlemsstaterna är splittrade och Tyskland, som är för ledningen, behöver fyra med sig för att blockera lagändringarna.

Ryssland varnar Norge för att gå vidare med vad Moskva kallar en militär uppbyggnad i den arktiska regionen.

– I strid med historiska traditioner om grannrelationer och samarbete i Arktis fortsätter Oslo att trappa upp spänningen och öka risken för militära handlingar. Detta kommer inte att lämnas obesvarat, sade Maria Zacharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, uppger TT/Sydsvenskan.

Ryssland är berett att förhandla med USA om att ersätta kärnvapenavtalet INF med ett bredare avtal där fler länder ingår. Det sade Rysslands vice utrikesminister Sergej Rybakov på torsdagen, enligt SVT. INF-avtalet förbjuder USA och Ryssland att ha landbaserade medeldistansrobotar, medan de andra kärnvapenstaterna kan ha sådana robotar.

Ett nytt ryskt lagförslag kan ytterligare begränsa yttrandefriheten i landet, rapporterar Yle. Om Duman röstar igenom det kan medier som publicerar falska nyheter dömas till dryga böter, och enskilda personer kan bötfällas, till exempel för att ha gett spridning åt falska nyheter på sociala medier. 

– Det här blir ytterligare en ryggsäck som tynger medierna och den drabbar särskilt dem som hittills har vågat publicera material som är kritiskt mot makthavarna, säger Artjom Kozljok, ordförande i Medborgarorganisationen Roskomsvoboda.

Lagen innebär också att regler för webbsajter, som kan blockeras av övervakningsmyndigheten Roskomnadzor, skärps. Hundratusentals sajter blockeras redan.

Ryssland har under senare år genomfört allt mer omfattande militära övningar, visar en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), skriver TT/SvD.

Ryssland riktar hård kritik mot de europeiska länder som under måndagen gått ut och ställt sig bakom oppositionsledaren Juan Guaidó som interimpresident i Venezuela, skriver TT/SvD.

En ny våg av gripanden och tortyr av homosexuella har inletts i den ryska republiken Tjetjenien. Nu kommer information om att tortyren är värre än vid den förra vågen, 2017. Enligt organisationen LGBT Network, som SVT talat med, våldtas offren med elchockstavar under förhören. Nu pågår försök att evakuera offer från Tjetjenien.

Ryssarnas förtroende för sin president är nere på de lägsta siffrorna på minst tretton år, skriver Financial Times. Enligt ryska statligt ägda opinionsinstitutet VCIOM var förtroendet för Putin nere på 33,4 procent denna månad, vilket är de lägsta siffrorna sedan mätningarna påbörjades.

Mordförsöket på landsflyktige ryske ex-agenten Sergej Skripal i brittiska Salisbury i fjol resulterar nu i EU-sanktioner mot två chefer för den ryska militära underrättelsetjänsten GRU samt de två agenter som pekats ut som ansvariga.

"Det här beslutet är en del av EU:s försök att möta spridningen och användningen av kemiska vapen", heter det i ett uttalande sedan beslutet formellt fattats vid EU:s utrikesministermöte i Bryssel på måndagen, skriver TT/Aftonbladet.

Den ryska duman röstade på torsdagen nej till att sända delegater till Europarådets parlamentariska församling i Strasbourg och mot att skicka ett bidrag på runt 30 miljoner euro till organisationen. Därmed bedöms risken för att Ryssland ska uteslutas ur Europarådet och Europadomstolen öka, rapporterar Euractiv. Efter den olagliga annekteringen av Krim förlorade Ryssland sin rösträtt i organisationen.

EU-parlamentet uppmanar Ryssland att utreda rapporter om att HBTQ-personer i Tjetjenien frihetsberövas och torteras, skriver TT/SvD.

EU legaliserade pedofili, Hitler förklarades till nationalhjälte i Ukraina och Sverige tvingade barn att be till Allah. Det är några av fejknyheterna som toppar listan över de mest hårresande påståendena 2018 som lanserades av proryska medier, enligt EU:s experter på desinformation och påverkanskampanjer, skriver SvD.

