Ungern planerar att den 20 juni avsluta den krislag som ger regeringen rätt att styra landet med dekret, det meddelade Ungerns justitieminister på tisdagen, enligt Ekot. När coronakrislagen infördes fick det stor internationell kritik eftersom det ansågs ge premiärminister Viktor Orbán för stor makt.

En sång som implicit kritiserar det polska regeringspartiets ledare Jarosław Kaczyński har tagits bort från den statliga radion, skriver FT. Även nyheter om låten och länkar till topplistan där låten spelades har tagits bort. Två journalister på radiokanalen hävdar att radiochefen Tomasz Kowalczewski tryckt på för att låten skulle tas bort. Han själv hävdar att låten togs bort på grund av ”manipulering” av rösträkningen på topplistan.

Den 26 maj kommer Ungerns regering att lägga ett förslag till parlamentet om att avsluta sina utökade maktbefogenheter under coronapandemin, uppger premiärminister Viktor Orbáns talesperson enligt nyhetskanalen Hir tv. Det rapporterar TT/SvD.

"Även i ett nödläge måste rättsstatsprinciperna gå först", manar Nordens utrikesministrar i ett oroligt brev om läget i Ungern.

Sluta sprida lögner och falska nyheter, kontrar deras kollega i Budapest som kallar upp de fem ländernas ambassadörer, enligt TT/SvD.

Polska regeringspartiets ledare, Jarosław Kaczyński, försöker förvandla landet till en romersk-katolsk diktatur, säger Polens tidigare utrikesminister.

– [Kaczyński] vill skapa en katolsk stat i den polska nationen. Hans vision är Salazar, eller snarare Franco, men med starkt stöd från USA, säger Radek Sikorski, tidigare polsk utrikesminister men nu  EU-parlamentariker för det polska oppositionspartiet Medborgarplattformen, till EUobserver. Salazar och Franco var tidigare diktatorer i Portugal respektive Spanien.

Flera tyska politiker, åklagare och journalister har under den senaste veckan fått brev från högerextrema med mordhot, något som nu utreds av kriminalpolisen, skriver Der Spiegel.

Både Ungern och Polen får skarp kritik av EU-parlamentet för några av de åtgärder som länderna drivit igenom under kampen mot coronaviruset, uppger TT/GP. Kritiken gäller främst den ungerska regeringens rätt att styra med dekret och nya polska regler för att kunna hålla presidentval mitt under krisen. "Totalt oförenligt med europeiska värderingar" heter det bland annat i en icke bindande resolution som parlamentsledamöterna på fredagen röstade igenom med 395 röster mot 171.

Tidigare i veckan uttryckte 13 EU-länder, däribland Sverige, i ett gemensamt uttalande ”djup oro” för att vissa åtgärder som vidtagits i coronakrisen riskerar att ”bryta mot rättsstatsprinciperna, demokrati och grundläggande rättigheter”. Uttalandet anspelar tydligt på den nyklubbade kritiserade ungerska coronakrislagen men nämner inte uttryckligen Ungern. På torsdagskvällen meddelade den ungerska regeringen att man ställer sig bakom uttalandet.

– Jag förstår att medlemsländerna kan behöva vidta nödåtgärder för att hantera den direkta hälsokrisen. Men jag är bekymrad för att vissa åtgärder går för långt. Jag är i synnerhet bekymrad för situationen i Ungern. Vi kommer att vidta nödvändiga åtgärder som vi tidigare gjort, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på torsdagen apropå den kritiserade ungerska coronakrislagen som klubbades tidigare i veckan.

Enligt von der Leyen måste sådana krisåtgärder vara begränsade till det nödvändiga, strikt proportionerliga, inte gälla utan en bortre tidsgräns och kunna granskas av ländernas parlament.

I ett gemensamt uttalande på onsdagen uttrycker 13 EU-länder, däribland Sverige, Tyskland och Frankrike, ”djup oro” för att den ungerska coronakrislagen som antogs tidigare i veckan riskerar att ”bryta mot rättsstatsprinciperna, demokrati och grundläggande rättigheter”.

