Ukrainas infrastrukturminister Volodymyr Omeylan säger att trafiken till och från Ukrainas hamnar i Azovska sjön delvis har kunnat komma igång igen, rapporterar The Guardian. Ryssland insisterar å sin sida på att man aldrig har blockerat fartyg i Azovska sjön.

Vid G20-mötet i Argentina sade Europeiska rådets ordförande Donald Tusk idag att han är säker på att EU i december kommer att förlänga sanktionerna mot Ryssland, som infördes 2014 efter Rysslands annektering av Krimhalvön.

– Rysslands användning av våld mot ukrainska fartyg är helt oacceptabel. Jag vill understryka att Europa är enat i stödet för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.

EU:s medlemsländer är splittrade i frågan om hur EU ska agera efter den eskalerade konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Efter tre dagars diskussion gjorde EU:s utrikeschef Federica Mogherini ett uttalande på onsdagen där hon uppmanar Ryssland att lämna tillbaka  de ukrainska marinfartyg man beslagtagit samt släppa de sjömän man tillfångatagit. Men några ytterligare sanktioner mot Ryssland har EU:s medlemsländer inte kunnat komma överens om trots påtryckningar från Estland, Lettland, Litauen, Polen och Storbritannien, rapporterar Reuters.

Två av Azovska sjöns hamnar, Berdyanska och Mariupol, blockeras av ryska skepp, sade Ukrainas infrastrukturminister Volodomyr Omelyan. Enligt honom har totalt 35 skepp hindrats från att använda hamnarna, rapporterar Reuters.

Efter den ryska attacken mot ukrainska fartyg i Kertjsundet hotar nu USA:s president Donald Trump att under helgens G20-möte i Buenos Aires ställa in mötet med Rysslands president Vladimir Putin. – Jag gillar inte det angreppet, […] och förresten borde Europa inte gilla det angreppet, säger han till Washington Post.

Tidigare utrikesministern Carl Bildt (M) tycker att västvärlden är undflyende mot Ryssland när det gäller situationen kring Azovska sjön. Han tycker att europeiska länder borde skicka civila fartyg till området för att upprätthålla sjöfartsfriheten, uppger TT/SVT.

Politiker från bland annat Tyskland, Österrike, Estland och Polen vill att EU ökar sina sanktioner mot Ryssland på grund av de senaste dagarnas händelser i Ukraina, enligt TT/SVT. Enligt EU-kommissionens talesperson pågår intensiva diskussioner mellan medlemsländerna om hur man ska svara på den ryska aggressionen.

Ukraina har beslutat att införa 30 dagars undantagslagar i vissa delar av landet med start på onsdag, rapporterar Ekot. Det beslutade landets parlament efter att tre ukrainska fartyg beskjutits, bordats och tagits till hamn av ryska fartyg.

Ryssland har bekräftat att man öppnade eld mot tre av den ukrainska flottans fartyg i Kertjsundet vid Svarta havet och att man beslagtagit dem, rapporterar Yle. Enligt Ryssland skadades tre ukrainska besättningsmän. FN:s säkerhetsråd har kallats till krismöte och Ukrainas president vill införa undantagstillstånd.

EU-ländernas utrikesministrar upprepade i Bryssel på måndagen sin ståndpunkt att valen i de ukrainska utbrytarrepublikerna Luhansk och Donetsk 11 november är olagliga. De är nu redo att sätta in ytterligare åtgärder mot ansvariga personer. Tyskland och Frankrike ska enligt EUobserver ha föreslagit att fem personer sätts på EU:s sanktionslista men något beslut, vilket kräver enhällighet, är ännu inte taget.

Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel kallar valen i Ukraina olagliga och ogiltiga, efter att väljarna under söndagen lagt sina röster i utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk i landets östra delar, uppger TT/SvD. Även EU:s utrikeschef Federica Mogherini fördömer "valen" och menar att de underminerar det så kallade Minskavtalet mellan Ryssland, Ukraina, Frankrike och Tyskland.

Den ukrainska anti-korruptionsaktivisten Kateryna Gandziuk har avlidit tre månader efter att hon blev attackerad med ett frätande ämne av en okänd man, skriver TT/SvD.

