– Det är något som inte stämmer, säger Olof Hallström verksjurist på Ekobrottsmyndigheten till Dagens Nyheter som svar på frågan varför det är så få anmälningar om regelbrott i samband med att EU-stöd utbetalas i Sverige. När det gäller anmälningsfrekvensen för andra bidrag som myndigheter betalar ut i Sverige ligger anmälningsfrekvensen, enligt Olof Hallström, på 10 procent medan EU-utbetalningarna som också sköts av svenska myndigheter bara har en anmälningsfrekvens på några promille.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker uttryckte sin oro under tisdagen för att tillväxttakten i den italienska ekonomin går långsamt, rapporterar Ekot. När EU-kommissionen godkände den italienska budgeten förutsåg man en tillväxt på 1,2 procent i år. Men Italien har hamnat i recession och nu tror EU på en tillväxt på 0,2 procent för 2019.

Regeringen skrev på måndagen ned sin prognos över den ekonomiska tillväxten i Sverige. Man räknar med att BNP i år växer med 1,6 procent vilket är en minskning från novemberprognosens 2,1 procent. Det är dock högre än vad EU-kommissionen i februari beräknade att Sveriges tillväxt blir – 1,3 procent i år.

Även om Storbritannien lämnar EU utan ett utträdesavtal har den brittiska regeringen indikerat att man kommer betala in sin återstående medlemsavgift för 2019. Enligt ett förslag från EU-kommissionen skulle detta innebära att de länder, däribland Sverige, som i dag har en rabatt på sin medlemsavgift blir av med den. Om förslaget bli verklighet beräknar regeringen att Sverige skulle få betala ytterligare knappt en miljard kronor till EU-budgeten i år. Förhandlingar om förslaget pågår för närvarande i Bryssel och alla medlemsländer har vetorätt.

Den europeiska centralbankens, ECB:s, chef, Mario Draghi, aviserade i onsdags att det kan komma att dröja ännu längre än vad ECB tidigare meddelat innan banken höjer räntan, uppger El País. ECB meddelade i början på mars att räntan skulle lämnas oförändrad åtminstone till slutet av året.

EU-parlamentet riktade på tisdagen kritik mot bland annat Swedbanks och Nordeas inblandning  i rysk penningtvätt. Man kritiserade även Sverige som tillsammans med Danmark, Finland och Irland stoppar ett förslag om att beskatta stora IT-företag. Sju EU-länder – Belgien, Cypern, Ungern, Irland, Luxemburg, Malta och Nederländerna – pekas samtidigt ut för att ” påminna om skatteparadis”. I tisdagens icke-bindande resolution vill ledamöterna att en europeisk ekobrottspolis och en EU-finansunderrättelseenhet inrättas.

Den tyska tillväxten har bromsat in kraftigt till följd av problem i den inhemska kemi- och bilindustrin. Den hotas nu av en ond spiral av handelshinder, enligt en panel av ekonomer som är rådgivare åt Tysklands regering, skriver TT/SvD.

EU-kommissionen föreslog  på måndagen att ytterligare motsvarande 20 miljarder kronor öronmärks fram till 2020  för att skynda på skapandet av ett Europeiskt innovationsråd. Innovationrådet, som först lanserades 2017, identifierar och finansierar lovande start-ups och småföretag men befinner sig ännu i en pilotfas.

– Vi skapar ett helt innovationssystem för att sätta Europa i framkant när det gäller strategisk teknik och innovation som kommer att forma vår framtid såsom artificiell intelligens, bioteknik och nollutsläppsenergi, sade Carlos Moedas, EU:s innovationskommissionär, på måndagen.

Storbritannien har sänkt sin prognos för tillväxten 2019. Det meddelade finansminister Philip Hammond i samband med att han lade fram vårbudgeten på onsdagen, skriver TT/GP. Den brittiska ekonomin beräknas växa med 1,2 procent i år, en nedjustering från den tidigare prognosen på 1,6 procent.

