Annons

Den 17 november  hölls ett  informellt socialt EU-toppmöte i Göteborg med Sverige och EU-kommissionen som värd. Där proklamerades EU:s så kallade sociala pelare.

Tidigare i år

Den 26 april lade EU-kommissionen fram ett förslag på EU:s sociala pelare som innehöll 20 frivilliga riktlinjer för arbetsmarknaden och vissa sociala frågor. Den 9 juni ställde riksdagens EU-nämnd bakom förslaget på regeringens begäran och i oktober antogs den av EU-ländernas arbetsmarknadsministrar. Slutligen antogs den sociala pelaren på det informella EU-toppmötet i Göteborg.

Pågående förhandlingar:

Arbetstagare från andra EU-länder – utstationering
Två förslag som ska reglera vissa villkor för utländsk arbetskraft diskuteras mellan EU-ländernas arbetsmarknadsministrar och i Europaparlamentet. En förändring av utstationeringsdirektivet ska enligt förslaget leda till att arbetstagare från andra EU-länder som tillfälligt arbetar i exempelvis Sverige har rätt till “lön och andra ersättningar” enligt kollektivavtal och inte bara gällande minimilön.

Den svenska regeringen var mycket nöjd med EU-kommissionens förslag och sade att det räddade den svenska modellen. Men motsättningarna inom EU är stora och under 2016 försökte elva länder förgäves stoppa förslaget från vidare diskussion.

I en reservation 9 juni 2017 från de fyra allianspartierna hävdar de att förslaget riskerar att försämra förutsättningarna för den fria rörligheten genom att försvåra för företag att verka i annat EU-land. Vidare öppnar förslaget enligt dem för EU-domstolen att få tolkningsrätt om vad som ytterst ingår i begreppet "ersättning". Det skulle vara ett avsteg från den svenska modellen enligt oppositionen.

Blåkort reformeras
Den andra aktuella förhandlingsfrågan om arbetskraft över nationsgränser rör högutbildade personer från länder utanför EU som får ta högavlönande jobb i medlemsländerna.

Med EU:s så kallade blåkort kan dessa få rätten att bo och arbeta i ett medlemsland. Intresset för blåkortet från arbetssökande har varit svagt, inte minst för att det redan finns nationella regler och rutiner. Men EU-kommissionen vill att det nya blåkortet ska ersätta de nationella varianterna och att kraven på hög utbildning och högavlönade tjänster sänks. Den svenska regeringen vill dock ha kvar möjlighet att tillämpa nationella system för högkvalificerade arbetstagare vid sidan av blåkortsdirektivets bestämmelser.

Kort för företag
EU-kommissionen föreslår särskilda tjänstekort för att underlätta för företag inom bygg-, anläggnings-, informations, konsult- och turistbranscherna att göra affärer i andra EU-länder. Men knappt har Europaparlamentets behandling startat förrän tunga aktörer inom den europeiska byggbranschen avvisar det. Den svenska regeringen beskriver förslaget som ”komplext och svårförståeligt”.

Kompetenshöjning för de med lägst utbildning
EU-kommissionen har lagt fram en ny kompetensagenda för Europa. Alltför många EU-invånare har för låg utbildning och otillräcklig kompetens för att möta arbetsmarknadens krav, enligt kommissionen. 70 miljoner människor saknar tillräcklig läs- och skrivförmåga, ännu fler har bristande räknefärdigheter och digital kompetens. Därför, menar kommissionen, behövs det betydande politiska insatser och systematiska reformer på utbildningsområdet. Vad som än slutligen blir innehållet i den nya kompetensagenda för Europa kommer det i huvudsak att vara rekommendationer eftersom EU saknar beslutanderätt på utbildningsområdet.

Minska cancerrisken
På arbetsmiljöområdet, där EU har ett visst bestämmande, föreslås nya gränsvärden för kemikalier för att motverka risken för cancer på arbetsplatser. Cancer är den främsta orsaken till arbetsrelaterade dödsfall i EU. Förslaget går ut på att gränsvärden på farliga kemikalier för exponering skärps eller införs för 13 farliga kemiska föreningar. Enligt kommissionens konsekvensbedömning skulle cirka 100 000 liv på så sätt räddas fram till 2069. Eftersom förslaget är ett så kallat minimidirektiv kan Sverige behålla strängare gränsvärden. I några fall kommer Sverige att få skärpa tillåtna nivåer om förslaget går igenom i ministerrådet och Europaparlamentet. När EU-kommissionen lade fram förslaget i början av 2017 framfördes svensk kritik mot att gränsvärden för skadliga ämnen saknades för bland annat diesel. Inför de slutliga förhandlingarna mellan Europaparlamentet och EU-ländernas  ministrar skärpte parlamentets sysselsättningsutskott i februari kommissionens förslag på gränsvärden.