I ett argt brev till det tyska kristdemokratiska CDU:s ledare Annegret Kramp-Karrenabauer går den ungerske premiärministern Viktor till attack mot det europeiska konservativa och kristdemokratiska paraplypartiet EPP:s ordförande, polacken Donald Tusk. Han anser att Tusk, efter att ha kritiserat den ungerska coronakrislagen, ställt sig på liberalers och mittenvänsterpolitiers sida i frågan om den demokratiska utvecklingen i Ungern.

”Jag uppmanar dig [Kramp-Karrenbauer] att uppmana och övertala ordförande Tusk att sluta så ett tvistefrö i vår politiska familj och [istället] börja fokusera på vad som behöver göras just nu”, skriver Orbán, enligt Financial Times som läst brevet.

EU-minister Hans Dahlgren (S) kommenterade Ungerns senaste utspel under en intervju i Svt-Fourm. – Vi får inte bekämpa någonting genom att avskaffa vår demokrati eller några principer för hur vårt rättssystem ska vara uppbyggt. De grundläggande värdena är inte förhandlingsbara, sade Dahlgren. 

Reaktionen kommer efter en ny ungersk lag som har gett regeringen svävande befogenheter att styra landet under coronakrisen, vilket Europaportalen har rapporterat om tidigare.

Ryska åklagare vill frånta ett föräldrapar vårdnaden av deras ettåriga son för att de hade tagit med sig barnet till protesterna i Moskva för två veckor sedan. Beskedet får kritik från landets barnombudsman, skriver Ekot.

Tyskland och Frankrike fördömde gripandena av demonstranter i Moskva i lördags. "Ryssland borde försvara sina medborgares rättigheter", skriver den tyska regeringen i ett uttalande. Det uppger Ekot.

Efter sitt besök i förra veckan i Ungern, som av EU utreds för att bryta mot unionens principer, säger den svenske EU-ministern Hans Dahlgren (S) till Europaportalen att ungerska regeringsrepresentanter uttryckt att de är öppna för en procedur där alla EU-länder systematiskt granskas för demokratiska brister. Istället för dagens system som av ungrarna uppfattas som politiskt motiverat.

Dahlgren besökte också Polen i måndags och mötte bland annat EU-ministern Konrad Szymanski för att diskutera den kritiserade polska domstolsreformen.

– De svar vi får är att de anser att de behöver ha ett mer effektivt domstolsväsende och därför behöver föryngra och ändra rekryteringen. Men i dialogerna har det också funnits frågor om detta inte minskar domstolens oberoende.

Dahlgren har bjudit in såväl den ungerske som polske EU-ministern till Stockholm för fortsatta samtal.

Slovakiens högsta domstol avvisade på måndagen ett mål där chefsåklagaren i landet begärt att domstolen ska upplösa det högerextrema och invandrarfientliga partiet ĽSNS, vars ledare Marian Kotleba förnekar förintelsen och anklagas för flera brott. Enligt åklagaren uppvisar partiet –som får runt tio procent i opinionsmätningar – fascistiska tendenser. Men enligt domstolen utgör partiet inget överhängande hot mot landet, rapporterar Euractiv.

I dag fredag reser EU-minister Hans Dahlgren (S) till Budapest för att träffa representanter från den ungerska regeringen och diskutera demokrati och rättsstatens principer, EU:s framtid, Brexit och förhandlingarna om EU:s budget. Han kommer även att träffa företrädare för oppositionspartierna och civilsamhället, bland andra Human Rights Watch, Amnesty International, UNICEF.

Trött på filterbublor och åsiktsmängden på twitter? Genom nya appen sverigepratar.se – en del av det europeiska projektet Talking Europe –  får meningsmotståndare i olika EU-länder hjälp att hitta varandra och diskutera dagsaktuella politiska frågor i en chatt. Vissa språk liveöversätts och syftet är att stärka nätbaserade samtal. En av de frågor som släpps dagligen med start på fredag är: Är EU-valet viktigare än riksdagsvalet?