EU-ländernas finansministrar försökte vid sitt möte i Bryssel i går, tisdag, komma överens om en gräns för hur mycket alkohol som kan anses kunna tillverkas för eget bruk och som man därmed ska kunna få en skattereduktion för. Men länderna stod för långt ifrån varandra för att kunna enas om något.

– En del tycker att man ska kunna producera väldigt mycket alkohol för eget bruk, sådana mängder att jag tror ingen svensk skulle uppfatta att det på något sätt är för eget bruk, sade finansminister Magdalena Andersson (S) efter mötet.

På tisdagen har EU-ländernas finansministrar kommit överens om att lägga till ytterligare tio länder på EU:s svarta lista över länder som inte är villiga att samarbeta med unionen på skatteområdet. Bland de tio nya länderna finns Förenade Arabemiraten, Oman och Bermuda. Sedan tidigare stod fem länder på listan.

– Den här listan visar verkligen de poänger som vi har med EU-samarbetet, nämligen att vi tillsammans kan sätta upp fullt rimliga kriterier för att man inte ska vara ett skatteparadis, sade Sveriges finansminister Magdalena Andersson (S) efter mötet.

Sverige var ett av flera länder som vid tisdagens möte för EU:s finansministrar satte stopp för ett förslag om att införa en ny skatt på digitala annonstjänster. Finansminister Magdalena Andersson (S) sade efter mötet att även om detta var ett betydligt mindre omfattande förslag än det som diskuterades av ministrarna i november så står Sverige fast vid att internetföretag ska beskattas där de har sin produktion och inte där tjänsterna konsumeras.

– De principiella invändningarna som vi har från svensk sida kvarstår även om det är ett mindre förslag.

Polen kommer inte att bryta mot EU:s regler om för höga budgetunderskott. Det lovar Polens premiärminister, Mateusz Morawiecki, enligt Bloomberg. Beskedet kommer efter att finansmarknaden visat tecken på oro på grund av regeringens planer på att sänka skatter och öka välfärdsbidragen till en sammanlagd kostnad av motsvarande 100 miljarder kronor inför höstens polska parlamentsval. Planerna på att öka statens utgifter ledde till en höjning av de polska 10-åriga statsobligationerna till tre procent, vilket är den högsta räntan hittills i år.

Efter att EU-kommissionen nyligen satt stopp för sammanslagningen av det franska järnvägsföretaget Alstom och tyska Siemens vill nu Tyskland och Frankrike reformera EU:s konkurrenslagar i grunden, rapporterar Financial Times. Bland annat vill de att Europeiska rådet, som samlar medlemsländernas regeringschefer, ska kunna upphäva kommissionens beslut gällande sammanslagningar. Förslaget är en del i ett manifest för en europeisk industripolitik som offentliggjordes på tisdagen. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har sagt att hon vill att frågan diskuteras vid det kommande EU-toppmötet i mars.

I dag tisdag diskuterar EU-ministrarna de pågående processerna mot Polen och Ungern om rättsstatsprincipen i de två medlemsländerna. Frågan har behandlats i flera år och inga beslut väntas i dag men EU-minister Hans Dahlgren (S) tror att detta kan komma att ändras när man snart ska börja diskutera unionens nästa långtidsbudget. Där finns ett förslag om att medlemsländer som inte respekterar  EU:s grundläggande värderingar och rättsstatens principer riskerar indraget EU-stöd.

– Det är i budgetfrågan som man kan sätta kraft bakom orden, sade Dahlgren innan tisdagens möten med sina EU-ministerkollegor i Bryssel.

EU:s konkurrenskraftministrar beslutade vid ett möte i Bryssel i dag måndag om inriktningen på EU:s nya samordnade satsning på artificiell intelligens, vilken bland annat ska underlätta samordning av nationella handlingsplaner, utbyte av big data och tillväxt av nya företag.

Medlemsländerna efterlyser en kraftigt ökad användning av den smarta tekniken, men beskriver också att det råder brist på IT-ingenjörer och AI-specialister i EU.

