Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till Artiklar i ämnet
Fördjupning:

Brexit | Storbritannien lämnar EU

Senast uppdaterad: 18 juni 2024

AKTUELLT – Vad händer?

Storbritannien lämnade EU den 31 januari 2020. Ett nytt handels- och samarbetsavtal blev klart på julafton 2020. För fakta och kommentarer se mer här

 

PROBLEMET – Vad ska lösas?

Brexit har gett upphov till många praktiska och principiella frågor, här är några:

 

1. Vilka rättigheter ska EU-medborgare ha i Storbritannien och vilka rättigheter ska brittiska medborgare ha i EU-länder efter brexit?

 

2. Hur ska man reglera det brittiska EU-utträdet ekonomiskt?

 

3. Hur öppen ska landgränsen mellan EU-landet Irland och brittiska Nordirland vara?

 

4. Vad ska EU och Storbritannien ha för ekonomiska och politiska relationer efter brexit?

 

13 FRÅGOR OCH SVAR

 

1. Vad vill EU med brexit?

Att utträdet sker under ordnade former.

 

EU-sidan har först och främst velat reda ut konsekvenserna för invånare och företag. Man pratar om att få ett “ordnat utträde”. I maj 2017 antog EU-sidan sina riktlinjer i förhandlingarna.

Om övriga EU-länder fick välja så ser de helst att Storbritannien stannar kvar i EU men det är upp till varje enskilt land att lämna EU om det så önskar.

 

2. Vad vill Storbritannien med brexit?

Bland annat slippa EU:s fria rörlighet av människor, sluta egna frihandelsavtal och inte behöva lyda under EU-domstolen.

 

I ett tal i början av 2017 informerade premiärminister Theresa May hur hon ser på utträdet. Hon vill bland annat att landet lämnar EU:s inre marknad, det gemensamma tullsamarbetet och att EU-domstolen inte längre ska ha någon dömande makt i Storbritannien. Hon vill dock behålla handeln med EU-länderna via ett ”omfattande, djärvt och ambitiöst frihandelsavtal”.  

Storbritanniens position har från EU-sidan länge varit oklar där premiärminister Theresa Mays regering vid upprepade tillfället uppmanats att presentera vad man faktiskt vill med brexit.

 

I juli 2018 enades hennes regering kring ett dokument som låg till grund för Storbritanniens hållning. Beslutet fick flera ministrar att avgå i protest.

 

3. Vad vill Europaparlamentet?

I praktiken samma som medlemsländerna.

 

EU-parlamentet måste godkänna utträdesavtalet med Storbritannien. Den liberale belgiske EU-parlamentarikern Guy Verhofstadt är dess representant. I april 2017 röstade EU-parlamentet fram sina ståndpunkter vilka ligger väldigt nära medlemsländernas inställning.

 

Sammanfattat har parlamentet principen att ett EU-medlemskap på alla områden måste vara bättre än att inte vara med.

 

4. Vad vill Sverige?

Sveriges linje är densamma som EU-linjen.

 

Sveriges regering och riksdag har liksom övriga 26 EU-länder, Storbritannien borträknat, ställt sig bakom det förhandlingsmandat som EU:s chefsförhandlare Michel Barnier fått.

 

För Sverige är det viktigt att de cirka 100 000 svenskarna och närmare 1000 svenska företagen som finns i Storbritannien ska kunna verka och bo där som i dag och att handeln mellan Sverige och Storbritannien fungerar smidigt efter brexit.

 

5. Varför lämnar Storbritannien EU?

Eftersom en folkmajoritet röstat för det.

 

Den direkta orsaken till att Storbritannien lämnar EU är att en majoritet britter, 51,9 procent mot 48,1 procent, i en folkomröstning 2016 röstade för brexit.

En i mångas ögon avgörande fråga för utfallet var en negativ syn på invandring i Storbritannien. Men det finns även nationalistiska strömningar som kan förklara brexit, en uppfattning som kan sammanfattas med att bara britter ska bestämma om lagar och regler i Storbritannien. Läs mer nedan om tidningen The Telegraphs lista över 20 skäl för brexit.

 

6. Vad har man enats om i utträdesavtalet?

Villkoren för hur utträdet ska gå till.

 

Efter långa förhandlingar lyckades de båda sidorna på tjänstemannanivå enas om villkoren för utträdet i mitten av november 2018. Det är dock ännu osäkert om det brittiska parlamentet kommer att godkänna avtalet. Vad som händer om så sker är inte klart, men EU-sidan har sagt att man inte är villig att förhandla om avtalet.

