Statsminister Stefan Löfven träffar i dag, tisdag, Rysslands president Vladimir Putin. Det är första gången som de två möts på tu man hand. Mötet äger rum under konferensen Internationellt arktiskt forum i S:t Petersburg och väntas bland annat handla om ryska stridsflygplan och ökade spänningar på Nordkalotten, uppger SvD.

Finlands president Sauli Niinistö, som precis som Stefan Löfven i dag möter Rysslands president Vladimir Putin, oroar sig för att världsordningen ska falla samman och att vi ska återgå till en likadan situation som under kalla kriget.

– Det är dit vi är på väg. Senast vi levde under ett kallt krig var på 1960-talet och det upphörde slutligen då Sovjetunionen upplöstes. Nu går vi framåt på ett sätt som gör att våra tidigare överenskommelser håller på att brytas, säger Niinistö till Yle.

Europarådets generalsekreterare, Thorbjørn Jagland, säger till Financial Times att Ryssland bör få tillbaka sin rösträtt i organisationen för att undvika att landet lämnar samarbetet. Ryssland fråntogs sin rösträtt efter annekteringen av Krim 2014 och slutade betala sin medlemsavgift 2017. Därmed riskerar det, efter två år, att bli avstängt och i förlängningen uteslutet. Men Ryssland har antytt att man självmant kommer hoppa av tidigare. Thorbjørn Jagland menar att man måste ta hänsyn till de ryska medborgare som därmed skulle förvägras rätten att anmäla människorättsbrott till Europarådet.

Enligt den ryska statistikbyrån Rosstat har ett av tre hushåll i landet inte råd att inhandla ett par nya skor och fyra av fem hushåll har svårt att få pengarna att gå ihop, rapporterar BBC.

18-årige Ivan Luzin är den förste att dömas under en ny rysk lag från december i fjol som gör det brottsligt att uppmana underåriga att delta i olagliga protester, skriver BBC. Luzin – som stödjer oppositionelle Alexej Navalnyj – ska ha hållit upp en skylt till stöd för två fängslade aktivister samtidigt som två 16-åringar följt med honom. Han döms till böter på motsvarande 2 900 kronor men tänker överklaga.

EU fördömer ånyo den ryska annekteringen av Krimhalvön. Det uppgav unionens utrikeschef Federica Mogherini i går måndag – på femårsdagen efter annekteringen. Hon uppmanade också Ryssland att villkorlöst och utan dröjesmål frige flera tillfångatagna ukrainska sjömän och återlämna fartyg och annan utrustning som Ryssland beslagtagit i samband med upptrappningen kring Kertjsundet.

Rysslands president Vladimir Putin har undertecknat lagar som innebär att ryssar kan bötfällas om de sprider vad myndigheterna anser vara falska nyheter på internet, eller som visar på "uppenbar respektlöshet" mot staten, skriver TT/SvD.

En domstol i Tjetjenien dömde på måndagen människorättsförsvararen Ojub Titiev till fyra år i fängelse, uppger Ekot. Det är en dom som av människorättsorganisationer ses som ett sätt att stoppa arbetet med mänskliga rättigheter i den hårt styrda ryska republiken. I ett uttalande kräver EU:s utrikestalesperson att Titiev släpps ”omedelbart och villkorslöst”.

EU-länderna enades på fredagen om att sätta upp ytterligare åtta ryska tjänstemän och militärer på sin sanktionslista, som svar på upptrappningen i ukrainska Kertjsundet och Azovska sjön och Rysslands kränkningar av internationell rätt. Sammanlagt finns 170 personer och 44 företag och organisationer på sanktionslistan som bland annat fryser deras tillgångar och ålägger dem med inreseförbud.