EU-ländernas förhandlingar om nästa flerårsbudget förväntas vara klar till oktober. Men enligt den svenske EU-ministern Hans Dahlgren befinner de sig än så länge i ett “väldigt inledande skede”. När ländernas EU-ministrar diskuterar budgeten i nästa vecka finns det ännu inga siffror på förhandlingsbordet.

Belgiska skatteundantag är ett otillåtet statsstöd, tyckte EU-kommissionen 2016 och krävde att landet skulle ta tillbaka över 700 miljoner euro i undanhållen skatt från ett stort antal multinationella företag. Inte alls, sade EU-domstolen på torsdagen och upphävde kommissionens beslut, skriver TT/HD.

Den brittiska ekonomin tappar fart. BNP-tillväxten fjärde kvartalet föll till 1,3 procent, jämfört med samma period 2017. Och mot slutet av året, december, låg tillväxten på månadsbasis på minus, enligt TT/SvD.

I mitten av januari föreslog EU-kommissionen att kravet på enhällighet i skattefrågor på EU-nivå bör avskaffas i syfte att kunna nå överenskommelser i förslag där något eller några medlemsländer i dag lagt in sitt veto. Den svenska regeringen avvisar en sådan förändring.

”Regeringen stödjer  inte en övergång  till beslutsfattande  med kvalificerad majoritet på skatteområdet, vare sig generellt eller i enstaka fall. Enhälligheten säkrar  regeringens och riksdagens inflytande och befogenhet över skattefrågorna”, skriver man. För att kommissionens förslag ska gå igenom måste alla EU-länder ge sitt godkännande, vilket inte ser ut att bli fallet.

Investerarklimatet i euroländerna har ramlat ner på den lägsta nivån på över fyra år, enligt Sentix återkommande mätningar av investerarnas syn på det ekonomiska läget. En viktig förklaring är det osäkra läget kring brexit, enligt TT/GP.

Den italienska ekonomin, den tredje största i eurozonen, krympte 0,2 procent under fjärde kvartalet i fjol jämfört med kvartalet före, enligt Italiens statistikmyndighet Istat. Det rapporterar TT/SvD.

Europas största ekonomi Tyskland spår en kraftig inbromsning i ekonomin 2019. Tillväxtprognosen revideras ner till 1,0 procent från den tidigare prognosen på 1,8 procent, skriver TT/SvD.

Samtidigt som räntan på bolånen i Danmark och Finland är markant lägre än i Sverige så ligger många EU-länder högre eller betydligt högre än den svenska räntenivån. En undersökning från European Mortgage Federation visar att boräntorna i EU, under tredje kvartalet 2018, spänner från 0,79 procent i Danmark till 5,67 procent i Rumänien. Sverige kommer på femte plats i EU som billigaste bolånelandet, rapporterar Dagens Industri.

EU-kommissionen är på väg att slutföra en svartlista med 23 länder som har ”strategiska brister” i sitt arbete mot penningtvätt, uppger Financial Times. Bland dem ska bland annat Saudiarabien, Libyen och Panama finnas. Listan, som väntas antas i början på februari, ersätter den svartlista över högriskländer för penningtvätt som EU-parlamentet tidigare förkastat. Europeiska banker kommer att behöva genomföra förhöjda kontroller av kapital från de listade länderna samt meddela myndigheterna vid minsta misstanke om penningtvätt.

Tillväxten i eurozonen ser ut att ha nästan helt stannat av, visar ett preliminärt inköpschefsindex från IHS Markit för januari månad, skriver TT/SvD.

År 2020 har EU som mål att minst 40 procent av alla 30-34-åringar ska ha en universitetsutbildning. Det målet uppnåddes dock redan 2017, visar färska siffror från Eurostat. Högst andel universitetsutbildade hade Litauen, Sverige låg på plats fem.

EU-regionerna bör få 48 miljarder euro mer i flerårsbudgeten än vad EU-kommissionen föreslagit för åren 2021-2027 – eller sammanlagt 378 miljarder euro. Det anser Europaparlamentets utskott för regional utveckling i ett betänkande som antogs på tisdagen.

