En enig riksdag beslutade i onsdags att invända mot EU-kommissionens förslag om energiinfrastruktur. Förslaget strider , enligt riksdagen, mot subsidiaritetsprincipen. Kritiken gäller främst planer på att centralisera styrningen av elnät och användningen av nationella "flaskhalsintäkter". Riksdagen menar att dessa frågor bäst hanteras på nationell nivå för att möta svenska behov. Ett motiverat yttrande har skickats till EU-kommissionen. 

Sveriges riksdag är det parlament som oftast invänder mot nya EU-förslag men får ytterst sällan genomslag för sin invändningar då andra parlament inte gör samma bedömning, se sammanställning för alla parlament i EU.

EU-parlamentet kräver att de nationella parlamenten får en starkare roll i unionens lagstiftning. I en viljeyttring som röstades igenom på torsdagen efterlyses en striktare tillämpning av subsidiaritetsprincipen, som innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

Bland förslagen finns längre tidsfrister och ett nytt "grönt kort"-system för att ge nationella parlament ökat inflytande. Röstsiffrorna blev 337 för, 245 mot och tolv nedlagda. En majoritet för beslutet utgjordes av konservativa och kristdemokratiska EPP med hjälp av partier längre ut på den politiska högerkanten.

Riksdagens finansutskott föreslår att Sverige invänder mot EU-kommissionens förslag om nya inkomstkällor till unionens budget. Det framgår av ett yttrande från utskottet i går tisdag. Förslagen, som rör avgifter på bland annat utsläppshandel och en ny avgift för storföretag, är alltför långtgående och strider mot subsidiaritetsprincipen, anser utskottet. Beskattning bör avgöras nationellt, inte på EU-nivå. Riksdagen debatterar och beslutar i frågan nästa vecka.

Om cirka en tredjedel av de nationella parlamenten, enligt ett visst system, gör samma invändning måste EU-kommissionen ompröva förslaget och motivera varför man väljer att behålla, ändra eller dra tillbaka det. Detta har hänt vid tre tillfällen senast 2016.