Europaparlamentet röstade på torsdagen för en icke-bindanderesolution som uppmanar EU att införa en sanktionsordning för brott mot mänskliga rättigheter, en sorts Magnitskijlagstiftning uppkallad efter den ryske visselblåsaren Sergej Magnitskij. Lagen skulle möjliggöra att frysa visum och tillgångar i europeiska banker för dem som begått grova brott mot mänskliga rättigheter.

– Vi sänder en tydlig signal till Putin och hans auktoritära vänner att Europa inte tänker låta dem utnyttja våra öppna samhällen. En sådan lag kan appliceras på ryska oligarker som tvättar pengar eller på de som mördade journalisten Jamal Khashoggi, säger Moderaternas EU-parlamentariker Gunnar Hökmark i ett uttalande.

Utrikesdepartementet kallade på onsdagen upp Rysslands ambassadör Viktor Tatarintsev för att kräva att en rysk diplomat som Säpo pekat ut som underrättelseofficer frivilligt lämnar Sverige, rapporterar DN. Den 47-årige diplomaten togs på bar gärning för två veckor sedan under ett möte med en svensk teknikkonsult som nu sitter häktad för att ha spionerat åt Ryssland.

EU-parlamentet röstade på tisdagen för en icke-bindande resolution om EU:s förbindelser med Ryssland. Parlamentarikerna konstaterar att nya spänningar uppstått mellan EU och Ryssland sedan 2015, bland annat i samband med den ryska inblandningen i Ukraina och Syrien. Man kritiserar även Rysslands stöd till EU-fientliga partier och högerextrema rörelser och att landet fortsätter att blanda sig i politiska val och bryta mot mänskliga rättigheter I Ryssland.

– Tiden för trevligt och diplomatiskt språk är slut. Det finns mycket lite utrymme för något samarbete så länge Ryssland fortsätter att ockupera delar av Ukraina och attackera andra europeiska länder, uppgav i dag den konservativa lettiskan Sandra Kalniete, som ansvarat för rapporten.

Tusentals personer har gått ut på gatorna i flera ryska städer för att demonstrera mot regeringens och president Vladimir Putins åtstramningar av internettrafiken, rapporterar Yle. Folk kallades till demonstrationer efter att parlamentets underhus röstat för ett lagförslag.

Rysslands president Vladimir Putin har nu skrivit under ett dekret som innebär att landet slutar följa INF-avtalet om nedrustning av kärnvapen – tills USA slutar bryta mot det, uppger Ekot.

Portugals premiärminister António Costa varnar för att det regelverk som EU är på väg att införa i syfte att granska utländska direktinvesteringar kan leda till mer protektionism inom unionen. EU-parlamentet röstade i förra månaden ja till att införa ett nytt regelverk för att förhindra att länder som Kina och Ryssland får kontroll över strategiskt viktiga funktioner i medlemsländerna. Men nu motsätter sig Portugals premiärminister planerna, rapporterar Financial Times. Portugal är ett av de EU-länder där kinesiska bolag har investerat mest, enligt tidningen.

I en artikel i L’Espresso i förra veckan anklagades italienska nationalistiska regeringspartiet Lega för att ha finansierats av ryska intressen genom försäljningen av rysk diesel till ett italienskt oljeföretag. Artikeln har fått oppositionella italienska politiker att kräva att frågan utreds, rapporterar The Guardian. Artikelförfattarna medger att de inte har några bevis för att försäljningen ägt rum men att den ska ha förhandlats fram av Lega-ledaren Matteo Salvini på ett hotell i Moskva i fjol. En talesperson för Salvini avfärdar anklagelserna som fantasier.

Nyligen flög ett ryskt stridsplan mycket nära ett obeväpnat svenskt plan på ett sätt som försvarsminister Peter Hultqvist kallade olämpligt och provocerande. Nu kallas Rysslands ambassadör upp till UD, skriver DN.