De fattigaste och minst utvecklade regionerna föreslås få 61,1 procent av medlen som avsätts för regional utveckling, sammanhållning och sociala insatser. EU-kommissionens förslag är att 330 miljarder euro anslås till regionerna. Nästa steg är att parlamentet röstar om budgeten. Därefter ska man komma överens med ministerrådet. Mer om EU:s budget finns här.

Inflationstakten för euroländerna låg i december på 1,6 procent, enligt siffror från Eurostat. Det är en tydlig minskning jämfört med en inflationstakt på 1,9 procent i november. Målet är att inflationen ska ligga på strax under två procent.

Tillväxttakten i EU:s största ekonomi Tyskland saktar in. Under 2018 var tillväxten 1,5 procent jämfört med 2,2 procent året före, enligt preliminära siffror från landets statistikmyndighet. Det var i linje med förväntningarna, enligt en enkät från nyhetsbyrån Reuters, skriver TT/SvD.

Österrike kommer att införa en digitalskatt, riktad mot it-jättar som Amazon och Facebook, rapporterar TT/Affärsliv. Skatten kommer att tas ut med tre procent på online-vinsterna. Inom EU finns en liknande skatt på förslag men bland andra Sverige blockerar det.

Sverige var det land som under 2017 lade störst andel av sin BNP på forskning och utveckling: 3,33 procent, enligt Eurostat. I genomsnitt lade EU-länderna drygt två procent av BNP på forskning, långt från målet på tre procent som man planerat att uppnå år 2020.

Fördjupning: Europaportalens grafer visar vilka EU-länder som satsar mest och minst på forskning över tid.

EU-kommissionen har öppnat en fördjupad utredning för att undersöka om sportklädesjätten Nikes skatteupplägg i Nederländerna bryter mot EU-regler, skriver Finwire/Di.

På måndagen kom Italiens två regeringspartier, Legan och Femstjärnerörelsen, överens om förändringar i landets budget för 2019. Enligt överenskommelsen kommer Italien att ha ett budgetunderskott på 2 procent istället för de 2,4 procent som man räknat med i det tidigare budgetförslag som kritiserats av EU. Det nya förslaget ska antas av den italienska senaten senare i veckan och av parlamentet innan slutet på året, rapporterar Financial Times.

I den pågående budgetdispyten mellan Bryssel och Rom har den italienska regeringen lovat att minska budgetunderskottet från tidigare 2,4 till 2,04 procent. Men EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici menar att det inte räcker.

– Det är ett steg i rätt riktning men vi är inte framme än, sade Moscovici i går torsdag enligt Financial Times.

EU-parlamentet ställde sig på torsdagen med en stor majoritet bakom ett förslag om att införa en skatt på tre procent av omsättningen hos stora nätföretag som Google, Facebook, Netflix och Amazon. Parlamentet har bara en rådgivande roll i frågor om beskattning där varje medlemsland har vetorätt. Sverige tillhör de länder som är kritiska mot den föreslagna digitalskatten.

EU-kommissionen har gett upp ambitionen att medlemsländerna och Europaparlamentet ska bli klara med EU:s nästa flerårsbudget senast i maj nästa år. Det ny målet är att budgeten ska vara klar till stats- och regeringschefernas EU-toppmöte i oktober 2019.

Italien kan tänka sig att gå med på att sänka sitt budgetunderskott från 2,4 procent till 2,0, rapporterar den österrikiska Der Standard. Enligt tidningen så har EU sagt att de kan gå med på 1,95 procent. Det återstår att se om EU kommer fullfölja det man tidigare meddelat om att straffa Italien för att de inte lämnat in en fullständig budget i tid.