 

Europaportalen har gått igenom de viktigaste delarna i utträdesavtalet och vad de väntas innebära.

 

7. Vad händer med EU-medborgare i Storbritannien och brittiska medborgare i andra EU-länder?

De får (nästan) samma rättigheter som i dag.

 

Drygt tre miljoner EU-medborgare bor i Storbritannien och drygt en miljon britter i övriga EU-länder. Enligt avtalet kommer dessa att kunna bo kvar även efter brexit. Det omfattar också nära släktingar som i dag är kvar i sitt hemland.

 

Personer som flyttar till Storbritannien eller vice versa efter det formella utträdet 29 mars 2019 ska omfattas av de nuvarande reglerna. Detta gäller till sista december 2020 då den föreslagna övergångsperioden löper ut.

Om en sådan person känner sig förfördelad kan den i första hand vända sig till själva texten i utträdesavtalet och därefter till nationella domstolar i både EU och Storbritannien. Brittiska domstolar kan rådfråga EU-domstolen om vägledning under en period på åtta år.

 

En delfråga som man ännu inte enats om är huruvida brittiska medborgare som bor i ett EU-land i dag ska kunna flytta till ett annat EU-land under samma förutsättningar som i dag.

 

När övergångsperioden löper ut i slutet av 2020 väntas den fria rörligheten för EU-medborgare i Storbritannien upphöra.

 

8. Hur mycket måste Storbritannien betala vid utträdet?

Uppskattningsvis 460 miljarder kronor.

 

Som EU-land har Storbritannien åtagit sig att betala sin medlemsavgift fram till december 2020 i olika projekt som ibland sträcker sig långt fram i tiden. Landet är även garant för många EU-lån som i vissa fall löper ut om 30-40 år.

Förhandlarna har enats om att Storbritannien ska uppfylla alla de åtaganden man gjort som EU-medlem. Det innebär att britterna ska betala in till bland annat EU-budgeten fram till 2020, likaså till Europeiska investeringsbanken och Europeiska utvecklingsfonden. Britterna uppskattar att det rör sig om motsvarande 460 miljarder kronor. För att sätta det i perspektiv beräknas Storbritanniens offentliga utgifter 2017 bli motsvarande 8 340 miljarder kronor. Den totala brittiska EU-skulden uppgår med andra ord till drygt fem procent av landets utgifter för ett år.

 

9. Hur se övergångsperioden ut?

Alla EU-regler fortsätter att gälla för Storbritannien men landets företrädare försvinner från EU-institutionerna och får inget formellt inflytande.

 

EU och Storbritannien har på brittisk begäran enats om att en övergångsperiod ska pågå från det formella utträdet. Detta för att kunna förhandla fram hur det långsiktiga framtida samarbetet ska se ut och för att företag och myndigheter ska få tillräcklig tid att ställa om.

 

Enligt avtalet ska övergångsperioden löpa ut 31 december 2020. Under den tiden kommer alla nuvarande EU-regler gälla för Storbritannien som även måste betala in till EU-budgeten och lyda nya EU-lagar. Dock försvinner alla brittiska företrädare och politiker från EU-institutionerna och lagstiftningsprocessen.

 

Övergångsperioden kan förlängas om båda sidor så önskar. En förlängning, som måste vara två år, kan dock bara ske en gång och måste beslutas om innan första juli 2020. Vid en eventuell förlängning måste Storbritannien fortsätta betala en viss summa till EU-budgeten eftersom landet då fortsätter få tillgång till den inre marknaden och åtnjuta andra EU-fördelar.

 

10. Hur har man löst frågan om Nordirland?

En nödlösning där hela Storbritannien fortsätter i en tullunion med EU om man inte lyckas hitta någon annan utväg.

 

Frågan om den känsliga situationen på brittiska Nordirland har varit den kanske svåraste att lösa för förhandlarna.

 

I avtalet har man skrivit in en nödlösning även omnämnd som reservlösning, på EU-engelska kallad ”backstop”, i det fall EU och Storbritannien inte lyckas komma överens om hur den framtida relationen ska se ut. Den ska se till att det inte uppstår någon hård gräns – alltså fysiska kontroller – mellan republiken Irland och brittiska Nordirland.

 

Lösningen innebär att Storbritannien inklusive Nordirland fortsätter vara kvar i en tullunion med EU. Det gör att ingen hård gräns behöver sättas upp mellan antingen Irland och Nordirland (vilket EU inte vill) eller Nordirland och övriga Storbritannien (vilket britterna inte vill).

