AKTUELLT - vad händer?

13 olika förslag som rör arbetsmarknaden finns på EU-kommissionens agenda och de flesta ligger på EU:s förhandlingsbord eller är på väg dit, se vänsterspalten. Sverige har sagt nej till förslaget om arbetsmarknadsmyndighet/byrå.

Frågan om villkors- och lönedumpning genom att lågbetalda utländska lastbilschauförer kör många intrikestransporter i bland annat Sverige, även kallat cabotage, och konkurerar ut inhemska transportföretag kan vara på väg mot en skärpning. Förhandlingar pågår och nya regler är på gång.

I Sverige är flera partier och arbetsmarknadens parter oroliga över om delar av den sociala pelaren kommer att begränsa den svenska kollektivavtalsmodellen det vill säga friheten för fack och arbetsgivare att själva komma överens om löner och villkor, se vidare fråga 11.

 

14 frågor och svar om arbetsmarknadspolitik i EU

1. Hur mycket har EU att säga till om på arbetsmarknaden?

Inte mycket.

EU har lite inflytande på arbetsmarknaden då det är medlemsländerna som beslutar om de flesta arbetsmarknadsfrågor. Några områden regleras dock på EU-nivå, det gäller inte minst när personer utnyttjar EU:s fria rörlighet eller arbetar tillfälligt i andra medlemsländer.

EU lagstiftar på arbetsmiljöområdet. Det finns i dagsläget ett 30-tal särdirektiv för olika frågor som skydd mot asbest, oljud, vibrationer och kemikalier.

Det finns också 25 särskilda direktiv som reglerar kollektiva uppsägningar, överlåtelse av delar eller hela företag, lönegaranti, skriftligt anställningsbevis, information och samråd samt Europeiska företagsråd, EWC.

EU har även en diskrimineringslagstiftning som påverkar arbetsmarknaderna i medlemsländerna. Den rör lika lön, lika behandling, social trygghet och etnisk diskriminering.

Sedan finns det ett antal rättsakter som huvudsakligen reglerar helt andra frågor men som kan ha betydelse för arbetsmarknaden, exempelvis bolagsrättsliga direktiv eller direktiv som reglerar insiderinformation.

Generellt kan man säga att de EU-regler som har socialrättslig grund utgör minimiregler vilket innebär att medlemsländerna kan gå längre och ställa högre krav på hemmaplan. Det gäller till exempel föräldraledighet, skydd av arbetstagare och socialförsäkringar.

 

2. Hur går det med EU:s nya regler för utländsk arbetskraft – utstationering?

Ska införas i alla EU-länder senast 2020.

Utstationeringsdirektivet har reformerats och nya regler gäller från 28 juni 2018. Regeringen har tillsatt en utredningen som ska föreslå hur direktivet ska genomföras i svensk rätt. Senast under 2020 ska direktivet vara infört i alla medlemsländer.

Utstationering innebär att en löntagare från ett EU-land under en bestämd tidsperiod arbetar i ett annat medlemsland. Utstationeringsdirektivet styr vilka rättigheter och skyldigheter utstationerade löntagare och deras arbetsgivare har.

 

3. Vad är den sociala pelaren?

Det är en samling principer och punkter där några kan bli EU-lag.

EU:s sociala pelare är riktlinjer som syftar till att förbättra arbetsvillkoren och stärka EU-medborgarnas sociala rättigheter.

EU:s stats- och regeringschefer enades om de 20 principerna på det sociala toppmötet i Göteborg i november 2017. Det är upp till de enskilda medlemsländerna och i viss mån arbetsmarknadens parter att bestämma hur och i vilken utsträckning den sociala pelaren ska genomföras i respektive EU-land.

EU-kommissionen har dock tagit in principerna i de rekommendationer som man ger till medlemsländerna inom den så kallade ekonomiska planeringsterminen. Riktlinjerna var också en del av kommissionens lagförslag om bättre villkor för europeiska arbetstagare och förslaget om en europeisk arbetsmyndighet och starkare socialt skydd för arbetare som jobbar i andra medlemsländer än hemlandet.

I Sverige är flera av arbetsmarknadens parter oroliga över om delar av den sociala pelaren kommer att begränsa den svenska kollektivavtalsmodellen det vill säga friheten för fack och arbetsgivare att själva komma överens om löner och villkor, se vidare fråga 11.

4. Vad innebär kommissionens förslag om bättre arbetsvillkor?

Nya minimiregler inom EU. Sverige säger nej.