Ytterligare en grupp ryska företrädare väntas bli bli föremål för EU-sanktioner, nu som en följd av stoppandet av ukrainska flottfartyg i Kertj-sundet öster om Krim-halvön, uppger TT/NT. På EU:s sanktionslista mot Ryssland finns för närvarande 164 personer, till denna väntas enligt AFP föras åtta nya namn. När EU-ländernas utrikesministrar träffades på måndagen uppmärksammade även femårsdagen för protesterna på Majdan-torget i Kiev.

I Ryssland finns ett lagförslag i parlamentet, Duman, som om det blir lag, kan ge ännu större möjligheter för ryska myndigheter att kontrollera och censurera det som ryssar läser och knappar fram på sina mobiler och datorskärmar, rapporterar Ekot.

Under natten till onsdag nådde EU enighet kring gasregler som kommer bana vägen för kontroversiella Nord Stream 2, rapporterar Ekot. Man nådde en uppgörelse om nya gasregler inom EU som säger att alla bolag som levererar gas till ett medlemsland ska följa principerna i unionens energilagstiftning. Därmed kan det sista hindret vara undanröjt för den kontroversiella gasledningen Nord Stream 2 mellan Ryssland och Tyskland – en ledning som delvis ska gå genom svensk ekonomisk zon, vilket kan fördubbla kapaciteten av gasleveranser från Ryssland till Europa.

Nya sanktioner mot Ryssland väntar inom kort, enligt Financial Times. EU och USA är nära att komma överens om att straffa landets agerande i Ukraina.

EU-ländernas ambassadörer diskuterar i dag fredag EU-kommissionens förslag att ändra dagens gasdirektiv. Ändringarna ser ut att innebära nya regler för gasledningen Nord Stream 2, som rullas ut i Östersjön. Enligt Euractiv kan förslaget medföra hinder för att ledningen, som ägs av den ryska statliga energijätten Gazprom, färdigställs. Medlemsstaterna är splittrade och Tyskland, som är för ledningen, behöver fyra med sig för att blockera lagändringarna.

Ryssland varnar Norge för att gå vidare med vad Moskva kallar en militär uppbyggnad i den arktiska regionen.

– I strid med historiska traditioner om grannrelationer och samarbete i Arktis fortsätter Oslo att trappa upp spänningen och öka risken för militära handlingar. Detta kommer inte att lämnas obesvarat, sade Maria Zacharova, talesperson för det ryska utrikesdepartementet, uppger TT/Sydsvenskan.

Ryssland är berett att förhandla med USA om att ersätta kärnvapenavtalet INF med ett bredare avtal där fler länder ingår. Det sade Rysslands vice utrikesminister Sergej Rybakov på torsdagen, enligt SVT. INF-avtalet förbjuder USA och Ryssland att ha landbaserade medeldistansrobotar, medan de andra kärnvapenstaterna kan ha sådana robotar.

Ett nytt ryskt lagförslag kan ytterligare begränsa yttrandefriheten i landet, rapporterar Yle. Om Duman röstar igenom det kan medier som publicerar falska nyheter dömas till dryga böter, och enskilda personer kan bötfällas, till exempel för att ha gett spridning åt falska nyheter på sociala medier. 

– Det här blir ytterligare en ryggsäck som tynger medierna och den drabbar särskilt dem som hittills har vågat publicera material som är kritiskt mot makthavarna, säger Artjom Kozljok, ordförande i Medborgarorganisationen Roskomsvoboda.

Lagen innebär också att regler för webbsajter, som kan blockeras av övervakningsmyndigheten Roskomnadzor, skärps. Hundratusentals sajter blockeras redan.

Ryssland har under senare år genomfört allt mer omfattande militära övningar, visar en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), skriver TT/SvD.

Ryssland riktar hård kritik mot de europeiska länder som under måndagen gått ut och ställt sig bakom oppositionsledaren Juan Guaidó som interimpresident i Venezuela, skriver TT/SvD.