 

Den gemensamma tullunionen som skulle bildas innebär att EU:s och Storbritanniens tullar och tariffer gentemot varor från andra länder förblir desamma som nu. Storbritannien kommer att samla in tullavgifterna men behöver inte längre betala in dessa till EU-budgeten vilket landet, liksom övriga EU-länder, gör i dag. Tullunionen omfattar bara varor och gör det alltså möjligt för Storbritannien att sluta internationella handelsavtal om tjänster och investeringar, men inte om varor, under tiden nödlösningen är på plats.

 

Nordirland skulle dock ligga närmare EU:s regelverk och ska behålla många lagar och standarder som gäller för EU:s inre marknad för bland annat livsmedel och varor i syfte att undvika en hård gräns med republiken Irland. Det innebär att brittiska produkter som inte tillverkats enligt EU-regler måste kontrolleras någonstans – antingen direkt i fabriken, längs gränsen eller vid ankomsthallar – om de ska till Nordirland.

 

Storbritannien lovar även att inte sänka sina standarder, som regler för statsstöd, skatter, arbetsrätt eller miljöregler. EU-sidan har oroats för att britterna ska sänka sina standarder för att konkurrera ut EU-företag under ett scenario där nödlösningen gäller.

 

Nödlösningen träder i kraft första januari 2021 om EU och Storbritannien inte innan första juli 2020 har enats om det framtida samarbetet. Ingendera part önskar dock att så ska behöva ske.

 

Om nödlösningen väl börjar gälla och endera part sedermera anser att den bör avvecklas krävs både EU:s och Storbritanniens godkännande. Detta har skapat ilska bland vissa brexitörer oroas för att Storbritannien på så sätt låses in i en tullunion med EU för en lång tid framöver.

 

11. Vad händer med internationella avtal som EU slutit för Storbritannien?

De fortsätter att gälla under övergångsperioden.

 

Som EU-medlem ingår Storbritannien i en rad internationella avtal, bland annat handelsavtal. Under övergångsperioden kommer dessa fortsätta att gälla men Storbritannien kan under den tiden förhandla fram ny avtal eller ersätta EU:s avtal när perioden är över. De kan skrivas under när övergångsperioden är slut.

 

12. Vad händer med existerande varor i EU och Storbritannien?

De får vara kvar, med vissa undantag.

 

Alla varor som finns i EU och Storbritannien vid utträdet kommer att få cirkulera fritt mellan de två områdena till dess deras bäst-före-datum gått ut eller de modifieras. Detta gäller dock inte djur och animaliska produkter som efter övergångsperiodens slut i december 2020 måste kontrolleras av hälsoskäl.

 

13. Hur kommer upphovsrätt och geografiska beteckningar att skyddas?

Storbritannien har gått med på att erkänna EU-regler.

 

Storbritannien kommer att erkänna alla nuvarande upphovsrätter och så kallade geografiska beteckningar där vissa livsmedel bara får ha ett visst namn om de tillverkas på ett visst sätt inom ett visst område, som fransk champagne och italiensk parmaskinka. I dag finns runt 3 000 sådana geografiska beteckningar. Det innebär att brittiska företag exempelvis inte kan börja tillverka en bubbeldryck och kalla den champagne.

 

14. Hur påverkas Storbritanniens relation med Gibraltar?

Spanien och Storbritannien måste enas om den framtida relationen.

 

Spanien och Storbritannien har enats om att villkoren på det brittiska territoriet Gibraltar ska fortsätta som de är i dag under övergångsperioden. Tanken är att de två länderna under övergångsperioden ska enas om en framtida permanent lösning under den tiden.

 

15. Hur påverkas nuvarande EU-samarbeten inom försvarsfrågor?

Storbritannien kan delta men inte bestämma.

 

Storbritannien kommer att kunna delta i EU:s militära och civila samarbeten inom Europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Landet kan även delta i projekt men får ingen beslutandemakt.

 

16. Hur påverkas fisket?

EU och Storbritannien måste enas om framtida villkor under övergångsperioden.

 

Frågan om fisket har seglat upp som en het potatis under den senaste tiden. Fiske kommer inte att ingå om nödlösningen löses ut och inte heller i den eventuella tullunionen mellan EU och Storbritannien. Det väntas innebära att Storbritannien inte kommer att få sälja fisk tullfritt till EU och att båtar från övriga EU inte får rätt att dra sina nät i brittiska vatten om man inte enas om något annat under övergångsperioden då nuvarande regelverk gäller. En del EU-länder som Danmark, Nederländerna och Frankrike har varit missnöjda med denna del av avtalet och vill även efter övergångsperioden ha tillgång till brittiska vatten.

