Annons

AKTUELLT – Vad händer?

Storbritannien ska lämna EU. Den femte förhandlingsrundan avslutades 10 november då EU:s chefsförhandlare Michel Barnier gav britterna en tvåveckors tidsfrist att klargöra sina ståndpunkter. Nästa förhandlingsrunda är ännu inte datumsatt.

 

PROBLEMET – Vad ska lösas?

Brexit ger upphov till många praktiska och principiella frågor, här är några:  

  1. Vilka rättigheter ska EU-medborgare ha i Storbritannien och vilka rättigheter ska brittiska medborgare ha i EU-länder efter brexit?

  2. Hur ska man reglera det brittiska EU-utträdet ekonomiskt?  

  3. Hur öppen ska landgränsen mellan EU-landet Irland och brittiska Nordirland vara?

  4. Vad ska EU och Storbritannien ha för ekonomiska och politiska relationer efter brexit?

 

TRETTON FRÅGOR OCH SVAR
 

1. Vad vill EU med brexit?

EU-sidan vill först och främst reda ut konsekvenserna för invånare och företag. Det kallas för den första fasen av förhandlingarna och ska lösa tre frågor: medborgerliga rättigheter, den brittiska slutnotan och regler för landgränsen mellan Irland och Nordirland. När dessa frågor är lösta vill EU diskutera hur framtida relationer med Storbritannien ska se ut när det bland annat gäller handel, säkerhet, och försvarsfrågor.

I maj 2017 antog EU-sidan sina riktlinjer i förhandlingarna.
 

2. Vad vill Storbritannien med brexit?

I ett tal i början av 2017 informerade premiärminister Theresa May hur hon ser på utträdet. Hon vill bland annat att landet lämnar EU:s inre marknad, det gemensamma tullsamarbetet och att EU-domstolen inte längre ska ha någon dömande makt i Storbritannien. Hon vill dock behålla handeln med EU-länderna via ett ”omfattande, djärvt och ambitiöst frihandelsavtal”.  
 

3. Vad vill Europaparlamentet?

EU-parlamentet måste godkänna utträdesavtalet med Storbritannien. Den liberale belgiske EU-parlamentarikern Guy Verhofstadt har utsetts till dess representant. I april 2017 röstade EU-parlamentet fram sina ståndpunkter. Sammanfattat har parlamentet även principen att ett EU-medlemskap på alla områden måste vara bättre än att inte vara med. Den 3 oktober 2017 röstade EU-parlamentet för en resolution som sade att framstegen i förhandlingarna inte var tillräckliga för att gå vidare och diskutera exempelvis ett framtida handelsavtal mellan EU och Storbritannien.
 

4. Vad vill Sverige?

Sveriges regering och riksdag har liksom övriga 26 EU-länder, Storbritannien borträknat, ställt sig bakom det förhandlingsmandat som EU:s chefsförhandlare Michel Barnier fått.

För Sverige är det viktigt att de cirka 100 000 svenskarna och närmare 1000 svenska företagen som finns i Storbritannien ska kunna verka och bo där som i dag och att handeln mellan Sverige och Storbritannien fungerar smidigt efter brexit.
 

5. Varför lämnar Storbritannien EU?

Den direkta orsaken till att Storbritannien lämnar EU är att en majoritet britter, 51,9 procent mot 48,1 procent, i en folkomröstning 2016 röstade för brexit.

En i mångas ögon avgörande fråga för utfallet var en negativ syn på invandring i Storbritannien.  Men det finns även nationalistiska strömningar som kan förklara brexit. En uppfattning som kan sammanfattas med att bara britter ska bestämma om lagar och regler i Storbritannien. Läs mer nedan om tidningen The Telegraph lista om 20 skäl för brexit härunder.

 

6. Vad är ”hård” och ”mjuk” brexit?

Men ”hård brexit” menas att Storbritannien klipper de flesta banden till EU. Det innebär bland annat att landet lämnar EU:s inre marknad, tullsamarbete och EU-domstolens jurisdiktion. Men ”mjuk brexit” avses motsatsen – att landet behåller tillgången till inre marknaden och då, liksom exempelvis Norge, underställer sig dess krav på fri rörlighet och att EU-domstolen dömer i tvister. Det socialdemokratiska oppositionspartiet Labour förespråkar den mjukare varianten.
 