En ny våg av gripanden och tortyr av homosexuella har inletts i den ryska republiken Tjetjenien. Nu kommer information om att tortyren är värre än vid den förra vågen, 2017. Enligt organisationen LGBT Network, som SVT talat med, våldtas offren med elchockstavar under förhören. Nu pågår försök att evakuera offer från Tjetjenien.

Ryssarnas förtroende för sin president är nere på de lägsta siffrorna på minst tretton år, skriver Financial Times. Enligt ryska statligt ägda opinionsinstitutet VCIOM var förtroendet för Putin nere på 33,4 procent denna månad, vilket är de lägsta siffrorna sedan mätningarna påbörjades.

Mordförsöket på landsflyktige ryske ex-agenten Sergej Skripal i brittiska Salisbury i fjol resulterar nu i EU-sanktioner mot två chefer för den ryska militära underrättelsetjänsten GRU samt de två agenter som pekats ut som ansvariga.

"Det här beslutet är en del av EU:s försök att möta spridningen och användningen av kemiska vapen", heter det i ett uttalande sedan beslutet formellt fattats vid EU:s utrikesministermöte i Bryssel på måndagen, skriver TT/Aftonbladet.

Den ryska duman röstade på torsdagen nej till att sända delegater till Europarådets parlamentariska församling i Strasbourg och mot att skicka ett bidrag på runt 30 miljoner euro till organisationen. Därmed bedöms risken för att Ryssland ska uteslutas ur Europarådet och Europadomstolen öka, rapporterar Euractiv. Efter den olagliga annekteringen av Krim förlorade Ryssland sin rösträtt i organisationen.

EU-parlamentet uppmanar Ryssland att utreda rapporter om att HBTQ-personer i Tjetjenien frihetsberövas och torteras, skriver TT/SvD.

EU legaliserade pedofili, Hitler förklarades till nationalhjälte i Ukraina och Sverige tvingade barn att be till Allah. Det är några av fejknyheterna som toppar listan över de mest hårresande påståendena 2018 som lanserades av proryska medier, enligt EU:s experter på desinformation och påverkanskampanjer, skriver SvD.

Nederländerna överväger att stämma Ryssland vid en internationell domstol på grund av nedskjutningen av det malaysiska passagerarplanet MH17 som var på väg till Nederländerna och sköts ner när det flög över Ukraina i juli 2014. Det meddelade Nederländernas utrikesminister Stef Blok på torsdagen uppger Euractiv. Enligt Blok ska Nederländerna ha begärt av Ryssland att ha diplomatiska samtal om ansvaret för nedskjutningen men några sådana har inte hållits på över ett halvår.

Ryssland skickar fler än tio stridsflygplan till Krimhalvön som landet tidigare olagligt anntekterat från Ukraina. Flygplanen skickas dit eftersom Ukraina, enligt Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, förbereder en ”provokation” före årsskiftet, uppger TT/SVT.

Ryssland har använt sociala medier för att försöka påverka amerikansk inrikespolitik långt tidigare än vad som hittills varit känt. Enligt TT/GP ska USA:s underrättelseutskott tidigare i år ha slagit fast att Ryssland försökte påverka presidentvalet 2016. Men i en ny rapport, där flera miljoner inlägg i sociala medier studerats, framkommer att försöken inleddes 2013 och att de gynnat det republikanska partiet och Donald Trump, uppger TT/GP.

Europeiska rådet beslutade i går torsdag att förlänga de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland som infördes 2014, efter Rysslands annektering av Krim. EU-ländernas regeringschefer antog också ett uttalande som fördömer Rysslands agerande i Azovska sjön den senaste tiden och kräver omedelbar frigivning av alla fängslade ukrainska sjömän samt återlämnande av de beslagtagna fartygen. Rådet fattade dock inte något beslut om nya sanktioner, såsom flera länder önskat, men fastslog att ”EU är redo att vidta åtgärder för att ytterligare stärka sitt stöd, framför allt till förmån för de drabbade områdena i Ukraina”.