Spänningarna mellan Italien och EU tilltar. På plats i Moskva säger vice premiärminister högerpopulisten Salvini att det vi nästa tillfälle blir ett nej från Italien till fortsatta EU-sanktioner, skriver TT/GP. EU införde sanktioner mot Ryssland 2014 som ett svar på att Ryssland ockuperat och olagligt annekterat  den ukrainska Krimhalvön.

Ett stort beslut inom den kristna kyrkan väntas tas i dag måndag under det ortodoxa kyrkomötet i Kiev, då den ryska och ukrainska kyrkan väntas delas i två delar. Den ukrainska kyrkan erkänns därmed som en självständig del inom kristendomen. Relationerna har varit i botten sedan Ryssland annekterade Krimhalvön och kriget började i östra Ukraina 2014, enligt Ekot.

Ukraina har gett en ungersk konsul tre dagar på sig att lämna landet efter att ett videoklipp som ska visa när diplomaten delar ut ungerska pass till ungersktalande ukrainare, skriver BBC. Ungern har svarat med att man utvisar en ukrainsk konsul i gengäld, uppger The Hungary Journal. Bråket mellan grannländerna har pågått en längre tid efter att Ukraina infört regler som Ungern anser diskriminera den ungersktalande minoriteten i landet.

Två namngivna män har pekats ut av Storbritannien som ryska underrättelseagenter och ansvariga för nervgiftattacken i Salisbury i mars, skriver TT/SvD. Nu hävdar Ukrainas inrikesminister Arsen Avakov att en av männen också hjälpte den Moskvavänlige expresidenten Viktor Janukovitj att fly till Ryssland 2014.

EU-kommissionen förlänger i fem år anti-dumpningstullar på sömlösa rör av järn och stål från Ryssland och Ukraina på begäran av den europeiska stålrörsorganisationen ESTA, skriver Direkt/Di. Tullarna infördes första gången 2000.

Mannen som påstås ha beställt det sedermera fejkade mordet på den Kremlkritiske journalisten Arkadij Babtjenko i Ukraina döms till fängelse, skriver TT/SvD. Han uppges ha erkänt, men har även hävdat att han var med på låtsasmordet.

Ett 30-tal spanska familjer är strandade i Ukraina sedan flera veckor tillbaka. Spanska myndigheter nekar föräldrar att återvända hem tillsammans med surrogatbarn som ukrainska mammor fött fram och som förmedlats via agenturer i Ukraina, rapporterar Euronews.

Orsaken är att myndigheterna i Spanien misstänker människosmuggling. Man har också fått information om att förhållandena för mammorna i Ukraina varit medicinskt bristfälliga. 

Gasledningen Nordstream 2 som planeras att byggas i Östersjön var huvudämnet när Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Rysslands president Vladimir Putin möttes på tysk mark för samtal i lördags.

Tyskland stöder projektet trots kritik från bland andra Ukraina och Merkel sade i helgen att om Nordstream 2 blir av så måste Ukraina även i fortsättningen spela en roll när det gäller ryska gastransporter till Europa, rapporterar Politico.

Den ryska gasledningen Nordstream 2 är på väg att bli ett politiskt problem för Tysklands förbundskansler Angela Merkel, rapporterar Euractiv/Reuters. Inrikespolitiskt är tyska partier splittrade och utrikespolitiskt kritiseras projektet av USA:s president Donald Trump för att öka Europas beroende av rysk gas. I Ukraina befarar man att landet som ska upphöra vara transitland för rysk gas, vilket är lukrativt för landet.

Ytterligare sex ryska företag får sina tillgångar i Europa frysta, uppgav Europeiska rådet i ett pressmeddelande på tisdagen.

Sanktionerna kommer efter att bolagen bistått ryska myndigheter att bygga bron ”Kerch Strait Bridge” mellan Ryssland och Krim-halvön, som EU anser att Ryssland olagligen annekterat. Bron öppnades i maj efter att den tagit två år att bygga. Sammanlagt 44 bolag står nu på EU:s svarta lista.