Alliansen och SD, och därmed en majoritet i riksdagens EU-nämnd, går emot regeringens linje att stödja det österrikiska ordförandeskapets kompromissförslag till en arbetsmarknadsbyrå.  Därmed kommer Sverige att försöka stoppa förslaget.

Bakgrund

Kort efter det sociala toppmötet i Göteborg lade EU-kommissionen i december 2017 fram ett förslag om förbättrade villkor för europeiska arbetstagare. EU:s sysselsättningskommissionär Marianne Thyssen beskrev det som en viktig del i implementeringen av den sociala pelaren.

Förslaget innehöll bland annat krav på att alla europeiska arbetare ska få skriftlig information om sina arbetsvillkor och rätt till fortbildning samt att det ska finnas tidsgränser för provanställningar. Enligt kommissionen kommer det ge 2-3 miljoner européer som idag har kortare och tillfälliga anställningar öppnare och mer förutsägbara arbetsvillkor.

I november 2018 antog sysselsättningsutskottet i Europaparlamentet vilka krav de ska driva gentemot ministerrådet om hur förslaget ska utformas i EU-lag.

 

5. Vad innebär förslaget om en europeisk arbetsmyndighet och starkare skydd för arbetare?

Ökad information och möjliga inspektioner.

I mars 2018 lade kommissionen fram förslag om en ny europeisk arbetsmyndighet som ska informera om rättigheter och skyldigheter för arbetare och egenföretagare som jobbar eller gör affärer i andra EU-länder än hemlandet. Myndigheten ska också kunna göra inspektioner tillsammans med nationella myndigheter och medla i gränsöverskridande tvister.

Kommissionen ser ett växande behov för en sådan myndighet då antalet människor som bor eller arbetar i ett annat EU-land nästan fördubblats de senaste tio åren till 17 miljoner år 2017.

Kommissionen föreslog också en rekommendation för att se till att även personer som saknar fast jobb får tillgång till trygghetssystem så som arbetslöshetsförsäkring och pensionsförmåner.

Nästan 40 procent av dagens sysselsatta i EU har inte en tillsvidareanställning på heltid.

Förhandlingar pågår mellan Europaparlamentet och ministerrådet om hur förslaget ska utformas i EU-lag.
 

6. Hur vill EU-kommissionen skapa balans mellan privatliv och arbetsliv?

Främst genom delad föräldraledighet.

I april 2016 lade kommissionen förslag som syftade till att skapa bättre balans mellan jobb och familjeliv vilket i mångt och mycket handlar om delad föräldraledighet.

Enligt förslaget ska vardera föräldern få fyra månaders föräldraledighet som inte kan överlåtas och som ska kunna tas ut fram till barnet är tolv år.  

Förslaget omfattade även rätt för löntagare att ta hand om allvarligt sjuka eller beroende släktingar samt rätt till flexibla arbetstider som förkortad arbetstid eller distansarbete.

Förhandlingar pågår mellan Europaparlamentet och ministerrådet om hur förslaget ska utformas i EU-lag.

 

7. Vad är blåkortet?

Arbetstillstånd för högutbildade.

Likt utstationering handlar blåkortet om arbetskraft över nationsgränserna men det omfattar enbart högutbildade personer från länder utanför EU som får ta högavlönade jobb i medlemsländerna. Med EU:s så kallade blåkort kan de få rätten att bo och arbeta i ett medlemsland.

Intresset för blåkortet från arbetssökande har varit svagt, inte minst för att det redan finns nationella regler och rutiner. Men EU-kommissionen vill att det nya blåkortet ska ersätta de nationella varianterna och att kraven på hög utbildning och högavlönade tjänster sänks.

Den svenska regeringen vill dock ha kvar möjlighet att tillämpa nationella system för högkvalificerade arbetstagare vid sidan av blåkortsdirektivets bestämmelser.

 

8. Vad är tjänstekortet för företag?

Januari 2017 föreslog EU-kommissionen ett särskilt tjänstekort för att underlätta för företag inom bygg-, anläggnings-, informations, konsult- och turistbranscherna att göra affärer i andra EU-länder.

Tunga aktörer inom den europeiska byggbranschen har dock avvisat förslaget. Den svenska regeringen är kritisk och beskriver förslaget som ”komplext och svårförståeligt”.

Ministerrådet diskuterade frågan senast  i februari 2018. I mars 2018 avvisade också EU-parlamentets inre marknadsutskott förslaget.

Förhandlingarna ligger nere men förslaget är fortsatt kvar på bordet.