Andra frågor
Andra frågor som också är under behandling just nu inom EU är en uppdatering av mål och arbetsuppgifter för Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkoren, Eurofound, och den Europeiska arbetsmiljöbyrån EU-OSHA. Likaså diskuteras en handlingsplan som ska hjälpa medlemsländerna att integrera personer som kommer från länder utanför EU och ge dem bättre fäste på arbetsmarknaden och öka deras kompetens.

Händer i närtid:
Frågor som är på väg men där formella förslag ännu saknas och eller EU-förhandlingar har inte startat:

Förutsättningar för ökat skydd för visselblåsare på arbetsplatser ska undersökas.

Revideringen av socialförsäkringsförordningen om bland annat a-kassor och utstationerad arbetskraft.

EU-kommissionen går igenom alla existerande arbetsmiljödirektiv som kan leda till revideringar och/eller sammanslagningar av direktiven.

 

Viktigaste för parterna på arbetsmarknaden
Europaportalen har frågat LO, TCO, SACO, Svenskt Näringsliv, KFO, SKL, Statens arbetsgivarverk om vilka av de aktuella EU-frågorna som är viktigast för dem. Reformeringen av utstationeringsdirektivet hamnar högst på listan.

LO: Utstationeringsdirektivet.

TCO: Kompetensagendan, blåkortsdirektivet och utstationeringsdirektivet.

SACO: Utstationeringsdirektivet och blåkortsdirektivet.

Svenskt Näringsliv: Utstationeringsdirektivet och den sociala pelaren.

KFO: Handlingsplan för integrering personer som kommer från länder utanför EU och ge dem bättre fäste på arbetsmarknaden och ökar deras kompetens.

SKL: Lyfter fram en europeisk pelare för sociala rättigheter och behovet av balans mellan arbetsliv och privatliv för förvärvsarbetande familjer.

Arbetsgivarverket: En europeisk pelare för sociala rättigheter.

 

När EU beslutar
Det är medlemsländerna som själva beslutar om de flesta frågor som rör arbetsmarknaden. Men några områden regleras på EU-nivå. Det gäller inte minst när personer utnyttjar EU:s fria rörlighet och dem som arbetar tillfälligt i andra medlemsländer.

EU lagstiftar på arbetsmiljöområdet. Det finns i dagsläget ett 30-tal särdirektiv för olika frågor som skydd mot asbest, oljud, vibrationer och kemikalier.

Det finns också 25 särskilda direktiv som reglerar kollektiva uppsägningar, överlåtelse av delar eller hela företag, lönegaranti, skriftligt anställningsbevis, information och samråd samt Europeiska företagsråd, EWC.

EU har en diskrimineringslagstiftning som påverkar arbetsmarknaderna i medlemsländerna. Den rör lika lön, lika behandling, social trygghet och etnisk diskriminering.

Sedan finns det ett antal rättsakter som huvudsakligen reglerar helt andra frågor men som kan ha betydelse för arbetsmarknaden, exempelvis bolagsrättsliga direktiv eller direktiv som reglerar insiderinformation.
 

Arbetsmarknadens parter "lagstiftar" på EU-nivå
EU-kommissionen måste, enligt Lissabonfördraget, innan den lägger fram socialapolitiska förslag och här ingår även arbetsrätt, samråda med fack och arbetsgivare.

Om arbetsmarknadens parter vill har de rätt att förhandla och bli överens om nya regler som sedan ministerrådet måste anta som   EU-direktiv (lag). 
 

Sociala toppmöten med fokus på arbetsmarknaden

Enligt Lissabonfördraget och beslut i ministerrådet ska EU:s ledare två gånger per år träffa arbetsmarknadens parter för att diskutera frågor som exempelvis EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning EU 2020. Mötet kallas för det sociala toppmötet och hålls i precis före ordinarie EU-toppmöten i mars och oktober.

Vid bordet sitter bland andra 20 representanter från fack- och arbetsgivarsidan samt Europeiska rådets ordförande, EU-kommissionens ordförande och stats- och regeringschefen från det tillfälliga ordförandelandet.  
Arbetsmarknadsparterna ska även involveras inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Arbetsmarknadsparterna är: Europafacket (EFS) på arbetstagarsidan och europeiska industri- och arbetsgivarförbundet (BusinessEurope), Europeiska centrumet för offentliga företag (CEEP) och Europeiska sammanslutningen av hantverksföretag och små och medelstora företag (UEAPME) på arbetsgivarsidan.


Sidor

Annons


HETASTE ARTIKLAR


MEST KOMMENTERADE


DEBATT I ANDRA MEDIER