Rysslands president Vladimir Putin och Ukrainas dito Petro Porosjenko har diskuterat en möjlig utväxling av fångar, uppger Moskva. 

"Särskild uppmärksamhet har fästs vid humanitära frågor däribland en utväxling av fångar", skriver Kreml i ett uttalande efter de båda ledarnas telefonsamtal, enligt TT/SvD.

Ukrainas premiärminister Volodymyr Hrojsman hotar att sluta om inte det ukrainska parlamentet röstar ja till att öppna en särskild antikorruptionsdomstol. Den lagstiftning som krävs för att domstolen ska kunna öppnas har mött hårt motstånd i parlamentet och fått massor av tillägg. På torsdag ska ledamöterna rösta om förslaget, skriver TT/SvD.

Ryssland har dömt den ukrainske journalisten Roman Susjtjenko till 12 års fängelse för spionage. Rättegången har hållits bakom stängda dörrar och har fått hård kritik av Ukraina, uppger SVT.

Journalister i Ukraina firade den återuppståndne kollegan Arkadij Babtjenko igår kväll istället för att hålla en planerad minnesstund, rapporterar Ekot. I ukrainska medier går åsikterna dock isär om säkerhetstjänsten gjorde rätt som fejkade en journalists död.

Den ryska journalisten Arkadij Babtjenko lever enligt AP. Putin-kritiska Babtjenko rapporterades först ha blivit skjuten och dödad utanför sitt hem i Ukrainas huvudstad Kiev på tisdagskvällen men dök på onsdagen upp oskadd på en presskonferens rapporterar BBC.

Den nya ryska gasledningen i Östersjön, Nordstream 2, kan inte byggas om det inte ges garantier till Ukrainas roll som transitland för gasleveranser till EU, enligt Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Det uppger TT/GP.

I Kiev har kända före detta flygvapenpiloten och hjältemedaljerade Nadja Savtjenko gripits i parlamentet. Det skedde direkt efter att en majoritet röstat för att ta ifrån hennes immunitet som riksdagsledamot. Hon anklagas för att ha planerat en kupp, ett terrorattentat mot parlamentet. Med granatkastare och automatvapen skulle officer Savtjenko spränga byggnaden och döda alla därinne, enligt riksåklagaren Jurij Lutsenko, rapporterar Ekot.

EU-länderna förlängde på måndagen ett av sina sanktionspaket rom rör Rysslands aggressiva inblandning i Ukrainakrisen. Sanktionerna som förlängs till 15 september 2018 innebär att tillgångarna för 150 personer och 38 enheter fryses och att de har inreseförbud till EU-länderna.

I samband med säkerhetskonferensen i München har försvarsminister Peter Hultqvist (S) gett ett preliminärt klartecken till att Sverige ska kunna bidra med soldater till en FN-styrka i östra Ukraina, enligt Ekot.

Efter deportationen från Ukraina till Polen vill den tidigare georgiske presidenten och Micheil Saakasjvili bosätta sig i Nederländerna varifrån hans fru kommer, skriver Yle.

Den ukrainske oppositionspolitikern och före detta georgiske presidenten och numera statslöse Micheil Saakasjvili har deporterats till Polen efter bråk med Ukrainas president Petro Porosjenko, rapporterar TT/SVT.

Ett spektakulärt mord på en 38 årig advokat väcker vrede bland ukrainare. Fallet har på ett tydligt vis avslöjat att rättsrötan består trots löften om ett reformerat rättsväsende och en ny polis.  En mördare har gripits och erkänt, men ukrainare tror han agerar front för de verkliga förövarna, enligt Ekot.

Ännu ett varv i den rättsliga processen mot den georgiske exguvernören och oppositionsledaren i Ukraina Micheil Saakasjvili hålls i dag onsdag, enligt Ekot. Hans försvarsadvokat hävdar att den georgiske expresidenten kan bli deporterad.

En ukrainsk tolk har blivit arresterad misstänk för spionage för rysk räkning. Mannen ska bland annat ha tolkat på ett möte med Storbritanniens premiärminister Theresa May, skriver Financial Times.