 

17. Hur ska man se till att avtal mellan EU och Storbritannien följs?

En kommitté och en panel hantera eventuella dispyter mellan EU och Storbritannien.

 

Efter övergångsperioden ska utträdesavtalet övervakas av en partssammansatt kommitté för att hitta lösningar på eventuella tvister. Kommittén ska bestå av 25 personer – tio från EU, tio från Storbritannien och fem gemensamma ledamöter. Om man inte enas kan man sammankalla en skiljedomspanel bestående av två ledamöter utsedda från vardera sida och en gemensam ordförande som i sin tur kan rådfråga EU-domstolen.

I det fall panelen kommer fram till att tvisten rör en EU-lag måste EU-domstolen döma. Om så inte är fallet måste panelen enligt en komplicerad process försöka nå enighet. En EU-tjänsteman med insyn i förhandlingarna beskrev mekanismen som en ”pingpong-match” mellan kommittén och skiljedomspanelen.

 

18. Hur ser man på den framtida relationen?

Man hoppas på nära samarbeten inom bland annat andel och säkerhet.

 

EU och Storbritannien har enats om en icke-bindande text som skissar upp en framtida relation med ett djupgående samarbete kring varor och tullar. Båda sidor hoppas på ett nära handelssamarbete och samarbeten på andra områden som säkerhet och terrorismbekämpning. En viktig förhoppning med det framtida handelsavtalet är kunna undvika en hård gräns kring Nordirland och att nödlösningen inte ska behöva träda i kraft.

 

19. Hur har förhandlingarna gått till?

Förhandlingarna har skett mellan EU-kommissionens chefsförhandlare Michel Barnier med mandat från medlemsländerna och företrädare för den brittiska regeringen.

 

EU-sidan företräddes den konservative franske politikern och tidigare EU-kommissionären Michel Barnier. Storbritannien företräddes först av den konservative brexitministern David Davis. Denne avgick dock efter att den brittiska regeringen i juli 2018 enats om en hållning i förhandlingarna och ersattes av Dominic Raab. Även Raab avgick efter att den brittiska regeringen godkänt överenskommelsen med EU. Nuvarande brexitminister heter Stephen Barclay.

 

EU:s stats- och regeringschefer gav avtalet sitt enhälliga stöd vid ett toppmöte 25 november.

 

 

 

20. Hur stor är handeln mellan EU och Storbritannien?

Nära hälften av den brittiska exporten går till EU-länder.

 

Storbritannien har en betydande handel med övriga EU-länder. 2016 gick 47,5 procent av den brittiska exporten till EU-länderna. Den brittiska importen samma år kom 50,5 procent från övriga EU.

Av allt som exporteras från övriga EU gick 6,9 procent till Storbritannien och 3,9 procent av de övriga EU-ländernas import kom från Storbritannien.

Storbritannien kom 2016 som nummer sex i listorna över vilka länder som är viktigast för Sveriges export och import. Sex procent av Sveriges varuexport gick 2016 till Storbritannien. Drygt fem procent av svenska importen kom från Storbritannien 2016.

 

DETTA HAR HÄNT

I början av 2013 lovade den tidigare brittiske premiärministern David Cameron en folkomröstning om EU-medlemskapet om hans konservativa Toryparti vann parlamentsvalet 2015. Löftet om folkomröstning föregicks av det faktum att det länge har funnits en stark minoritetsopinion mot EU-medlemskapet i partiet. Valet blev en stor seger för de konservativa.

2016

I förhandlingar med andra EU-ledare fick Cameron i februari 2016 igenom sex förändringar som skulle genomföras om landet stannade kvar som EU-medlem. Opinionsmätningarna inför folkomröstningen visade att det var mycket jämt mellan de som ville stanna och de som ville lämna EU.  

Tjugo skäl för brexit

Den konservativa tidningen The Telegraph utgav inför folkomröstningen särtrycket  "20 skäl att rösta på att lämna Europeiska unionen". Vi publicerar dem som en orientering kring vilka förväntningar som kan finnas på att lämna EU.

De 20 skälen handlar i huvudsak om att slippa ett nära politiskt och ekonomiskt samarbete med andra EU-länder, punkterna 3, 4, 5, 6, 10, 11,12, 16 och 19, att EU-medborgare inte fritt ska få komma till Storbritannien, punkt 2 och att inte behöva följa olika miljöregler: punkterna 8, 13, 17, 18 och 20.