 

9. Vad gör EU för att minska arbetsrelaterade dödsfall?

Skärper gränsvärden.

Cancer är den främsta orsaken till arbetsrelaterade dödsfall i EU. Fler än hälften, 53 procent, av alla dödsfall som kopplas till arbetsmiljön beror på cancer. Framförallt handlar det om lungcancer, lymfosarkom och cancer i urinblåsan. Inom EU håller man därför på att skärpa gränsvärdena för cancerogena ämnen på arbetsplatser.

Dagens gränsvärden för cancerogena ämnen ska uppdateras i tre steg. I december 2017 enades lagstiftarna om en första uppdatering som omfattade 13 ämnen vilka är vanligt förekommande inom bygg-, trä- och pappersindustrin samt i tillverkningen av allt i från lösningsmedel och papper till möbler, leksaker, bilar och flygplan.

Just nu pågår förhandlingar om en andra revision, medlemsländerna enades om sin position i juni 2017 och EU-parlamentet röstade i frågan i mars 2018.

I april 2018 lade kommissionen fram förslaget om en tredje revision som omfattade ytterligare fem ämnen. Reglerna finns i ett så kallat minimidirektiv vilket betyder att Sverige och andra medlemsländer kan behålla strängare gränsvärden om de vill. I december 2019 godkände Europaparlamentet och ministerrådet skärpta gränsvärden.

Innan EU-kommissionen lade fram förslagen gjordes en konsekvensbedömning där man spådde att cirka 100 000 liv skulle kunna räddas fram till 2069 med de nya reglerna.

 

10. Vad gör EU för att ge stöd till lågutbildade?

Rekommenderar utbildning.

70 miljoner människor i EU saknar tillräcklig läs- och skrivförmåga och ännu fler har bristande räknefärdigheter och digital kompetens. EU-kommissionen anser att det behövs betydande politiska insatser och systematiska reformer på utbildningsområdet och lade i juni 2016 fram en kompetensagenda för Europa.

Vad som än slutligen blir innehållet i kompetensagendan kommer det i huvudsak att vara rekommendationer eftersom EU saknar beslutanderätt på utbildningsområdet.

 

11.  Vilka är de viktigaste arbetsmarknadsfrågorna på EU-nivå för arbetsmarknadens parter i Sverige?

Den sociala pelaren.

I mars 2018 frågade Europaportalen fack- och arbetsgivarorganisationerna LO, TCO, SACO, Svenskt Näringsliv, KFO, SKL och Statens arbetsgivarverk vilka EU-frågor som var viktigast för dem.

En sammanställning av svaren visar att den sociala pelaren låg i fokus och särskilt kravet att EU-förslagen som kommer inom ramen för pelaren inte inskränker på den svenska modellen med kollektivavtal. Även utstationeringsdirektivet och arbetsvillkorsdirektivet låg högt på agendan liksom brexit och EU:s långtidsbudget.

De viktigaste EU-frågorna:

LO -  Landsorganisationen i Sverige

Utstationeringsdirektivet, arbetsvillkorsdirektivet och den europeiska arbetsmyndigheten. Även brexit och fördjupat samarbete inom euroområdet ligger i fokus.

TCO - Tjänstemännens Centralorganisation

Direktiv om balans mellan arbete och privatliv (föräldraledighet) och arbetsvillkorsdirektivet.

EU-medborgares rättigheter och skyddsklausuler för arbetare i EU:s framtida avtal med Storbritannien efter brexit. Kommande förhandlingar om långtidsbudget med en ny EU-fond för partssamverkan.

SACO - Sveriges akademikers centralorganisation

Utstationeringsdirektivet, arbetsvillkorsdirektivet samt att begränsa möjligheten till lagstiftning på EU-nivå med den sociala pelaren vilket också omfattar förslaget om en europeisk arbetsmyndighet.

Svenskt Näringsliv - privata arbetsgivare

EU bör driva på för ökad frihandel, teckna fler och ambitiösare handelsavtal och upprätthålla globala handelsregler inom WTO.

Ta bort hinder på EU:s inre marknad, minska företagens regelkostnader, skapa enkla och tydliga regler för den digitala marknaden där huvudregeln bör vara att data ska kunna flöda fritt.

Minska regleringsivern av arbetsmarknaden.

KFO - Arbetsgivarföreningen KFO - kooperativa arbetsgivare

Sociala pelaren och se till så att det inte blir för mycket detaljlagstiftning på EU-nivå. Integrering av personer som kommer från länder utanför EU och ge dem bättre fäste på arbetsmarknaden.