Under tisdagen enades EU-parlamentets och Europeiska rådets förhandlare om ett förslag till nästa års EU-budget. Det är det andra förslaget som lagts fram av EU-kommissionen efter att man inte lyckades enas kring det första. I förslaget har man lagt fokus på tillväxt och jobb, unga, säkerhet och migration. EU:s utbytesprogram för unga inom utbildning och idrott, Erasmus, får 240 miljoner euro extra samtidigt som man skär ner på pengarna till Turkiet med 146,7 miljoner euro jämfört med det första förslaget. Anledning är den negativa utvecklingen kring demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter i landet. Förslaget ska nu antas av EU-parlamentet och Europeiska rådet under nästa vecka.

Under tisdagen träffades EU:s finansministrar för att bland annat diskutera den omstridda skatten på digitala företag och tjänster. Det blev dock aldrig någon diskussion, då Tyskland och Frankrike la fram en gemensam ståndpunkt om att minska omfattningen av EU-kommissionens förslag. Exempelvis vill de bara beskatta digital reklamförsäljning med tre procent istället för bolagens hela omsättning. Förslaget ska nu omförhandlas, och det är oklart när det förväntas tas upp igen.

EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger uppmanade på tisdagen medlemsländernas stats- och regeringschefer att göra frågan om unionens nästa långtidsbudget för åren 2021-2027 till en mittpunkt på nästa veckas EU-toppmöte i Bryssel. Han vill att de enas om en planering som leder fram till att man kan enas om de tunga politiska delarna av budgeten senast i oktober nästa år – innan nästa EU-kommission tar vid. EU-parlamentet har redan enats som sin ståndpunkt i förhandlingarna men vissa medlemsländer, däribland Sverige, säger sig inte ha bråttom att nå en kompromiss.

Italiens budgetutkast för 2019 duger inte. Rom måste dra åt svångremmen. Det är eurozonens finansministrar eniga om efter sitt möte i Bryssel på måndagen, skriver TT/GP. Ministrarna meddelar att de håller med EU-kommissionen, som i november varnade att budgeten bryter unionens underskottsregler. Italiens premiärminister Giuseppe Conte har på tisdagsmorgonen lovat att under dagen presentera ett nytt budgetförslag, enligt Le Soir.

Vid torsdagens möte antog EU:s ministerråd förslag om en kommande EU-strategi för industripolitiken. Bland annat uppmanar man EU-kommissionen att ta fram en långsiktig strategi och handlingsplan som kan främja europeisk industri. Enligt förslaget ska strategin utformas så att målen för en hållbar utveckling, som slås fast i Parisavtalet, efterlevs.

Under onsdagen står all kollektivtrafik i Grekland stilla som en följd av en pågående strejk bland löntagare som tillhör de stora grekiska fackförbunden rapporterar österrikiska Der Standard. Fackföreningarna uppmanar den grekiska regeringen att sluta med de hårda åtstramningsåtgärder som pågått de senaste åren. Bland annat kräver man att minimilönen höjs från 586 euro i månaden till 751. Det grekiska parlamentet ska den 18 december rösta om 2019 års budget.

EU:s regeringar stöttar EU-kommissionens rekommendation från 21 november om att inleda en bötesprocedur mot Italien för brott mot stabilitetspakten, enligt Reuters/Direkt/Di. Samtidigt meddelade inrikesminister Matteo Salvini att den italienska regeringen inte kommer att skicka in några nya dokument om budgeten för 2019 till EU-kommissionen.

Affärsklimatet i Tyskland försämras mer än väntat, enligt ett index från det Münchenbaserade institutet Ifo för november månad, uppger TT/Affärsliv. Handelskriget mellan Kina och USA, med risk för ännu en omgång tullar, slår mot den tyska exportsektorn och drar ned aktivitetsnivån.

Orbital Systems får ett lån på 154 miljoner kronor via EU:s Junckerfond för investeringar. Pengarna ska hjälpa företaget att vidareutveckla vattenbesparande duschlösningar.

– De flesta skulle inte kunna tänka sig att man kan göra stora innovationer i en så enkel sak som en vanlig dusch, så det är fantastiskt att se hur Orbital visar på motsatsen, sade Alexander Stubb, vice ordförande i Europeiska investeringsbanken som administrerar lånet, i ett uttalande.