Nederländerna överväger att stämma Ryssland vid en internationell domstol på grund av nedskjutningen av det malaysiska passagerarplanet MH17 som var på väg till Nederländerna och sköts ner när det flög över Ukraina i juli 2014. Det meddelade Nederländernas utrikesminister Stef Blok på torsdagen uppger Euractiv. Enligt Blok ska Nederländerna ha begärt av Ryssland att ha diplomatiska samtal om ansvaret för nedskjutningen men några sådana har inte hållits på över ett halvår.

Ryssland skickar fler än tio stridsflygplan till Krimhalvön som landet tidigare olagligt anntekterat från Ukraina. Flygplanen skickas dit eftersom Ukraina, enligt Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, förbereder en ”provokation” före årsskiftet, uppger TT/SVT.

Ryssland har använt sociala medier för att försöka påverka amerikansk inrikespolitik långt tidigare än vad som hittills varit känt. Enligt TT/GP ska USA:s underrättelseutskott tidigare i år ha slagit fast att Ryssland försökte påverka presidentvalet 2016. Men i en ny rapport, där flera miljoner inlägg i sociala medier studerats, framkommer att försöken inleddes 2013 och att de gynnat det republikanska partiet och Donald Trump, uppger TT/GP.

Europeiska rådet beslutade i går torsdag att förlänga de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland som infördes 2014, efter Rysslands annektering av Krim. EU-ländernas regeringschefer antog också ett uttalande som fördömer Rysslands agerande i Azovska sjön den senaste tiden och kräver omedelbar frigivning av alla fängslade ukrainska sjömän samt återlämnande av de beslagtagna fartygen. Rådet fattade dock inte något beslut om nya sanktioner, såsom flera länder önskat, men fastslog att ”EU är redo att vidta åtgärder för att ytterligare stärka sitt stöd, framför allt till förmån för de drabbade områdena i Ukraina”.

EU-kommissionen utreder om unionen bör införa en europeisk Magnitskijlag. Det uppger EU:s utrikeschef Federica Mogherini. Den amerikanska lagen med samma namn innebär att USA riktar sanktioner mot ett 60-tal ryssar som anses ha bidragit till att den ryske juristen Sergej Magnitskij som utredde korruption i det ryska inrikesministeriet plötsligt dog i ett fängelse 2009. Förslaget om att införa liknande lagstiftning inom EU framfördes av Nederländerna på utrikesrådet i måndags.

Efter USA:s hot om att lämna nedrustningsavtalet INF om det inte respekteras av Ryssland framöver, varnar den ryske presidenten Vladimir Putin, enligt The Guardian, för att landet kommer att utveckla nya kort- och medeldistansmissiler om USA gör allvar av sitt hot och inleder upprustning på området.

EU:s medlemsländer ska få ökad hjälp att avslöja ryska trollfabriker och falska nyheter. EU-kommissionen meddelade på onsdagen att man sätter upp ett nytt larm- och varningssystem mellan EU:s institutioner och medlemsländerna. Samtidigt höjer man medlen till EU:s utrikestjänst EEAS från 1, 9 miljoner euro till 5 miljoner euro.

Ukrainas infrastrukturminister Volodymyr Omeylan säger att trafiken till och från Ukrainas hamnar i Azovska sjön delvis har kunnat komma igång igen, rapporterar The Guardian. Ryssland insisterar å sin sida på att man aldrig har blockerat fartyg i Azovska sjön.

USA kommer att dra sig ur INF-avtalet med Ryssland, som reglerar nedrustning av medel- och kortdistansrobotar, inom 60 dagar om inte Ryssland återgår till att respektera det på ett ”verifierbart sätt”, uppger EUobserver.

EU-parlamentets utrikesutskott ska på torsdag diskutera en rapport om de ökade spänningarna i EU:s relation till Ryssland.

Rapportören Sandra Kalniete, från EPP-gruppen, föreslår bland annat att gasledningen Nord Stream 2 stoppas, att EU ska vara beredd att vidta nya sanktioner mot Ryssland, och att en europeisk version införs av den amerikanska Magnitskijlagen.

Den senare innebär åtgärder mot ryska medborgare som anses ha bidragit till mordet på den ryske revisorn Sergej Magnitskij 2009.