SKL - Sveriges Kommuner och Landsting - offentliga arbetsgivare

EU2020-strategin och den europeiska terminens landrapporter inklusive den nya sociala resultattavlan som inkorporeras som en del av implementeringen av den sociala pelaren.

Arbetsvillkorsdirektivet, direktivet om balans mellan arbete och privatliv (föräldraledighet) och initiativet för social trygghet för alla.

EU:s långtidsbudget efter 2020 och ett hållbart asyl- och flyktingmottagande i hela EU.

Statens arbetsgivarverk - offentliga arbetsgivare

Sociala pelaren och förslag som kommissionen lagt fram inom ramen för den, däribland revideringen av arbetsvillkorsdirektivet och den europeiska arbetsmyndigheten. Det finns en oro för att det ska påverka den svenska modellen.

 

12.  Kan fack och arbetsgivare påverka EU-lagstiftning?

Ja.

EU-kommissionen måste enligt Lissabonfördraget samråda med fack och arbetsgivare innan den lägger fram socialpolitiska förslag och här ingår även arbetsrätt. Arbetsmarknadens parter kan då välja att själva förhandla fram en överenskommelse i den aktuella frågan och därmed stoppa kommissionens initiativ.

Når parterna en överenskommelse kan de gemensamt begära att kommissionen föreslår att medlemsländerna i rådet antar ett beslut om genomförande. EU-länderna kan dock rösta ner överenskommelsen som arbetsmarknadens parter kommit överens om. Det skedde till exempel 2012 när parter inom frisörbranschen kom överens om riktlinjer för en mer hälsosam och säker arbetsmiljö. Flera medlemsländer motsatte sig avtalet och stoppade därmed genomförandet.

Nio avtal som arbetsmarknadens parter enats om har dock blivit EU-direktiv.

Kollektivavtal som blivit EU-lag

  År           Avtal

2002    om distansarbete

2004    om förarbevis för förare i gränsöverskridande driftskompatibel trafik

2004    om arbetsrelaterad stress

2006    om ökat hälsoskydd vid användning och hantering av kristallina kiseldioxider

2007    om trakasserier och våld i arbetet

2009    om ett europeiskt certifikat för frisörer

2010    om inkluderande arbetsmarknader

2012    om kontrakt för professionella fotbollsspelare inom EU och UEFA

2017    om aktivt åldrande och en generationsöverskridande strateg

 

13. På vilket annat sätt kan fack och arbetsgivare påverka EU?

Genom sociala toppmöten, EESK och politiska kanaler.

Arbetsmarknadsparterna ska även involveras inom ramen för den europeiska planeringsterminen där kommissionen ger rekommendationer till medlemsländerna gällande deras ekonomiska styrning.

Enligt fördraget och beslut i ministerrådet ska EU:s ledare träffa arbetsmarknadens parter två gånger per år för att diskutera frågor som exempelvis EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning EU 2020. Det kallas för sociala toppmöten och hålls precis före ordinarie EU-toppmöten i mars och oktober.

Vid bordet sitter då bland andra 20 representanter från fack- och arbetsgivarsidan samt Europeiska rådets ordförande, EU-kommissionens ordförande och stats- och regeringschefen från det tillfälliga ordförandelandet.

Arbetsmarknadens nationella parter, från Sverige deltar åtta personer, finns också representerade i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, EESK. Den är ett rådgivande organ till EU-kommissionen och behandlar de flesta stora EU-frågor inom sitt område.

Sedan finns alltid en möjlig och viktig påverkan genom politiska kanaler för att nå fram till den lagstiftande EU-makten: regeringarna i ministerrådet och Europaparlamentarikerna. Även EU-kommissionen som lägger samtliga lagförslag är ett viktigt mål för all påverkan inom EU.
 

14. Vilka är arbetsmarknadens parter på EU-nivå?

De europeiska arbetsmarknadsparterna är:

Europafacket (EFS)

Svenska medlemmar: LO, TCO och SACO.

Europeiska industri- och arbetsgivarförbundet (BusinessEurope)

Svensk medlem: Svenskt Näringsliv.

Europeiska centrumet för offentliga företag (CEEP)

Svensk medlem: Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Europeiska sammanslutningen av hantverksföretag och små och medelstora företag (UEAPME)

Svensk medlem: Företagarna.


Sidor


HETASTE ARTIKLAR

Annons


DEBATT I ANDRA MEDIER