EU-kommissionen utreder om unionen bör införa en europeisk Magnitskijlag. Det uppger EU:s utrikeschef Federica Mogherini. Den amerikanska lagen med samma namn innebär att USA riktar sanktioner mot ett 60-tal ryssar som anses ha bidragit till att den ryske juristen Sergej Magnitskij som utredde korruption i det ryska inrikesministeriet plötsligt dog i ett fängelse 2009. Förslaget om att införa liknande lagstiftning inom EU framfördes av Nederländerna på utrikesrådet i måndags.

Efter USA:s hot om att lämna nedrustningsavtalet INF om det inte respekteras av Ryssland framöver, varnar den ryske presidenten Vladimir Putin, enligt The Guardian, för att landet kommer att utveckla nya kort- och medeldistansmissiler om USA gör allvar av sitt hot och inleder upprustning på området.

EU:s medlemsländer ska få ökad hjälp att avslöja ryska trollfabriker och falska nyheter. EU-kommissionen meddelade på onsdagen att man sätter upp ett nytt larm- och varningssystem mellan EU:s institutioner och medlemsländerna. Samtidigt höjer man medlen till EU:s utrikestjänst EEAS från 1, 9 miljoner euro till 5 miljoner euro.

Ukrainas infrastrukturminister Volodymyr Omeylan säger att trafiken till och från Ukrainas hamnar i Azovska sjön delvis har kunnat komma igång igen, rapporterar The Guardian. Ryssland insisterar å sin sida på att man aldrig har blockerat fartyg i Azovska sjön.

USA kommer att dra sig ur INF-avtalet med Ryssland, som reglerar nedrustning av medel- och kortdistansrobotar, inom 60 dagar om inte Ryssland återgår till att respektera det på ett ”verifierbart sätt”, uppger EUobserver.

EU-parlamentets utrikesutskott ska på torsdag diskutera en rapport om de ökade spänningarna i EU:s relation till Ryssland.

Rapportören Sandra Kalniete, från EPP-gruppen, föreslår bland annat att gasledningen Nord Stream 2 stoppas, att EU ska vara beredd att vidta nya sanktioner mot Ryssland, och att en europeisk version införs av den amerikanska Magnitskijlagen.

Den senare innebär åtgärder mot ryska medborgare som anses ha bidragit till mordet på den ryske revisorn Sergej Magnitskij 2009.

Vid G20-mötet i Argentina sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk idag att han är säker på att EU i december kommer att förlänga sanktionerna mot Ryssland, som infördes 2014 efter Rysslands annektering av Krimhalvön.

– Rysslands användning av våld mot ukrainska fartyg är helt oacceptabel. Jag vill understryka att Europa är enat i stödet för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.

EU:s medlemsländer är splittrade i frågan om hur EU ska agera efter den eskalerade konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Efter tre dagars diskussion gjorde EU:s utrikeschef Federica Mogherini ett uttalande på onsdagen där hon uppmanar Ryssland att lämna tillbaka  de ukrainska marinfartyg man beslagtagit samt släppa de sjömän man tillfångatagit. Men några ytterligare sanktioner mot Ryssland har EU:s medlemsländer inte kunnat komma överens om trots påtryckningar från Estland, Lettland, Litauen, Polen och Storbritannien, rapporterar Reuters.

Två av Azovska sjöns hamnar, Berdyanska och Mariupol, blockeras av ryska skepp, sade Ukrainas infrastrukturminister Volodomyr Omelyan. Enligt honom har totalt 35 skepp hindrats från att använda hamnarna, rapporterar Reuters.

Efter den ryska attacken mot ukrainska fartyg i Kertjsundet hotar nu USA:s president Donald Trump att under helgens G20-möte i Buenos Aires ställa in mötet med Rysslands president Vladimir Putin. – Jag gillar inte det angreppet, […] och förresten borde Europa inte gilla det angreppet, säger han till Washington Post.