18 EU-länder har riktat skarp kritik mot Ungern för landets nya lag som förbjuder offentliga hbtq+-evenemang. Kritiken framfördes under onsdagens informella socialministermöte i Warszawa, enligt Politico. Sverige var ett av de 18 länderna som ställde sig bakom uttalandet.

"Att respektera och skydda mänskliga rättigheter för alla, inklusive hbtq+-personer, är en självklar del av att tillhöra den europeiska familjen", sade ministrarna i ett gemensamt uttalande lett av Belgien, Nederländerna och Luxemburg.

Ungerns parlament godkände grundlagsändringen i måndags vilket ger regeringen rätt att begränsa mötes- och demonstrationsfriheten för bland annat homosexuella och förbjuda prideparader.

Ungerns parlament godkände i går ett grundlagstillägg som förbjuder prideparader och andra hbtqi-evenemang, rapporterar SVT. Enligt lagtexten kan sådana evenemang skada barns "fysiska och moraliska" utveckling.

Lagändringen, som fick mer än två tredjedelars majoritet, ger myndigheter rätt att bötfälla deltagare och använda ansiktsigenkänning för identifiering. Premiärminister Viktor Orbán kallar ändringen en del av sin "påskstädning".

– Det finns inte på kartan att stoppa den starkaste symbolen för vår rörelse, sade pridekommitténs talesperson som planerar att genomföra paraden i juni trots förbudet.

Ungerska oppositionsledaren kristdemokraten Peter Magyar lovade i söndags att frigöra miljarder euro i blockerade EU-medel för att stärka landets ekonomi om han vinner valet nästa år, rapporterar Reuters.

Enligt vissa opinionsundersökningar har Magyars mittenrättsparti Tisza gått om premiärminister högerpopulisten Viktor Orbáns nationalistiska Fidesz efter två år av ekonomisk stagnation. Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's sänkte nyligen Ungerns kreditbetyg till negativt på grund av växande risker för landets ekonomiska stabilitet.

Orbán, som styrt landet sedan 2010, har hamnat i flera konflikter med EU om rättsstatens principer, vilket lett till att EU-medel hållits inne.

EU-kommissionen föreslås få rätt i sitt mål mot Ungern gällande nedstängningen av den regeringskritiska radiostationen Klubrádió, enligt ett yttrande från EU-domstolens generaladvokat på torsdagen. Ungerns mediemyndighet bröt mot proportionalitetsprincipen när den vägrade förnya radiostationens sändningstillstånd 2020 på grund av mindre administrativa förseelser.

Generaladvokat Athanasios Rantos anser att Ungern misslyckades med att uppfylla sina skyldigheter enligt EU:s regelverk för elektronisk kommunikation. Mediemyndigheten avvisade Klubrádiós ansökan med hänvisning till att stationen två gånger missat att rapportera in uppgifter om sändningskvoter, något som enligt generaladvokaten var oproportionerligt.

Yttrandet är inte bindande men följs ofta av domstolen i dess slutgiltiga dom.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu kommer att resa till Ungern på onsdag, enligt TT/GP. Ungerns ledare Viktor Orbán har lovat att Netanyahu inte kommer att gripas under besöket.

Internationella brottmålsdomstolen, ICC, utfärdade i november en arresteringsorder mot Netanyahu för påstådda krigsbrott i Gaza. Länder som skrivit under domstolens avtal, vilket Ungern har, måste gripa honom om han besöker deras territorium.

En ny rapport avslöjar stora ekonomiska problem i en stiftelse kopplad till Ungerns centralbank, rapporterar Bloomberg. Statliga revisorer har upptäckt att stiftelsen, som fick 1,3 miljarder dollar från centralbanken, har förlorat hundratals miljoner dollar på riskfyllda investeringar i bland annat polska fastighetsbolag och schweiziska lyxchalets.

Skandalen har blivit politiskt känslig för premiärminister Viktor Orbán, vars regering redan anklagas för korruption. Oppositionsledaren Péter Magyar kallar det "en av de största korruptionsskandalerna" och lovar en fullständig utredning om han vinner nästa års val. Polisen har inlett en brottsutredning.

Den oberoende ideella organisationen Transparency International rankade Ungern som det mest korrupta EU-landet 2024.

EU-kommissionen undersöker om Kina har gett otillbörliga subventioner till elbilstillverkaren BYD:s fabrik i Ungern, rapporterar Financial Times. Om utredningen visar att företaget fått orättmätiga statliga stöd kan BYD tvingas sälja tillgångar, minska kapacitet, återbetala subventioner och eventuellt betala böter.

Investeringen i södra Ungern väntas uppgå till fyra miljarder euro och skapa upp till 10 000 jobb. EU-tjänstemän hävdar dock att fabriken byggts med kinesisk arbetskraft och främst använder importerade delar, vilket skapar litet ekonomiskt värde för EU.

Granskningen sker inom ramen för EU:s förordning om utländska subventioner, som infördes 2023 för att säkerställa rättvisa konkurrensvillkor på den europeiska marknaden.