Vid sin partikongress i helgen föreslog Socialdemokraterna att EU bör införa ett nytt system för att granska tillståndet för demokratin och rättsstatens principer i medlemsländerna. Förslaget, som bygger på en FN-mekanism men som ännu inte tagit konkret form, går ut på att medlemsländerna själva regelbundet ska granska demokratiläget i medlemsländerna. Det är det tredje förslaget på kort tid om hur den demokratiska utvecklingen i EU-länderna bättre ska kunna granskas.

En av tre romer i EU har någon gång upplevt diskriminering. Nu vill Europaparlamentet stärka arbetet mot sådan diskriminering och föreslår att medlemsländerna senast 2020 skaffar sig strategier för att bekämpa antiziganism.

– Med dagens resolution tar Europaparlamentet krafttag för att förpassa antiziganism och främlingsfientlighet mot romer till historien en gång för alla, säger parlamentarikern Cecilia Wikström (L) i en kommentar

Fria moderata studentförbundets motion om att Europeiska folkpartiet, EPP, bör förespråka att det ungerska nationalkonservativa och illiberala partiet Fidesz ska tvingas lämna EPP, föll i helgens omröstning när EPP:s studentorganisation EDS höll stämma i Barcelona.

Även förslagen om att Fidesz studentorganisation Fidelitas ska lämna EDS och att EDS ska stödja EU-parlamentets artikel 7-process mot Ungern stoppades vid utskottsbehandlingen, enligt Gustaf Reinfeldt, det svenska studentförbundets internationelle sekreterare.

Över 10 000 demonstranter marscherade i Paris på söndagen och krävde ett stopp för våld, oroligheter och hatangrepp i samband med Gula västarnas protester, enligt , enligt Franceinfo. Demonstranterna sade sig vilja värna den franska republiken och kom från de nybildade rörelserna Röda sjalarna, Blå västarna och kollektivet: ”Stopp, nu räcker det”, uppger Euronews, som också rapporterar att Gula västarna är splittrade i frågan om rörelsen ska ställa upp i valet till Europaparlamentet i maj eller fortsätta som i dag.

EU-parlamentet uppmanade på onsdagen kommissionen att inrätta en ny mekanism som kontinuerligt övervakar demokratin, rättsstatligheten och skyddet av grundläggande rättigheter i medlemsländer, något man anser inte görs tillräckligt väl i dag. Ledamöterna uttryckte även oro för en negativ demokratisk utveckling i länder som Malta, Slovakien och Rumänien.

Vid 29-årsfirandet av kommunismens fall sade Bulgariens president Rumen Radev att ”demokratins grunder hotas till till en kritisk nivå” och att yttrandefriheten nu ”bara är ett minne”, rapporterar Euractiv.

En stor majoritet Europarådets parlamentariska församling röstade på onsdagen ja till en rådgivande resolution som förbjuder alla typer av diskriminering av regnbågsfamiljer och hbtq-personer.

–Jag är otroligt nöjd och glad, detta betyder mycket för hbtq-personer i Europa, kommenterar rapportören Jonas Gunnarsson, S, resultatet som utföll med 67 ja och 14 nej. 

EU-parlamentet har beslutat att inte betala ut 70 miljoner euro i stöd till Turkiet sedan landet brustit i att uppfylla EU-krav på demokrati, pressfrihet och de mänskliga rättigheter. Pengarna går istället till olika migrationsprogram.

Parlamentet i Makedonien har nu bestämt sig för att hålla en folkomröstning den 30 september om landets nya föreslagna namn, Nordmakedonien. Efter flera års bråk med Grekland om namnet Makedonien, kom parterna överens om det nya namnet Nordmakedonien. Vid sidan av att rösta om nationens namn ska folket också få rösta om huruvida man vill vara med i EU och i den västliga militära försvarsalliansen Nato.