1. Vi får tillbaka våra pengar  

2. Vi bestämmer vem som får komma in i vårt land  

3. Vi bestämmer våra egna lagar igen  

4. Våra domstolar får sista ordet

5. Vi behöver inte acceptera beslut påtvingade från andra länder  

6. Vi behöver inte lyssna på massa EU-presidenter

7. Vi behöver inte lyssna på eller finansiera EU-kommissionen

8. Vi kan ha riktiga dammsugare  

9. Vi behöver inte oroa oss för Turkiet  

10. Vi kan bestämma våra egna skatter  

11. Vi skulle kunna stödja brittiska företag  

12. Fisk!

13. Vi skulle kunna bli av med vindkraftverken

14. Vi skulle få våra blåa pass igen

15. Och våra egna ankomstfiler på flygplatserna

16. Vi behöver inte finansiera EU:s biståndshjälp

17. Det blir enklare  att bli av med kylskåp

18. Inga fler dumma återvinningstunnor  

19. Brittiska Europaparlamentariker får sparken

20. Slutligen, vi kan ha riktiga glödlampor igen  

Källa: The Telegraph 22 juni 2016.

 

Folkomröstningen

Den brittiska rådgivande EU-omröstningen 23 juni 2016 gav följande resultat:

Lämna EU: 17 410 742 röster: 51,9 procent.

Stanna i EU: 16 141 241 röster: 48,1 procent.

Lämna-sidan fick 1 269 501 fler röster än stanna-sidan.

Valdeltagande: 72,16 procent

Invånarna i landsdelarna England och Wales röstade för att lämna EU medan Skottland och Nordirland röstade för att stanna i EU.

 

2017

Tidigt på fredagsmorgonen 8 december enades EU och Storbritannien om principerna för utträdet. Överenskommelsen gjorde det möjligt för medlemsländernas stats- och regeringschefer vid EU-toppmötet 14-15 december att ge klartecken om att fas två av förhandlingarna om en övergångsperiod och framtida handelsavtal kan inledas.

Efter folkomröstningen försökte den brittiska regeringen ställa det nationella parlamentet utanför förhandlingarna om utträdesvillkoren. Men en brittisk domstol beslutade att bara parlamentet har behörigheten att begära ett utträde vilket bekräftades av högsta domstolen i januari 2017.

I början av 2017 presenterade den brittiska premiärministern, konservativa Theresa May, tolv mål inför utträdesförhandlingarna. Hon vill bland annat att Storbritannien lämnar EU:s inre marknad och istället tecknar ett omfattande partnerskapsavtal som inkluderar handel ska reglera relationen med EU.

Storbritannien begärde formellt att få utträda ur EU 29 mars 2017. Tidigast två år efter att en formell utträdesansökan lämnats in kan ett medlemsland enligt Lissabonfördragets artikel 50 lämna EU, i britternas fall 29 mars 2019.

I april 2017 beslutade det brittiska parlamentet att nyval ska hållas 8 juni efter förslag från premiärminister May med hänvisning till brexit. Regeringen hoppades att deras brexitlinje skulle få stöd av väljarna.

I april 2017 enades 27 stats- och regeringschefer i EU om de övergripande riktlinjerna inför förhandlingarna som ska ta Storbritannien ut ur unionen. Riktlinjerna utgörs av 29 punkter fördelade på fem huvudkategorier.

EU-kommissionen föreslog ett detaljerat förhandlingsmandat som EU-ländernas regeringar antog i maj 2017.

I juni förlorade premiärminister May sin parlamentsmajoritet i det nyval hon själv hade utlyst. Ett av syftena var att få ökat stöd för en hård brexit, det vill säga att Storbritannien mer eller mindre helt klipper de nuvarande banden med EU. Men enligt mediauppgifter förs istället efter valet en politisk diskussion om att mildra effekterna av brexit.

De formella förhandlingarna mellan EU och Storbritannien som ska ta landet ur unionen inleddes i juni 2017. Då enades man främst om hur förhandlingarna ska gå till och när de ska ske. Parterna ska inledningsvis träffas var fjärde vecka.

I december 2017 nådde EU och Storbritannien en preliminär överenskommelse om villkoren för utträdet vilket innebar att de 27 EU-ländernas stats- och regeringschefer senare kunde ge klartecken till att inleda förhandlingar om den framtida relationen mellan EU och Storbritannien.

2018

I juli 2018 enas den brittiska regeringen om sin hållning i förhandlingarna. Brexitminister David Davis och utrikesminister Boris Johnson avgår i protest. Dominic Raab ersätter Davis och Jeremy Hunt ersätter Johnson.

Mer fakta

Annonser
Annons KOMM
Fackliga Brysselkontoret

Mer fakta

Annonser
Annons KOMM
Fackliga Brysselkontoret