Vid G20-mötet i Argentina sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk idag att han är säker på att EU i december kommer att förlänga sanktionerna mot Ryssland, som infördes 2014 efter Rysslands annektering av Krimhalvön.

– Rysslands användning av våld mot ukrainska fartyg är helt oacceptabel. Jag vill understryka att Europa är enat i stödet för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.

EU:s medlemsländer är splittrade i frågan om hur EU ska agera efter den eskalerade konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Efter tre dagars diskussion gjorde EU:s utrikeschef Federica Mogherini ett uttalande på onsdagen där hon uppmanar Ryssland att lämna tillbaka  de ukrainska marinfartyg man beslagtagit samt släppa de sjömän man tillfångatagit. Men några ytterligare sanktioner mot Ryssland har EU:s medlemsländer inte kunnat komma överens om trots påtryckningar från Estland, Lettland, Litauen, Polen och Storbritannien, rapporterar Reuters.

Två av Azovska sjöns hamnar, Berdyanska och Mariupol, blockeras av ryska skepp, sade Ukrainas infrastrukturminister Volodomyr Omelyan. Enligt honom har totalt 35 skepp hindrats från att använda hamnarna, rapporterar Reuters.

Efter den ryska attacken mot ukrainska fartyg i Kertjsundet hotar nu USA:s president Donald Trump att under helgens G20-möte i Buenos Aires ställa in mötet med Rysslands president Vladimir Putin. – Jag gillar inte det angreppet, […] och förresten borde Europa inte gilla det angreppet, säger han till Washington Post.

Tidigare utrikesministern Carl Bildt (M) tycker att västvärlden är undflyende mot Ryssland när det gäller situationen kring Azovska sjön. Han tycker att europeiska länder borde skicka civila fartyg till området för att upprätthålla sjöfartsfriheten, uppger TT/SVT.

Politiker från bland annat Tyskland, Österrike, Estland och Polen vill att EU ökar sina sanktioner mot Ryssland på grund av de senaste dagarnas händelser i Ukraina, enligt TT/SVT. Enligt EU-kommissionens talesperson pågår intensiva diskussioner mellan medlemsländerna om hur man ska svara på den ryska aggressionen.

Ukraina har beslutat att införa 30 dagars undantagslagar i vissa delar av landet med start på onsdag, rapporterar Ekot. Det beslutade landets parlament efter att tre ukrainska fartyg beskjutits, bordats och tagits till hamn av ryska fartyg.

Ryssland har bekräftat att man öppnade eld mot tre av den ukrainska flottans fartyg i Kertjsundet vid Svarta havet och att man beslagtagit dem, rapporterar Yle. Enligt Ryssland skadades tre ukrainska besättningsmän. FN:s säkerhetsråd har kallats till krismöte och Ukrainas president vill införa undantagstillstånd.

EU skärper kontrollen av utländska uppköp av strategiska europeiska företag – med udden riktad mot statliga kinesiska och ryska företag ute efter känslig högteknologi. Det enades EU-parlamentet och medlemsländerna om på tisdagen, enligt Direkt/Di.

EU-ländernas utrikesministrar upprepade i Bryssel på måndagen sin ståndpunkt att valen i de ukrainska utbrytarrepublikerna Luhansk och Donetsk 11 november är olagliga. De är nu redo att sätta in ytterligare åtgärder mot ansvariga personer. Tyskland och Frankrike ska enligt EUobserver ha föreslagit att fem personer sätts på EU:s sanktionslista men något beslut, vilket kräver enhällighet, är ännu inte taget.

En agent från den ryska säkerhetstjänsten FSB har fått stipendium och utbildning i grävande journalistik bekostad av svenska biståndsmedel, enligt uppgifter till DN. Den 50-årige mannen dolde sin bakgrund som Spetsnazsoldat i militära underrättelsetjänsten GRU och utbildades i Kalmar våren 2017.

Ett domslut från Europadomstolen i torsdags fastslår att Rysslands upprepade anhållningar och arresteringar av oppositionsledaren Alexei Navalny har varit politiskt motiverade och är ett brott mot hans mänskliga rättigheter. Moskva har ifrågasatt domslutet, rapporterar Reuters.