En handelsdelagation under ledning av handels- och EU-minister Ann Lindes statssekreterare Oscar Stenström inleder på onsdagen en tvådagarsvistelse i Azerbajdzjan. Syftet med resan är enligt regeringen att främja svenska företags exportchanser till Azerbajdzjan. Bland andra telekomföretaget Ericsson och säkerhetsföretaget Gunnebo ingår i delegationen.

– I dag planeras för stora investeringar inom energi- och transportsektorerna i Azerbajdzjan, vilket gör landet till en intressant marknad för svenska bolag, säger Oscar Stenström i ett uttalande på tisdagen. Enligt affärstidningen The Economists demokratiindex är Azerbajdzjan det mest auktoritära landet i Europa.

Trots flera inbjudningar har Polen inte velat träffa EU-kommissionen för att lösa frågan om de kontroversiella lagförslag som regeringen har lagt fram. Dialog har bara förekommit via brev.

Kommissionen, som har riktat skarp kritik och vidtagit rättsliga åtgärder mot landet, menar att regeringsförslagen hotar rättsväsendet i Polen då justitieministern skulle få makt över domare.

– Jag hoppas att vi snart kan börja prata med varandra, sade kommissionens första vice ordförande, Frans Timmermans, i en debatt i EU-parlamentet på måndagen, skriver EU Observer.

Spanien har på Turkiets begäran sedan flera veckor tillbaka häktat den svenske författaren Hamza Yalçin och gripit den tyske författaren Doğan Akhanlı, båda med turkiskt ursprung och är kända kritiker av missförhållanden i Turkiet. Medan svensken är fortsatt häktad är tysken på fri fot i Spanien i väntan domstolens eventuella utlämningsbeslut. Även om de turkiska terroristanklagelserna skulle visa sig helt sakna grund, kan det dröja månader eller över ett år innan det spanska rättsmaskineriet är klart med sin utredning enligt Politico.

I en intervju med tyska Bild kritiserade utrikesministern socialdemokraten Sigmar Gabriel den turkiska president Recep Tayyip Erdogans styre. ”Erdogan och hans regering avlägsnar sig med enorm hastighet från allt som utgör Europa. Men hur skulle ett land som begränsar friheten, som sätter oskyldiga människor i fängelse och bekämpar oppositionen någonsin bli med i EU?, sade utrikesministern och varnade i sammanhanget semesterfirare att åka till Turkiet, rapporterar Die Welle.

EU-parlamentet röstade på onsdagen för att inleda ett artikelsjuförfarande mot Ungern för dess ”kraftiga inskränkningar i demokratin”.

Den ungerske ministern János Lázár menar i ett uttalande på torsdagen att den ungerskamerikanske miljardären George Soros ligger bakom beslutet.

– Soros lobby i Bryssel är stark. Soros har ett enormt inflytande över vänstern. Ungern kommer inte att ge efter för politiskt tryck, sade Lázár.

Den polska nationalkonservativa regeringen antog på tisdagen ett lagförslag som ska ge parlamentet större makt att utse domare. KRS, det polska organet som säkrar domstolars och domares oberoende, och landet ombudsman varnar enligt Euractiv för att rättsväsendets oberoende hotas om förslaget blir verklighet.

Den ungerska nationalkonservativa regeringen vill hindra inflytandet för organisationer som förespråkar demokrati och rättsstatlighet, rapporterar Politico. Sådana organisationer väntas bli tvingade att registrera hur mycket pengar de får från utländska källor.

Venedigkommissionen, ett rådgivande organ inom Europarådet, har granskat det demokratiska läget i Turkiet. I en rapport som Süddeutsche Zeitung läst heter det att Turkiet gjort ”en dramatisk tillbakagång i den demokratiska ordningen” och är på väg ”mot att bli en autokrati och en enpersonsregim”.