I måndags beslutade en domstol i Kiev att släppa oppositionsledaren och georgiske expresidenten Micheil Saakasjvili fri. Men det betyder inte att rättsaken är över. Igår kväll krävde riksåklagaren på nytt att Saakasjvili inställer sig till förhör inom en vecka. Saakasjvili och hans rörelse tänker fortsätta kräva presidentens avgång, uppger Ekot.

I Ukraina hungerstrejkar oppositionspolitikern Micheil Saakasjvili i protest mot att han har häktats. Han manar nu sina anhängare att demonstrera med krav på att president Porosjenko ska avgå, uppger Ekot.

Ukrainsk polis stormade i natt tältlägret utanför parlamentet i Kiev i jakt på oppositionsledaren Micheil Saakasjvili. Flera skadades i sammandrabbningar. Polisen har fortfarande inte hittat den georgiske expresidenten och exguvernören i Odessa, rapporterar Ekot.

Den tidigare georgiska presidenten Micheil Saakasjvili och numera oppositionspolitiker i Ukraina blev i dag fritagen av anhängare efter att först ha gripits av maskerad polis, uppger Yle. Saakasjvili anklagas, enligt hans jurist, för försök att fälla det konstitutionella systemet i Ukraina.

Maskerade män ockuperade centrala delar av staden Luhansk i östra Ukraina på onsdagen, efter en uppgörelse mellan politiska ledare. Nu frågar sig många vad i hela friden det är som pågår i den ryska separatistkontrollerade så kallade Folkrepubliken Luhansk, uppger SvD.

I natt restes det första stora tältlägret utanför parlamentet i Kiev, sedan Euromajdanprotesten 2014, uppger Ekot. Demonstranterna kräver att en antikorruptionsdomstol inrättas, att parlamentarikers immunitet tas bort och att nya val tidigareläggs.

Regeringsförhandlingarna som varit de längsta i Nederländernas moderna historia avslutades efter 208 dagar på måndagen när fyra borgerliga partier i en mitt-högerkoalition med liberalen och förre premiärminstern Mark Rutte i spetsen presenterade sitt program.

Den nya koalitionen, som kommer att regera med en rösts övervikt i parlamentet, ska ha kommit överens om skatter, sjuklöner, bidrag till asylsökande, försvar och utbildning, skriver The Guardian.

Vidare vill man se en skärpt klimatpolitik i EU och att landets generösa folkomröstningslag upphävs, rapporterar EUobserver. Det var en nederländsk folkomröstning som förra året, med ett valdeltagande på bara 32 procent vilket räckte enligt lagen, hotade EU:s nya samarbetsavtal med Ukraina. Situationen löstes med att Nederländerna fick garantier på att samarbetsavtalet bland annat inte innebär att Ukraina blir ett kandidatland eller att EU-länderna ska ge militärt stöd.

Ett närmande mellan Ryssland och Ukraina verkar vara på gång när det gäller hur kriget i Donbass, i östra Ukraina, ska stoppas. Det rapporterar Ekot.

EU-ländernas inrikesministrar förlängde på torsdagen sina sanktioner mot personer och företag för det ryskstödda hotet mot Ukrainas självständighet till mars 2018. 149 personer och 38 företag är med på listan och de har inreseförbud i EU och deras tillgångar som finns i EU fryses. På sanktionslistan finns bland annat Rysslands nye ambassadör i USA, Anatolij Antonov.

Kort efter den ryska annekteringen av Krimhalvön 2014 gav Rysslands president Putin order om att skynda på ett projekt för att knyta samman det ryska fastlandet med halvön. Nu färdigställer landet en bro till halvön, enligt SVT.

"Första september, om en vecka, kommer associeringsavtalet mellan Ukraina och EU att träda i kraft och bli en färdplan för reformer för oss”, sade Ukrainas president Petro Porosjenko i ett tal på landets självständighetsdag på torsdagen. Presidenten tillade: "Det här är den enda vägen vi har: en bred euro-atlantisk autobahn, vilket leder oss till EU- och NATO-medlemskap”, rapporterar Euronews.