7. Vad händer med medborgarna?

EU-sidan vill att rättigheterna för EU-medborgare i Storbritannien och brittiska medborgare i övriga EU-länder ska få behålla samma rättigheter de har i dag. Även för britterna är denna fråga högt prioriterad.
 

8. Varför måste Storbritannien betala för att lämna EU?

Som EU-land har Storbritannien åtagit sig att betala sin medlemsavgift fram till december 2020 i olika projekt som ibland sträcker sig långt fram i tiden. Landet är även garant för många EU-lån som i vissa fall löper ut om 30-40 år. EU-sidan kräver att Storbritannien står för sina åtaganden. Någon exakt summa har inte presenterats men enligt olika beräkningar rör dig sig om 60-100 miljarder euro, motsvarande 570 till 950 miljarder kronor. För att sätta det i perspektiv beräknas Storbritanniens offentliga utgifter i år bli motsvarande 8 340 miljarder kronor.
 

9. Vad händer med gränsen mellan brittiska Nordirland och republiken Irland?

Som EU-medlemmar är gränsen mellan brittiska Nordirland och Irländska republiken i dag öppen för personer, varor, tjänster och kapital. Både EU-sidan och Storbritannien vill ha kvar detta.
 

10. När lämnar Storbritannien EU?

Storbritannien lämnar EU vid midnatt 29-30 mars 2019. I september 2017 sade premiärminister Theresa May att hon vill ha en övergångsperiod på två år från utträdet för att få alla nya regler på plats.
 

11. Hur går förhandlingarna till?

De formella förhandlingarna hålls tills vidare var fjärde vecka i Bryssel på både franska och engelska. Olika arbetsgruppen hanterar olika frågor vid mötena.

EU-sidan företräds den konservative franske politikern och tidigare EU-kommissionären Michel Barnier. Storbritannien företräds av den konservative brexitministern David Davis.

Senast i oktober 2018 räknar Michel Barnier att förhandlingarna måste vara klara. Detta på grund av att alla medlemsländer och EU-parlamentet måste hinna godkänna avtalet inom tidsramen som är två år och löper ut 29 mars 2019.
 

12. Vad händer om de inte enas?

Både EU-sidan och britterna förbereder sig på att man inte kommer att nå något avtal. Om så sker kommer Storbritannien stå utanför alla internationella handelsavtal eftersom landet, liksom alla EU-länder, i dag har alla sina handelsavtal via EU. Handel mellan EU-länderna och Storbritannien skulle ställas inför svåra hinder utan ett tydligt regelverk med höga tullar och gränskontroller av varor. Det rättsliga läget skulle riskera att bli kaosartat. Det kan även bli ett stort hål i EU:s budget om britterna vägrar betala det landet tidigare åtagit sig.
 

13. Hur stor är handeln mellan EU och Storbritannien?

Storbritannien har en betydande handel med övriga EU-länder. 2016 gick 47,5 procent av den brittiska exporten till EU-länderna. Den brittiska importen samma år kom 50,5 procent från övriga EU.

Av allt som exporteras från övriga EU gick 6,9 procent till Storbritannien och 3,9 procent av de övriga EU-ländernas import kom från Storbritannien.

Storbritannien kom 2016 som nummer sex i listorna över vilka länder som är viktigast för Sveriges export och import. Sex procent av Sveriges varuexport gick 2016 till Storbritannien. Drygt fem procent av svenska importen kom från Storbritannien 2016.

 

DETTA HAR HÄNT

I början av 2013 lovade den tidigare brittiske premiärministern David Cameron en folkomröstning om EU-medlemskapet om hans konservativa Toryparti vann parlamentsvalet 2015. Löftet om folkomröstning föregicks av det faktum att det länge har funnits en stark minoritetsopinion mot EU-medlemskapet i partiet. Valet blev en stor seger för de konservativa.

2016
I förhandlingar med andra EU-ledare fick Cameron i februari 2016 igenom sex förändringar som skulle genomföras om landet stannade kvar som EU-medlem. Opinionsmätningarna inför folkomröstningen visade att det var mycket jämt mellan de som ville stanna och de som ville lämna EU.  

Tjugo skäl för brexit

Den konservativa tidningen The Telegraph utgav inför folkomröstningen särtrycket  "20 skäl att rösta på att lämna Europeiska unionen". Vi publicerar dem som en orientering kring vilka förväntningar som kan finnas på att lämna EU.
De 20 skälen handlar i huvudsak om att slippa ett nära politiskt och ekonomiskt samarbete med andra EU-länder, punkterna 3, 4, 5, 6, 10, 11,12, 16 och 19, att EU-medborgare inte fritt ska få komma till Storbritannien, punkt 2 och att inte behöva följa olika miljöregler: punkterna 8, 13, 17, 18 och 20.