Den ryske oppositionspolitikern Alexej Navalnyj nekades under tisdagen att lämna Moskva på grund av en obetald bot. Navalnyj anser att myndigheternas agerande är olagligt och avsett att hindra honom från att ta sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg, där det på torsdag faller dom om huruvida han suttit frihetsberövad av politiska skäl, skriver TT/SvD.

– På flera håll i världen smider makten bojor runt människorättsförsvarares fötter. I Ryssland har nya lagar lett till ökad repression. Men tack vare folkets stöd går kampen vidare, säger Amnesty Internationals nya Rysslandschef – som ser ljust på framtiden, enligt TT/SvD.

Den tyska förbundskanslern Angela Merkel meddelade under torsdagen att Tyskland kommer att trycka på för att Västs sanktioner mot Ryssland utökas i december. Detta eftersom Moskva inte fullt ut implementerat avtalet om fred med Ukraina från 2015, rapporterar Reuters.

USA:s försvarsminister Jim Mattis ser ut att försöka lugna sina europeiska allierades oro genom att prata om ett nytt nedrustningsavtal, uppger TT/SvD. Men Nato-medlemmar ser hellre att Washington får Ryssland att följa det nuvarande INF-avtalet.

De europeiska medlemsländerna i Nato uppmanar USA att inte dra sig ur INF-avtalet med Ryssland som handlar om nedrustning av medel och kortdistansrobotar. USA:s president Donald Trump meddelade i förra veckan att USA vill lämna avtalet då de anser att Ryssland inte respekterar det.

Den amerikanske presidenten Donald Trump har hotat med att säga upp INF-avtalet med Ryssland som hittills sett till att närmare tre tusen konventionella och kärnvapenbestyckade missiler demolerats. Nu varnar EU:s talesperson för utrikesfrågor för en ny vapenkapprustning om Trump gör verklighet av hotet.

”USA och Ryssland måste fortsätta samtal konstruktivt för att behålla INF-avtalet […] som är mycket viktigt för Europas och världens säkerhet. Världen behöver ingen ny vapenkapprustning”, heter det i ett uttalande.

Rysslands biträdande utrikesminister Sergei Ryabkov sade i söndags att ett amerikanskt utträde ur avtalet om att avskaffa medeldistansrobotar kan tvinga Ryssland till handling, även av “militär karaktär”, rapporterar Financial Times. Det var i fredags som USA:s president Donald Trump sade att USA kommer att lämna avtalet, som undertecknades under kalla kriget 1987, eftersom Ryssland bryter mot det. Utan ett avtal antas de militära spänningarna öka i Europa.

Ryssland är i färd med att utvidga en rad militärbaser i Kaliningradområdet vid Östersjön. Det rapporterar nyhetskanalen CNN, som grundar uppgifterna på satellitbilder, uppger Yle.

Spänningarna mellan Italien och EU tilltar. På plats i Moskva säger vice premiärminister högerpopulisten Salvini att det vi nästa tillfälle blir ett nej från Italien till fortsatta EU-sanktioner, skriver TT/GP. EU införde sanktioner mot Ryssland 2014 som ett svar på att Ryssland ockuperat och olagligt annekterat  den ukrainska Krimhalvön.

Ett stort beslut inom den kristna kyrkan väntas tas i dag måndag under det ortodoxa kyrkomötet i Kiev, då den ryska och ukrainska kyrkan väntas delas i två delar. Den ukrainska kyrkan erkänns därmed som en självständig del inom kristendomen. Relationerna har varit i botten sedan Ryssland annekterade Krimhalvön och kriget började i östra Ukraina 2014, enligt Ekot.

Den ryska nättidningen Fontaka säger sig ha identifierat en tredje person, en 45-årig rysk manlig medborgare, som misstänkt för nervgiftsattacken i Salisbury, uppger DN och andra medier.

En spionmisstänkt rysk man ska sitta fortsatt häktad, enligt ett beslut i Oslos tingsrätt. Mannen misstänks för olovlig underrättelseverksamhet i samband med ett internationellt seminarium om digitalisering i det norska stortinget, skriver TT/SvD.