1. Vi får tillbaka våra pengar  

2. Vi bestämmer vem som får komma in i vårt land  

3. Vi bestämmer våra egna lagar igen  

4. Våra domstolar får sista ordet

5. Vi behöver inte acceptera beslut påtvingade från andra länder  

6. Vi behöver inte lyssna på massa EU-presidenter

7. Vi behöver inte lyssna på eller finansiera EU-kommissionen

8. Vi kan ha riktiga dammsugare  

9. Vi behöver inte oroa oss för Turkiet  

10. Vi kan bestämma våra egna skatter  

11. Vi skulle kunna stödja brittiska företag  

12. Fisk!

13. Vi skulle kunna bli av med vindkraftverken

14. Vi skulle få våra blåa pass igen

15. Och våra egna ankomstfiler på flygplatserna

16. Vi behöver inte finansiera EU:s biståndshjälp

17. Det blir enklare  att bli av med kylskåp

18. Inga fler dumma återvinningstunnor  

19. Brittiska Europaparlamentariker får sparken

20. Slutligen, vi kan ha riktiga glödlampor igen  

Källa: The Telegraph 22 juni 2016.

 

Folkomröstningen

Den brittiska rådgivande EU-omröstningen 23 juni 2016 gav följande resultat:

Lämna EU: 17 410 742 röster: 51,9 procent.

Stanna i EU: 16 141 241 röster: 48,1 procent.

Lämna-sidan fick 1 269 501 fler röster än stanna-sidan.

Valdeltagande: 72,16 procent

Invånarna i landsdelarna England och Wales röstade för att lämna EU medan Skottland och Nordirland röstade för att stanna i EU.

2017
Efter folkomröstningen försökte den brittiska regeringen ställa det nationella parlamentet utanför förhandlingarna om utträdesvillkoren. Men en brittisk domstol beslutade att bara parlamentet har behörigheten att begära ett utträde vilket bekräftades av högsta domstolen i januari 2017.

I början av 2017 presenterade den brittiska premiärministern, konservativa Theresa May, tolv mål inför utträdesförhandlingarna. Hon vill bland annat att Storbritannien lämnar EU:s inre marknad och istället tecknar ett omfattande partnerskapsavtal som inkluderar handel ska reglera relationen med EU.

Storbritannien begärde formellt att få utträda ur EU 29 mars 2017. Tidigast två år efter att en formell utträdesansökan lämnats in kan ett medlemsland enligt Lissabonfördragets artikel 50 lämna EU, i britternas fall 29 mars 2019.

I april 2017 beslutade det brittiska parlamentet att nyval ska hållas 8 juni efter förslag från premiärminister May med hänvisning till brexit. Regeringen hoppades att deras brexitlinje skulle få stöd av väljarna.

I april 2017 enades 27 stats- och regeringschefer i EU om de övergripande riktlinjerna inför förhandlingarna som ska ta Storbritannien ut ur unionen. Riktlinjerna utgörs av 29 punkter fördelade på fem huvudkategorier.

EU-kommissionen föreslog ett detaljerat förhandlingsmandat som EU-ländernas regeringar antog i maj 2017.

I juni förlorade premiärminister May sin parlamentsmajoritet i det nyval hon själv hade utlyst. Ett av syftena var att få ökat stöd för en hård brexit, det vill säga att Storbritannien mer eller mindre helt klipper de nuvarande banden med EU. Men enligt mediauppgifter förs istället efter valet en politisk diskussion om att mildra effekterna av brexit.

De formella förhandlingarna mellan EU och Storbritannien som ska ta landet ur unionen inleddes i juni 2017. Då enades man främst om hur förhandlingarna ska gå till och när de ska ske. Parterna ska inledningsvis träffas var fjärde vecka.

Förhandlingarna sker i två faser. Först ska de övergripande principerna för utträdet fastställas vilket sannolikt kan ske under hösten, därefter ska samtal om framtida relationer som frihandelsavtal påbörjas.


Sidor

Annons


HETASTE ARTIKLAR


MEST KOMMENTERADE


DEBATT I ANDRA MEDIER